Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 13 mars 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P
P
u Ë
5
6
Êf
3
►I
p:
»rf M
P ”
H 0
P Ä
d~ gâi
.. ••
OÎ *
io
ES
pi •
® N
n rn
P 0
P H
m ”
“ OD
< B
8° g
P
88
Fröken Gudrun Torpadie ger i morgon lördag
sin förut i de dagli ga tidningarna bebådade kon-
sert i Vetenskapsakademiens hörsal.
Om få sångerskor har pressen under denna
säsong haft så mycket att tala som om fröken
Torpadie, och få ha varit så mycket eftersökta
och anlitade som hon vid alla möjliga konserter
soaréer, matinéer m. fl. musiktillställningar af en
offentlig eller mera privat natur. Och öfver allt
har hon gjort lycka. En af sina största fram-
gångar rönte den unga sångerskan vid en privat
soaré för några dagar sedan, då hon sjöng inför
en stor del af diplomatiska kårens damer och
herrar. Vid Musikföreningens sista konsert bi-
trädde äfven fröken Torpadie.
Det är därför att förmoda, att hon äfven vid
sin egen konsert skall röna den framgång hon
förtjänar på grund af den präktiga stämman, en
något mörk, fyllig mezzosopran med någo! af
violoncell uti sig, det intelligenta och af smak
präglade föredraget och den aktningsvärda grad
af utveckling hon redan nått i sin konst.
Fröken Torpadie biträdes af konsertmästaren
Tor Aulin, hr Wilh. Stenhämmar, operasångaren
Th. Hofer och fröken Alfhild Larsson.
Mâtiné gifves den 15 dennes å Vasateatern af
fröken Amanda Rylander med biträde af hrr En-
gelbrecht, Lindmark och de Vahl samt fruarna
Ottilia Littmark och Eliasson, fröken Torslow
och fru Clara Björlin, född Rylander, hvilken
sist nämnda icke på lång tid uppträdt på scenen
och som teatervännerna därför utan tvifvel vilja
gärna återse, upplifvande minnet af en tid, då
hon var en af hufvudstadens mest omtyckta skå-
despelerskor och hennes intagande spel afton
efter afton fyllde Mindre teaterns salong. Pro-
grammet är ock mycket tilldragande och upp-
tager »För tidigt» af A. de Vahl, »De nygifta»
af Björnsson samt Aug. Blanches roliga monolog
»Gamla aktrisen», som utföres af matinégifver-
skan.
Aulinska kvartettens fjärde kammarmusik-soaré
äger rum å Vetenskapsakademiens hörsal nästa
tisdag efter ett omväxlande och intressant pro-
gram.
–––- ––––-
IDUN
Från Iduns läsekrets.
Våra uppfostrares bröd.
Med anledning af uppsatsen »Från min små-
skollärarinnetid» beder undertecknad att få in-
flika ett par tröstens ord. M. E—n säger: »Ja,
300 kronor jämte husrum och vedbrand pr år
är, hvad en småskollärarinna har att existera
på. Tänk hela 81 öre om dagen. Det är ju
storartadt eller hur? — — det kräfver större
kunskaper och är mera ansträngande än mången
annan bättre aflönad post i samhällets tjänst.»
Utan att påstå, att småskollärarinnornas löner
äro för stora i förhållande till tjänstgöringen
och kunskaperna, vill jag blott genom en jäm-
förelse söka göra dem litet mer belåtna med
sin lott.
Småskollärarinnorna här i församlingen hafva
48 öre i kronoutskylder och 20 öre i kommunal-
utskylder. Om dessa 68 öre afdragas från 300
kr. och resten sedan delas émellan årets 365
dagar, så blir det ändå 82 öre om dagen jämte
husrum och vedbrand. Tre af härvarande lärarin-
nor hafva förutom de 300 kr. dessutom 50 kr.
för slöjd hvardera. . Alla hafva genomgått 1-årig
kurs och läsa 1 timme mindre för hvarje dag än
folkskolans lärare, som genomgått 4-årig kurs och
hafva 600 kr. i lön, 75 kr. i ersättning för kofo-
der samt husrum och vedbrand. Räknar man
från dessa 675 kr. kommunal- och kronoutskylder,
hvilka i år utgå med tillsammars 98 kr 15 öre,
återstå 576 kr. 85 öre. Fördelade på 365 dagar
gör det visserligen 1 kr. 58 öre pr dag; men då
läser han också 1 timme mer hvarje dag, har
minst dubbelt så stort elevantal och har kostat
på sig 3 år mer vid seminariet, så att nog måste
kunskaperna och ansträngningen vara minst lika
stora. Dessutom är han nästan nödsakad att gifta
sig. Blir det så ett par barn, så nödgas 4 personer
lefva på 1,58 kr. d. v. s. 391/2 öre per person
per dag.
Det är visserligen sant att efter 5 års tjänst-
göring höjes lärarens lön med 100 kr.; men så
har familjen kanske ökats med en person till,
1896
och då måste hvarje dess medlem nöja sig med
27 öre per dag, och i alla händelser blir det in-
genting till ränta och amortering för den betyd-
ligt längre lärokursen. Några natura prestationer
bestås aldrig en lärare, men oftast en lärarinna.
Skulle vi också antaga att både läraren och lära-
rinnan kunde få inackordera sig, hvilket oftast är
omöjligt, så veta vi nog litet hvar, att priset
ställer sig ganska olika äfven då för ett fruntim-
mer och en herre. Vid denna jämförelse tror
jag, att en lärarinna har mer orsak att vara
nöjd än En lärare.
–––- *––––
Barnvisor.
Säkerligen minnes någon eller några af Iduns
läsarinnor en eller flere af det slags barnvisor
(ramsor), som innehålla förvridna namn på gård,
ägaren och hans husdjur. Till exempel: »Där
bodde en man vid strand, som hade and. Man-
nen hette Vede. Slabber i hand hette hans and»
o. s. v. Eller t. ex. »Fåret hette Trippatrappa,
geten hette Snippasnappa», eller dylikt. Som bi-
drag till jämförande namnforskning i de nordiska
folkens naturdiktning äro alla dylika ramsor af
värde, och äfven det allra minsta bidrag i denna
riktning emottages med största tacksamhet af
Are, Helsingborg.
Innehållsförteckning:
Ida Gavell, »Delsbostintan» ; af N—t. (Med porträtt). —
En blomma från Alger ; poem af Anna Knutson. •— Kvin-
norna och 1897 års utställning ; at Thore Blanche. — En
gång och aldrig mer . . . Skiss för Idun af Mari Mihi. —
Kvinnokraft ; Ellen Keys senaste föredrag. (Med porträtt
af Ellen Key). — En notabel trolofning. (Med porträtt af
fröken Dora Westerlund och grefve Leo Tolstoy d y ) —
Konstnärstäflingen angående omslaget till Iduns julnum-
mer 1896. — En brölloppsdag i Norden för 300 år sedan •
för Idun skildrad af A. U. Bååth. (Forts.). — Ur notisbo-’
ken. — Teater och musik. — Från Iduns läsekrets : Våra
uppfostrares bröd. Barnvisor. — Tidsfördrif.
–––––❖–––––
ÇO
(Jq
so
m
s
va
BBPlä
P o
äsg
i=r.p
X g*
o
to »T3PJ
ra S» ©
Jzz *■*02
zrts55
00 g:P=
o 3«
3 s*2.
B -
_.<«
O„W
■■ 3»
a*
k 2 P
H t*
£ P* ©
CD ft O
te sr p
$ 3
9T
<+■
$3
te
V Q
Jiaroran-
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Med varma känslor af välbehag
Man alltid skådat mitt muntra jag.
Den själ mig lifvar ju påstås stamma
Från själfva himmeln — jag tror
detsamma.
För nordisk hemtrefnad är och var
Och blifva skall jag en typ så klar.
Ty hvar ett hem än i norden fanns,
Där har jag uppträdt i all min glans.
Mig öfverflödig vår tid sökt göra
Och vill min tillvaro helt förstöra —
Men fågel Fenix jag lik, min vän,
Ur askan reser mig upp igen.
Väl är det sant, jag en Molock är,
Som nya offer alltjämt begär:
Så mången lofvande späd förhopp-
ning,
Så månget ungt lif uti sin knopp-
ning,
En bräcklig åldring, en jättekropp
För min skull skoningslöst offras
opp.
Men säg, om något på jorden finns,
Som riktigt helt utan offer vinns!
Jag död åt tusende måste vålla
Att lif åt tusende uppehålla. —
Jag i en orolig, stormig tid
Är bilden just af behag och frid.
Med glöd och ifver jag verkar glad
För allt och alla i land och stad.
Den|urna, hvilken mitt stoft förva-
rar,
Jag därför vet, att man varmt för-
. svarar
Mot vandalismen hos alla dem,
Som borde sändas till — Nifelhem.
Om du nu har litet fantasi,
Du nog kan tyda det galleri
Af bilder, som jag så klart dig visar;
(Din siargåfva jag hört aian prisar).
Ett namn på kvinna och ett på man
Uti vår bibel du genast fann.
Nu följa hastigt i snabba led
En mängd af bilder — säg, är du
med?
Ett reningsmedel för alla kroppar;
Hvad fordom tändes på bergens top-
par;
Pronomen visas dig äfven nu
Jämnt hela kastet — du ser dem ju?
Hvari, så täta, ju trupper gå,
Är nästa bild du kan skåda få;
En gud, så from, i vår gudasaga;
Ett namn bland andra på grundlig
aga;
Hvad pojken hette, som aga fick;
Och under hvad han sig ju förgick.
Hvad mellan fjällarne ligger täck;
Hvad säkert där skuggar liten bäck ;
Hvarom — sin första — ju tärnan
drömmer
Och sedan aldrig den helt förglöm-
mer;
Hvad stormar göra i höstens dag;
Hvad du då reser, förmodar jag.
Hvad af en gnista ju blifva kan
Rätt stor ‘ — ibland allt för stor
minsann ;
Hvad solen gör uti serla timma —
Snart af dess glans ses ej minsta
strimma;
Hur skuggan faller allt mera se’n,
Tills nattens drott härskar helt alle’n.
Hvad lätt kan göras med hvart ett
helt,
Du vet det säkert — det slår ej felt!
Hvaraf del hela se’n i pluralis
Bestar. — Nämn samma i singularis!
Förfaringssättet — hvad kallas det?
Jag tror du äfven den saken vet.
Hvad i en bok du ju finna kan;
Hvad på hvart sådant man mången
fann ;
Förvaringsrummet för jordens gröda;
Med hvad ju många i otid öda;
I imperfektum två verb, du sett;
En stad i Sverige helt rätt och slätt.
Hur träden blifva i höstedag;
Och marken — enligt naturenslag;
Hur vinden var under segelturen;
På större rum säg titulaturen!
Och hvarifrån kom hon, drottningen,
Som ville lyssna till visheten?
Nämn »lappar», hvilka stå högt i
rang,
Ha guldets värde, fast ej dess klang!
Hvad helt belåten du säkert sade,
Om slika lappar du många hade;
Hvad många glada du gjorde dig —
Det skulle alls ej förundra mig.
Hvad äfven fattiglapp kan, förstås —
Men ej så ofta det blir, gu’nàs — ;
Hvad han får göra sig, bäst han kan
det —
Det blir väl kinkigt, tyvärr, ibland det.
Förgängligt är dock det snöda gull.
Säg, hvad du kallar den våta mull.
Hvari bör ryttaren sitta fast,
Ty eljes ramlar han af i hast;
Hvad krigets man bär så stolt vid
sidan.
Hvad han den måste i strid ur slidan.
Tills nu jag brunnit af nitiskhet —
Men ifvern slocknar, den var för het.
L—a.
Korsgåta,
Hvar och en af kvadratens 24 ru-
tor skola fyllas med en bokstaf så att
de vågräta raderna beteckna:
-p - • |. * OL.
c O
/? g i >t <3-h
CJ i v c rH
p « k <2. 1/ €
-U ä A*
1) Stad i Italien, 2) person i en af
Shakespearesdramer, 3)fruntimmers-
namn, 4) frukt, 5) stad i Sehweite, 6)
stad i det gamla Grekland (nu kö-
ping).
Är den rätta lösningen funnen, så
skola de tredje och fjärde lodräta
raderna vara lika med de tredje och
fjärde vågräta (korset).
8. L.
Lösningar.
Geografiska namngåtan: Skön, Tana, Sken-
ninge, Ala, Helena, Lena, Mi, Neapel, Kal-
mar, _ Aden, Mons, Lomma, Huron, Ems,
Mörsil, Paris, Rigi, Linde, Vara, Husaby,
Odessa, Kanton, Hull, Varanger, Gamleby,
Fiume, Ramsjö, Alavo, Abo, Boda, Enare,
Gustafs, Var, Vardö, Vik, Memel, Myra, Mi-
tau, Sofia, Tösse, Härnäs, Mora, Fors, Se-
dan, Turin.
Diamantgåtan : 1) m, 2) buk, 3) bebof, 4)
Muhamed, 5) komet, 6) fet, 7) d.
Anagrammet: Krona, koran, orkan, ankor,
Karon.
Versgåtan:
Härligt är i storm att glida
öfver fjärdarne de vida,
genom brännigarnes brus.
Ljufligare kosan ställa
mot en vik och sakta fälla
ankaret och seglet berga
lugnt i lä och mojnadt sus.
(»/ lugn och Zä» af E. Fredln.)
Fyrkantgåtan: 1) Lada, 2) anis, 3) Disa,
4) asar.
HULTMANS Cacao & Chocolad rekommenderas som den bästa och vitsordas på det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
0:son Gadde, C. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
