Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 50. 13 december 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 ï DU N 897 w
O wV
X *
kommenderas, ifall man är hänvisad till det
artificiella uppfödningssättet. För att använda
apparaten går man så tillväga: efter lämplig
ofvan angifven sockertillsats spädes hela dygns-
mängdon mjölk i ofvan nämnda förhållanden
med hafre- eller annat vatten, hvarefter appa-
ratens 8 flaskor i det närmaste fyllas med
mjölkblandningen, tilltäppas med rena bomulls-
proppar och nedsänkas jämte därtill hörande
ställning i ett lämpligt, apparaten tillhörigt
kokkärl, som är delvis fylldt med vatten. Se-
dan locket till kastrullen blifvit pålagdt, får
vattnet koka under en dryg halftimme, hvar-
efter flaskorna borttagas och förvaras på ett
någorlunda svalt ställe. För hvarje gång barnet
skall hafva föda, behöfver man endast ljumma
upp mjölken i flaskan till omkring 37 grader,
borttaga bomullsproppen och påkränga nappen,
hvarefter allt är färdigt till måltiden. En af
apparatens många fördelar ligger äfven däruti,
att barnets hela dygnsration på en gång till-
redes; att den allra största noggrannhet måste
iakttagas vid flaskors och blandningskärls ren-
göring och att napparne för hvarje gång om-
sorgsfullt böra afsköljas och förvaras liggande
i friskt vatten, kan ej nog ofta påpekas. Skulle
någon ej vara i tillfälle att anskaffa Baby-
apparaten i sin helhet, kan man äfven hjälpa
sig med att låta flaskorna, försedda med bom-
ullsproppar, få koka i en vanlig kastrull, på
hvars botten blifvit lagd en linnetrasa eller
dylikt.
En annan blandningsmetod, hvilken vid vissa
tillfällen, då den vanliga mjölkblandningen ej
fördrages, kan hafva sina stora fördelar, är
den s. k. Biedertska gräddblandningen. För
att skaffa grädde af lämplig beskaffenhet, ställes
11/2 till 2 liter mjölk (helst en blandning från
flere olika kor) i ett lågt kärl under högst 2
timmar i kyla, hvarefter Vs liter eller något
mera grädde afskummas. Med denna grädde
till utgångspunkt blandas nu mjölken sålunda:
Grädde Vatten Socker Mjölk
1 månad 7b liter 3/s liter 3 teskedar 0
2 » t> » » ’/16 liter
3 » » » » 7s »
4—5 » » » » 7* »
6—7 » » » » 3/s »
Efter sjunde månadens slut öfvergår man till
mjölkblandningen, som i förra tabellen är an-
gifven.
Blandningen kokas efter Baby-metoden; en
olägenhet med densamma är att gräddbland-
ningen härvid stundom sönderdelas, så att mjölk-
fettet flyter upp till ytan; lämpligast att an-
vända på landet, där god och närande mjölk
direkte kan anskaffas.
Det späda barnet bör erhålla föda hvar tredje
timme på dagen och två gånger på natten ; en-
dast under första lefnadsmånaden kan man
tillåta, att endast tvänne timmar förflyta mellan
måltiderna, då ett friskt barn naturligtvis bör
få äta sig fullständigt mätt; vid bröstet skall
ett friskt barn dröja ungefär 20 minuter för
hvarje gång. Ett halft skålpund i veckan bör
barnet öka, åtminstone under första halfåret.
Då barnet hunnit en ålder af 10 månader,
bör detsamma afvänjas och på samma gång
börja med annan föda. Före denna tid bör
man hafva till regel att icke gifva barnet någon
annan föda än mjölk; denna blir äfven efter
afvänjningen barnets hufvudnäring och gifves
under återstående del af första lefnadsåret till
alla mål på dagen — nattmålen böra nu aflysas
— utom ett, det s. k. hufvudmålet. Till detta
mål bör barnet erhålla fast föda, såsom fin-
skrapadt och rostadt kalf- eller oxkött, frika-
deller af kalf eller höns, kokt fisk i spad, lös-
kokta ägg, buljong, äggmjölk, skorpvälling, hafre-
välling, maizena-välling m. m. Den mjölk, som
vid de andra målen användes, bör fortfarande
kokas efter Baby-metoden, men nappen bör
borttagas och barnen vänja sig att äta ur sked
eller dricka ur glas eller bägare.
Utrymmet tillåter mig ej att längre här orda
om hvad jag gjort till föremål för denna min
uppsats, och i den förhoppning, att jag med
dessa rader varit Iduns läsarinnor och deras
små älsklingar till någon ringa nytta, nedlägger
jag för denna gång pennan.
–––- *–––-
Idims julnummer
— n:r 51 i den löpande årgången — expe-
dieras redan i början af nästa vecka till samt-
liga prenumeranter.
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
*-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Det skönas betydelse.
En serie uppsatser för Idun, bearbetade efter
utländsk källa af H. F.
VII.
Det sköna gent emot det fula.
(Sista artikeln.)
O
m våra naturer vore rätt stämda, skulle det
i sanning vara omöjligt för oss att finna
någon skönhetsharmoni midt ibland de för-
skräckliga dissonnanserna omkring oss. Men vi
äro alla ofullkomliga instrument; vi sakna
fantasi. Ifall vår känslighet verkligen vore
så fin, som vi ibland inbilla oss, skulle det
icke gifvas någon ro, någon trefnad för oss,
under det sådan förnedring och uselhet här-
skade nära nog intill dörrarna af våra hem.
Det kan befaras att mången nöjer sig med >;en
dåres paradis» och med flit skyddar sin öm-
tåliga känslighet för verklighetens hårda san-
ningar, men huru vi än må utestänga dessa,
kunna vi icke bedraga den lagen i vår natur,
hvarigenom likgiltighet för andras kraf gör,
att vår känslighet alltigenom skadas. Vi kunna
aldrig fullt öppna våra ögon för de sköna lär-
domarna i naturens, bok, under det våra hjär-
tan äro kalla för behofven hos dessa våra med-
människor, som måste umbära allt livad naturen
har att skänka af fröjd och hälsa. Vi skola
aldrig fullt kunna njuta af våra taflor och
poem, förrän vi smakat nöjet af att i en
annan själ uppväcka en besläktad glädje öfver
deras skönhet. Vi skola aldrig känna oss rätt
tacksamma öfver trefnaden, harmonien och fri-
den i våra hem, förrän vi iakttagit, hvilken
verkan de åstadkommit på dem, för hvilka
otrefnad, bråk och oreda blifvit liksom ett na-
turligt element. Vi skola heller aldrig till-
räckligt vinnlägga oss om vår klädsel och vårt
sätt, förrän vi bland våra fattigare systrar sökt
att införa ordentlighet och hyfsning.
Ju ömtåligare vår skönhetskänsla är, dess
plågsammare blir det utan tvifvel att komma
i beröring med nöd och brist, men plågan öfver-
vinnes snart af den rena glädjen att för andra
uppenbara något om Gruds skönhet och sanning
i världen.
Många män och kvinnor börja, gudskelof,
vakna till insikt om denna bjudande plikt och
erfara den upplifvande belöningen af att handla
därefter i trots af alla nedslående svårigheter
och missräkningar, som åtfölja dylika bemö-
danden. Det finnes tillräckligt många sådana
ädla exempel för att mana oss till efterföljd.
Det är ju icke hvar och en gifvet att sätta i
gång stora rörelser, utarbeta vidtgående sociala
reformer och ägna hela sitt lif åt vården af
sjuka, sorgsna eller fallna människor. Men
något kunna vi, hvar och en, göra, och det
blir till vår egen skada, om vi lämna det ogjordt.
Vi kunna alla hafva åtminstone en vän bland
dessa, för hvilka lifvet synes svårt och dystert
i jämförelse med vårt eget, och vi kunna på
månget obetydligt, men verksamt sätt, skänka
glädje och tröst åt denna sorgligare lott.
I sitt » Bref till unga flickor», som jag önskar
alla kände till, säger Ruskin: »Tjäna de fat-
tiga, men för allt i världen, era små markattor,
predika inte för dem ! De äro troligtvis, utan
att det ringaste veta det själfva, femtio gånger
bättre kristna än ni, och om någon skall pre-
dika, så låt dem göra det. Blif vänner med
dem, om de äro hyggliga, så som ni skulle
blifva det med andra människor, som ni tycka
om; känn med dem, arbeta med dem och om
ni icke till sist äro säkra på, att det är ett
ömsesidigt nöje för er att träffas, så håll er
borta. Hvad materiel hjälp beträffar, så öfver-
lämna den saken åt äldre och klokare personer
och nöj er, liksom de athenska flickorna i
skyddsgudinnans procession, med äran att få
bära korgar.»
Detta är ett klokt råd: att lämna den ma-
teriella delen af barmhärtigheten, d. v. s. penning-
utdelning, åt äldre hufvuden att organisera.
Men gif akt på, hur Ruskin gör till hufvud-
saken i en ung flickas vård om de fattiga, att
hon känner deltagande för dem, gråter med
dem, som gråta, och gläder sig med dem, som
äro glada, och genom sin inbillningskraft sätter
sig in i en annans ställning. Nu finns det
hos en god flicknatur sådan takt och finkäns-
lighet vid närmandet af andra naturer och hos
ungdomen i allmänhet en böjlighet, som gör-
en ung flicka särskildt lämplig för detta slags
tjänst. Om en sådan flicka äfven är begåfvad
med ett sant skönhetssinne och en känslig
smak, skall deltagandet för hennes fattiga vän-
ner göra det osköna och dystra i deras lif
helt enkelt outhärdligt för henne, och hon skall
ej gifva sig någon ro, förrän hon infört däri
mera ordning, trefnad och skönhet.
Man har sagt, att den är en mänsklighetens
välgörare, som får två grässtrån att växa där
förut endast ett vuxit. Hvad skall man då
säga om henne, som bringar till lif det lilla
frö af skönhetskänsla, som ligger slumrande
hos hvarje natur, om än aldrig så rå och hård,
och kommer det att bära vederkvickande fruk-
ter för hjärtan och hem.
Det är just detta slag af stilla, nästan omärk-
ligt arbete, som en ung flicka kan utföra, utan
att åsidosätta sina öfriga plikter eller på något
sätt göra sig bemärkt. Hon kan t. ex. visa
sin belåtenhet öfver ett rum, rengjordt till
hennes ära, hon kan införa odlandet af kruk-
växter, undervisa och hjälpa till med att göra
ändamålsenliga och prydliga kläder, använda
sin vackra röst till att läsa högt och sjunga
samt låta människor, som fora en glädjelös
tillvaro, få del af berättelser, poesi och sånger.
Ja, det finns tusen sätt hvarpå hvar och en
efter anlag och förmåga kan söka och finna
utvägar att tjäna.
Jag undrar om någon af mina läsarinnor
hört talas om det engelska »Kyrie Society»
och det ädla arbete det utför. Dess ändamål
är att »bringa skönhet hem till folket», och
dess motto: »till det yttersta af min förmåga».
Dess hufvudsakliga verksamhet består i att
dekorera sjukhus, föreningar, samlingsrum och
dylika ställen, som användas af de fattiga i
London; att förskaffa och plantera öppna plat-
ser, att dela ut växter och blommor bland de
fattiga och ställa till frikonserter, att sprida
<ö «
CD O
s =
c3 ^
=ÖS Ä
a O
2^
m Û
Ö W
2
S *
s «
3 Q
S w
C/3
XI °
C3 XÎ
O
eS
X
e =:ho
x fl
’Ö o
© ^
T* -
so
cö
<-5
§
l/i
:C3 rrt
CÖ
CD
g
g 7g
^ g
m (—i
ocS ^
M o
C/2
CÔ *,
Ph M
CD O
T3 rQ
rt
O
ert
<D
^ CO fe
93
Bl
§1
. ’S «
fa OH
«
ti
fe
o
tö
c
tö
=5 £=
-t- O
-as
£Z tö
o
o
m
O
J uvelerare
K. ANDERSON
1 Jakobatorg* 1
Ringar, Armband, Kedjor,
Broscher, Kedjearmband, Nålar,
nref besvaras omgående.
Silfverarbeten, Modernast!
Bordsilfver. Solidast!
Bi"’-’,-*’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
