Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. 17 januari 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
P
a
p
P
U
£
•u g
H
P-
P>
H
pr
p
►s
©
S“ Ä
&
., «O
ol
H Ä
ri- ©
s: ©
P O
p, ®
H
Pi
©
*
SI
59
B
"6
(g
►3
&>
<S
€ù
rr^~
<
££>o
GO
p"
CTQ
&
&
&
24 1890
den, att under denna tid kunde mycket
förändras, och att jag ville tala med hen-
nes moder för att om möjligt beveka henne
att gifva efter, föröfrigt hade ju, tilläde
jag sedan, mänga unga flickor i Venedig
blifvit lyckliga genom giftermål med engels-
män. Vid dessa ord skakade hon häftigt
på hufvudet, men blef dock allt lugnare
och återvann slutligen fullkomligt fattnin-
gen; en djup nedslagenhet trädde i paro-
xysmens ställe.
»Ännu fjorton dagar,» sade hon med
klanglös röst och med ett stelt uttryck i
sina ögon. »Nå väl, jag vill hoppas allt
af denna korta tid, jag vill anropa himlen
om hjälp, jag vill dag och natt utgrunda
medel till räddning, o, jag vill» — här
svek rösten henne; hon tryckte ännu en
gång krampaktigt min hand och lämnade
rummet.
Och nu kom hennes svåraste tid, efter
hvad hon själf efteråt berättat för mig.
Dag och natt marterade hon sin hjärna med
den frågan: skall jag göra min moder till-
viljes och följa den rike främligen, eller
skall jag lyda mitt hjärtas maning och
blifva Paolo trogen? Moderns långa förma-
ningstal verkade ofta därhän, att hon be-
slöt att antaga engelsmannens lysande till-
bud ; men när hon sedan i den tysta nat-
ten satt gråtande på sin bädd och det klara
ljudet från Campanilens klockor plötsligt
afbröt nattens stillhet, då var all under-
gifvenhet som försvunnen. »Nej, nej!» ljöd
det från djupet af hennes själ, »jag kan
icke svika dig, Paolo, och jag kan ej hel-
ler lämna dig, du, mitt oförlikneligt sköna
Venedig! »
Så småningom blef hon dock så utmat-
tad af denna själskamp, att hon blott med
möda kunde motstå moderns bevekande
föreställningar, och då jag en morgon kom
till henne, såg hon så slapp och förstörd
ut, att jag ifrigt rådde henne att taga ett
stärkande bad ute på Lidoön, ja, jag lyc-
kades t. o. m. förmå henne att genast följa
mitt råd. Hon tog sin skissbok i handen
och vi gingo ned till ångbåtsbryggan. Un-
der vägen sökte jag gifva hennes tankar
en gladare riktning, men hon svarade mig
ej. Hon gick bredvid mig liksom en sömn-
gångerska, och då hon stigit ombord på
ångbåten och jag tillvinkade henne mitt
farväl, nickade hon knappt med hufvudet.
Mitt hjärta blödde, jag fick tårar i ögo-
nen, och jag föresatte mig att ännu en
gång allvarligt föreställa Concettas moder,
huru sorglig hennes dotters framtid kunde
komma att gestalta sig trots all yttre prakt.
Under de närmast följande dagarne hann jag
dock ej att sätta mitt beslut i verkställig-
het, ty två stora sällskap från Triest togo
im hos oss, och när jag ändtligen fick tid
att tala med Concettas moder, hade dennas
öde plötsligt och på ett oväntadt sätt för-
ändrats.
Då den olyckliga den nyssnämnda dagen
for ut till ön Lido, betraktade hon oaf-
vändt det panorama, som mer och mer ut-
bredde sig för hennes blickar. Hon hade
framför sig Doge-palatset, det kupolprydda
San Marco, Campanilen och alla de torn,
kyrkor och palats, som höja sig öfver hus-
massorna och spegla sig i det solbelysta
vattnet. Det är ju också en syn så skön,
att man ej kan uppleta något därmed jäm-
förligt. Ej blott främlingar hänföras däraf,
äfven vi, som ständigt äro bosatta här,
känna glädje och stolthet hvar gång vi be-
trakta den härliga taflan. På den åter, som
står i begrepp aft lämna sin födelsestad,
verkar den som en hemlighetsfull förtroll-
ning. Det förefaller då, som om San Marco
icke ville låta sitt barn draga bort, utan
höll det fast med båda händerna.
Äfven Concetta greps af denna hemlig-
hetsfulla förtrollning, och för att frigöra sig
därifrån, slog hon upp sin skissbok och
började halft omedvetet och nästan dröm-
mande att teckna. Alldeles som det föll
sig, gjorde hon ett lätt utkast, och utan
att hon själf riktigt märkte det, blef det
en sällsamt tjusande bild af Doge-palatset,
Piazzettan, Riva degli Schiavoni och den
skimrande kanalen, öfver det hela höjde
sig en molnfri himmel. Så småningom för-
djupade hon sig så i sin teckning, att
hon glömde allt annat, och då ångbåten
lade till vid ön, gick hon visserligen i land,
liksom de öfriga passagerarne, men hon for
icke på spårvägen till badinrättningen, utan
tog i stället en fotpromenad utmed stran-
den och slog sig slutligen ned under ett
skuggigt träd och började att ånyo teckna.
(Slut i nästa n:r.)
–––– ❖––––
Innehållsförteckning :
Adelaide Ehrnrooth; af V. Lindman. (Med porträtt). —
Fruset skum; poem af Ellen Lundberg, f. Nyblom. — Ny-
fikna barn ; af Erk. — Hvarför fruar ställa till partier; af
Hj. Cassel. — Iduns läkarartiklar. YII : Om menstrua-
tionen och dess hygien ; af doktor Karolina Widerström. —
En inbjudning till vårt lands konstnärer. — Min konst;
af Eleonora ruse. — Bland våra sjömän i London; bref
till Idun af Nell. — Från Iduns läsekrets : »Jultomtarnes»
fest ; af Jultomte. — Ur notisboken. — Teater och musik.
— Drottning Margheritas skyddsling; ur en målarinnas
dagbok af Ludvig Salomon. Öfvers. för Idun af Philibert. —
Tidsfördrif.
• /*#• e\ •
tarorarr.
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Tusentals sådana fabriceras dag-
ligen. Somliga alldeles värdelösa.
Mångas åtminstone imaginära värde
ökas genom åldern och betalas då
ganska högt.
En filosof för hundra år se’n.
Två tidsmoment, det ena kort,
Det andra ännu kortare.
En farlig sak att leka med
och allra mest i pojkars händer.
Två trädslag uti våra parker.
En boning för ett hemtamt djur.
Ifvad björnens tass också plär kallas.
Hvad arkitekter måste kunna,
Men ock för litet hvar är nyttigt.
En halfö uti Svarta hafvet.
Hur tyckte räfven rönnbär vara?
En uppsats’ namn för skolungdo-
men.
Hvad släpper ölet utur tunnan,
men ock tillsluter det därinom?
Hvad vintern alstrar, men ej som-
marn.
IIvad pojken gärna sköta vill.
I bagarbo’n man sådant köper.
Det damers sed är sådant göra
I köpmansboden mer än männens.
IIvad uppges i en plötslig fara?
En hästens prydnad. Hvad behöfver
en män’ska för att kunna tala?
Men mycket tal är bara — hvad?
Skön sådan känns i hettans kvalm.
När man och hustru ha förenats,
livad äro de för världens ögon?
Ett djur som vi så grymt förtrampa.
Hur tråkigt i vår börs det vara!
Skogsfågel i de höga fjällen.
Hur kallas skolans första klass?
Hvad kastar upprördt haf mot stran-
den?
Hvad brukas vid den svarta taflan ?
Hvad sätter du, när skrift är slutad?
Charad.
Fastän mitt första flickan redan gif-
vit,
Hon är det hela ej ändå.
Till pappa har hon icke ännu skrif-
vit
Med ödmjuk bön om att hans an-
dra få.
Men som han älskar varmt sin lilla
flicka,
Ett tredje om det svar, han då skall
skicka,
.Tag, utan risk, med publicum kan
slå.
S. L.
Fyrkantsgåta.
a a d e
e n n 0
0 r r r
s s i t
Ordförvandlingsgåta.
Begynnelsebokstäfverna bilda nam-
net på en omtyckt humoristisk för-
fattare.
Heben lots = Ett trädslag,
In val = namn på snöskred,
Nuck brins = en stad i Tyrolen,
E god bena = bibliskt namn.
Liss dalla = maträtt.
Rosa nig = en titel.
Ge talen = ett adjektiv,
Slug häfta = en insekt.
Rid nel = en skald,
Elma i lust =. ett berg i Sverige,
Ut ska sonen = en blomma,
Eklog = ett djur,
-Mana dit = ett slags kol,
Ren bit = flod i Italien.
H. S.
Tabula magica.
i 1 2 3 3
o
o 4 4 4 4
4 5 5 5 G
7 8 9 9 9
10 10 11 11 12
Omflytta talen i de 25 rutorna, så
att sifferraderna — antingen man
hopsummerar dem lodrätt, vågrätt
eller diagonalt — gifva summan 30.
S. L,
Geografisk namngåta.
Nedanstående bokstäfver, rätt sam-
mansatta, bilda 7 ord, hvilkas slut-
bokstäfver, lästa uppifrån och ned,
blifva namnet på ett konungarike i
Europa och begynnelsebokstäfverna,
på samma sätt lästa, en stad i det-
samma riket.
a, a, a, a, a, a, b, b, b, b, b, d, d,
d, e, e, e, g, g, h, i, i, i, i, 1, 1, 1, 1
n, o} o, r, r, r, r, r, r, s, t, t, u, w,
v, å.
Orden äro : 1) stad i Frankrike, 2)
flod i Tyskland, 3) del af Nordame-
rika, 4) hamn på Grönlands väst-
kust, 5) flod i Indien, 6) provins i
Portugal, 7) stad på Irland.
I. n.
Triangelaritmogryf.
1 a a a a ‘i
2 i i i m
3 m r r
4 s s
5 V
1) Ett omtyckt namn, 2) något
som kan bringa både sorg och lycka,
3) hvad poeter söka, 4) någonting
genomskinligt, 5) ett utrop.
Viktor.
Lösningar.
Kapselgåtan : Sahara, Skagen, Omsk, .Ör
(Elfsborgs län), Ingen, Lane. Rom, If, Öre
(elf i Lappland), Tidan, Reftele, Var, Isar,
Riga, Florens, Kiel, Tibet, Epiros, Itaka,
Essen, Maas, Askersund, Kap, Baku, Ball,
Kent, Svartsjö, Moss, Brünn, Sorö, Botten
(sjö invid Vaberget), Valentia, Kosta. Me-
ran, Prut, Etna,, Inn, Bodö, Visby, Essex,
Harlem, Born, Ange, Gent, Tang, Balkan,
Kanada, Iller, Garda, Korea,0 Lagan, Arno,
Yadstena, Kolding, Skara, Åland, Bastia,
Asa (Halland), Landa (Elfsborgs län’, Ro-
sette, Texas.
Aritmogryfen: Fyrisvall — Styrbjörn; I)
fröhus, 2) ynnest. B) Ramsay, 4) indier, 5)
skrubb, 6) vanilj, 7) Adelsö, 8) lerrör, 9) lag-
man.
Charaden: Kommenderingen.
Länkgåtan: Professor; prof—rof—fe—ess—
so—or.
HULflMS Cacao & Chocolad rekommenderas som den bästa och vitsordas pä det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
0:son G-adde, C. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1896/0028.html
