Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 42. 18 oktober 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 IDUN 1895
Betjänten kom igen efter en stund.
»Mademoiselle de Chevret lämnade efter faderns
död Paris.»
Rikard stirrade på den talande. Det var som
en isig vind hade blåst fram där han stod. Kom
han för sent? Skulle han icke finna Marguerite?
Under dagar och nätter hade han tänkt på
detta ögonblick då han skulle återkomma till
hennes hem för att sedan aldrig mer skiljas från
henne, och nu var denna stund inne, men han
var lika aflägsen från målet. Men den hand,
»som styrer folkens öden,» styrde också hans,
men vi veta det ju af erfarenhet: Guds vägar
och planer äro icke öfverensstämmande med våra.
Så olika allt tedde sig för Rikard, då han åter
kom ut på gatan, och själf var han ej alldeles
densamme. Han gick med långsamma steg
framåt — utan att veta eller tänka på hvart han
gick. Hvar skulle han få någon underrättelse om
Marguerite? Detta var hans enda tanke. Mar-
guerite hade haft en väninna, madame Chardot,
i hvars hem äfven Rikard brukat umgås. Plan
beslöt att söka upp henne. Tanken att här få
ledning upplifvade honom åter. Snart stod han
vid den nämnda damens bostad, men där fick
han den underrättelsen, att monsieur och mada-
me Chardot rest till landet.
Så förgingo några dagar. Rikard försökte att
ägna sig åt sitt arbete, men det var honom nä-
stan omöjligt. Plan hade för öfrigt gjort alla de
förfrågningar han kunde, men allt var förgäfves.
Vid hemkomsten till hotellet denna afton fann
han sin moder mycket sjuk, och under natten
tilltog plågorna på ett oroande sätt. Han vakade
öfver henne hela natten, och mot morgonen skic-
kade han efter en läkare. Denne kom och gaf
en del ordinationer
»Jag hoppas,» sade han till Rikard, »att det
icke är något farligt, men i alla händelser måste
Ni taga en sjuksköterska, ty er moder behöfver
omsorgsfull skötsel. Jag skall telefonera efter en
sköterska, när jag- kommer hem — och själf
återkommer jag i afton.»
Sedan läkaren gått, föll fru Drake i sömn, och
Rikard gick, sedan han tillsagt en af uppasser-
skorna på hotellet att stanna hos den sjuka, för
att göra toalett och få sig litet att äta.
En timme hade förgått, då han åter inträdde
i sjukrummet. Modern låg vaken och till hans
förvåning alldeles ensam. Hon räckte honom
handen med ett matt leende.
»Plur är det, älskade mamma?»
»Jo tack, jag är ej sämre.»
»Men hvar är uppasserskan?»
»Pion gick när sköterskan kom. Du kan ej
tro en så älsklig syster man skickat mig.»
»Det var godt, men hvar är hon?»
»Hon skulle gå och hämta något; men hon
kommer nog snart, och då vill jag vara ensam
med henne.»
»Jag går in i mitt rum för att skrifva. Skicka
system efter mig, när du blir färdig, lilla mam-
ma.» Han kysste henne ömt och gick in i det
angränsande rummet.
Moderns sjukdom hade under de senaste tim-
marne helt upptagit hans sinne, men nu åter-
kom tanken på Marguerite med ökad styrka.
Han kunde ej skrifva, utan vandrade af och an.
Hvad skulle han göra för att återfinna henne?
Var det möjligt, att han för alltid skulle vara
skild från henne? Han hade stannat vid fön-
stret och stod och såg ut med ryggen vänd åt
dörren till moderns sofrum.
Ljudlöst öppnades dörren och lika ljudlöst steg
sjuksköterskan öfver tröskeln. Det var en lång,
ståtlig gestalt med strålande mörka ögon, och
med ett uttryck af frid och stillhet öfver det
bleka ansiktet.
»Monsieur, madame väntar eder!»
Vid ljudet af denna lugna, klara röst vände
Rikard sig hastigt om. Drömde han väl, var det
ej Marguerite, hans egen, älskade Marguerite,
som stod framför honom i sjuksköterskans dräkt?
En mörk rodnad spred sig öfver sjuksköter-
skans bleka ansikte; igenkännandet var ömse-
sidigt.
»Är det verkligen ni, mademoiselle de Cheoret,»
sade Rikard med glädjestrålande ögon och gick
henne till mötes.
»Nej, det är syster Marguerite,» svarade hon
med denna enkla otvungenhet, som var henne
så egen, »mademoiselle de Chevret finns ej mer.
Men kom nu till er moder, hon väntar.» Hon
hade redan lämnat rummet.
Rikard var mycket upprörd. Marguerite hade
kommit i hans väg! Marguerite vårdade hans
moder! Marguerite lefde under samma tak som
han i detta hus! Underliga vägar! Underliga
vägar !
Han kunde ej genast gå in till modern. Hon
borde ej få en aning om hvad som händt. Sin-
neslugn framför allt, hade doktorn sagt.
Då han efter en kort stund inträdde i rummet,
var modern allena. Kanske var allt en dröm?
»Sitt ned bredvid mig en stund, Rikard,» sade
den sjuka, »du behöfver ej ännu gå ut i dina
affärer, och det är bäst passa på, medan jag än-
nu är så stark, att jag kan tala.»
»Säg icke så, moder,» bad Rikard ömt och tog
hennes hand i sina. »Med Guds hjälp skall du
blifva frisk och återvända med mig till Sverige.»
»Jag tyckte först det vara svårt, om jag skulle
dö här, men nu har jag lagt min vilja i Guds.
Jag har nu endast en jordisk önskan, och det är
att se dig lycklig. Jag är mycket ledsen att alla
dina spaningar efter Marguerite äro förgäfves.»
. »Oroa dig ej för detta, kära mamma. I dag
har jag fått veta, att hon finns i Paris, och jag
tror säkert, att jag skall finna henne. Kanske
kan jag snart nog föra henne till dig.»
»Men Rikard, är du viss att din kärlek är be-
svarad?»
»Nej, icke viss, men jag har dock skäl att tro
det.»
Den sjuka låg tyst en stund med slutna ögon.
»Plvar är sköterskan, mamma?»
(Forts.)
–––––- *––––––
Innehållsförteckning.
Mathilda Mailing, född Kruse. (Med porträtt). — Eva;
poem af Lotten von Krcemcr. — Vintern I barnkammaren; af
Y. — Drottning Oda ; för Idun af Ina Stockenstrand. — En
liten upprättelse; af Moster Johanna — Ve<ocip°dåkande da-
mer och moral; af J. Engell-Günther. — Ur notisboken. —
Teater och musik. — Marguerite; skiss för Idun af Ada Allen.
(Forts.). — Tidsfördrif.
–––- *–––––-
Tiåsförärif.
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Charad.
Mitt första kan rätt ofta vålla,
Att månget skepp får gå i kvaf,
Men lättare vi den erhålla
På landet dock än uppå haf.
Mitt andra är af fager skara,
Den som vi älska allra mest,
Och ofta se vi henne vara
I månget hem en högtidsgäst.
Mitt hela viil du gärna röfva,
Och därför det ett vapen har,
Och hvilket det ej plägar töfva
Att nyttja till sitt själfförsvar.
J. S.
Anagramgåta.
I Sveriges rike en socken det finns,
Som ligger nà’nstansi en nordlig pro
vins
Och heter mitt första. Där bor visst
ännu
En gumma, som förr ägde tallrikar
sju,
Men alla de voro mitt andra, så att
Hon knappt kunde bjuda på soppa
en katt.
En dylik belägenhet skulle vi med
Ha kallat mitt tredje, och gumman
blef vred
Att aldrig få bjuda sin grannfru ett
mål,
Såvida det ej skulle ske i en skål.
Dock, gumman var fattig. Eu skatt hon
dock har,
Och uti sitt trångmål beslutsamt hon
tar
Mitt Jjärde från spiken och går så
med lust
Till närmsta affärsman att pröfva en
dust.
Med honom hon gör nu mitt femte,
och glad
Hon dukar sitt bord men en prun-
kande rad
Af tallrikar nya, och nöjd i sitt sinn’,
Hon bjuder sitt grannfolk på gästning
ditin.
S. L.
Diamantgåta.
b
b d d
e e g g i
1’
i k n n n n!
n r r v v
ä ä ö
ö
1) Bokstaf, 2) behöfs för att vinna
en krona, 3) vill jag ej blifva, 4) vill
jag ej dricka, 5) ett slags strid, 6)
pronomen, 7) bokstaf.
Kalla K.
Geografisk förvandlings-
gåta.
Begynnelsebokstäfverna bilda ett
kändt ordspråk.
1) Sök fred = stad i Sverige.
2) knip gö = stad i Sverige.
3) bud gnor le = stad i Tyskland.
4) bagge dum r = stad i Tyskland.
5) e kurs dans = stad i Sverige.
6) salt drak = stad i Sverige.
7) galen kar = stad i Ryssland.
8) agri = siad i Ryssland.
9) ni gek pön = siad i Sverige.
10) gar delb = stad i Turk-et.
11) trol te o = siad i Italien.
12) god nast til = stad i Tyskland.
13) of alb rest = stad i Sverige.
14) rig bov = stad i Finland.
15) rif sej do = fjord i Danmark.
16) nu o da = flod i Europa.
17) kra böd = stad i Norge.
18) din sal = ö tillhörande Danmark.
19) koks wan = stad i Danmark.
20) halm lo = stad i Sverige.
21) ränat = flod i Sverige.
22) trams slöd = stad i Sverige.
23) rat so = stad i Sverige.
Ester S—n.
Tankeöfning.
i 5 3
3 2 6 5
4 7
3 2 6 5
i 5 3
Genom att ifylla alla rutorna med
bokstäfver upprepas nio gånger titeln
på en vetenskaplig lärobok.
Finsk tös.
Sifferlogogryf.
4 5: För gamen.
7 1: För champagnen.
3 7 8: I pantominen.
3 4 8: På hästen.
1 6 2: I luften.
5 2 8: För sägen.
14 6: Ett ting.
4 5 6: Ett trädslag.
6 4 3: På tuppen.
6 2 15: Med läpparna.
3 2 16: För döende.
1 6 4 3: För den brottslige.
5 3 7 8 6: På scenen.
12345678: För husmodern.
Pirfoel.
Bokstafsgåta.
Tag 9 a, 1 b, 2 d, 3 e, 2 f, 2 g,
1 b, 2 i, 1 k, 4 1, 4 m, 5 n, 2 o, 1
p, 6 r, 1 s, 2 t, 3 u, 1 v. Begyn-
nelsebokstäfverna bilda namnet på
en maträtt, slutbokstäfverna främ-
mande namn på gudstjänstordning.
1) Ett stort djur, 2) sammansatt
kvinnonamn, 3) Jju-bärande, 4) en
kvinnotitel, 5) frukt i plur., 6) stad
i Danmark, 7) en sjukdom, 8) hamn-
plats i Stockholms skärgård.
Maj.
Lösningar.
Logogryfen : Kaffekönselj ; sela, kjol, Leja,
lejon, lo, Jon«, konklaf, Loka, sko, klo,
lof, kolf, Alfons, alk, Saone, oka, falsk,
kon, ok, alf, fe, Loke, fan, as, Lejf, aloe,
Lena, saf, kalkon, Als, lans, flake, kalk,
Kola, flank, snok, sele, kal, ask, Fejan, skaf,
Jena, os, lake, skena.
Charaden: De Laval.
Ifyllningsgåtan : Blåsippa — Lagerberg ;
1) Libanon, 2) asklock, 3) gråsten, 4) este-
tik, 5) risgryn, 6) baptism, 7) ekplank, 8)
Ragunda, 9) Gamleby.
Prokopen: Vreden, reden, eden, den, en.
Aritmogryfen : Jekaterinenburg; Nerike,
granit, Karin, tiger, tunga, Bern, Jena,
eka.
«
PICOTS TVÄTTPULVEB äÄ?
Öfvertpäffap alla andra tvättmedel!
, Klorfritt!
Praktiskt!
Billigt!
( 25 guldmedaljer
{
Saljes i 1-, J- och |-kiIo-paket med beskriining å hvarje paket.
Representant för Sverige: Carl R. Matton, Stockholm
Talrika ombud i landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
