Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. 10 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
»5
P 0
^ a
S« S3
w g
H.
P- M
•Ö S
P 1
H CP
P Ä
rr a
I+. Ë3
0: "
iß
F8
Pi *
a ^
P Ö
P s
! 8
<4 ®
H S
p- S
" I
%
as
£3
CD
e~P
-"h
•£uO
GO
?»
CJÇ
as
S3
as
ws
S’
as
sær
COS
CD
= ’
as
x ;
o
CO
CD
~o
=r
co
O
S3
ß°
’S <
21
a.i
B I
S31
120
hemmavarande åt de öfverraskningar, som
förestodo. Hela våningen hade blifvit upput-
sad, och Hans Didrik hade köpt nya möbler
med tunga gardiner och vägg-gobeliner.
Men redan vid midvintern fingo de an-
nat att tänka på: Dinah sjuknade. Fastän
Dinah varit krasslig under många år, hade
det aldrig händt förut, att hon måst intaga
sängen, och Berntine kunde omöjligt tro,
att det nu var allvar, ty det hade ju all-
drig händt förr.
Men då Dinah verkligen dog och de så
voro endast två i stället för tre, bara hon och
Hans Didrik, var det ännu omöjligare för
Berntine att komma till rätta.
Hans Didrik tog allting mera som det
kom; när Dinah var död, så var hon na-
turligtvis död, det var ingenting att göra
åt den saken, men Berntine kunde icke inse
annat än allt gick så grufligt på tok i hu-
set, sedan Dinah gått bort.
Värsfr var, att de nu voro endast två,
just därför att detta aldrig händt förr. Det
var, som om saknaden efter systern kon-
centrerat sig kring detta faktum och gifvit
antalet något afskräckande. Något måste
göras, det måste komma en till i huset.
Hans Didrik menade, att när småflickorna
kommo hem, kunde man ju företaga en ny
fördelning; men systern påstod, att det icke
skulle gagna till något; på det ena stället
skulle i alla fall icke blifva mer än två.
Hans Didrik, som nog kunde förstå, att
sorgen gjort Berntine en smula underlig,
gjorde tålmodigt en del andra förslag.
Han för sin del kunde flytta och skaffa
sig en hushållerska, och när då systrarna
bodde två och två, uppnådde man den öf-
I D U N
verraskande förändringen, att man fran 3
och 3 i 2 hem förökades till 2 och 2 i 3
hem.
Siffrorna slogo Berntine; hon fick något
att tänka på i flere dagar, men när hon då
kommit till bottnen med det, uppdagade hon,
att det var bara humbug och list af Hans
Didrik.
Den outtröttlige Hans Didrik kom då fram
med nya förslag till rekonstruering af de-
ras antal.
Man kunde skaffa en hund .. . eller en
papegoja vore kanske mera sällskap, den
kunde prata så roligt, påstod Hans Didrik.
Berntine skakade på hufvudet, men hen-
nes fantasi började icke dess mindre arbeta
med den eventuella hunden eller den even-
tuella papegojan, såsom hans Didrik ut-
tryckte sig.
Så var det en morgon vid frukostbordet
— tjänsteflickan Netta stod vid den sju-
dande kaffekokaren och gaf sig så rysligt
god tid att låta kaffet dra.
Kaptenen hade börjat kasta bistra blic-
kar bort emot henne, utan att hon tycktes
bekymra sig därom. Netta var nämligen,
efter hvad han påstod, en riktig näbbgädda,
och om hon icke på samma gång varit en
sådan mästarinna att laga god mat, och om.
han icke regelbundet, när kvällen kom,
glömt, hur rasande han varit på henne om
morgonen eller middagen, då hon kunnat
hitta på att väcka honom för att få en kro-
na till någon fattig, så hade hon för länge
sedan varit jagad på porten.
Och nu, just som Berntine i sina något
orediga reflektioner angående papegojan hun-
nit så långt, att hon börjat gråta öfver, att
1896
så som Dinah skulle hon ändå aldrig kunna
prata, vänder sig Netta plötsligen helt om
och säger med sitt allra mest impertinenta
tonfall: »Nere i källarvåningen, där finns
det ett bra vanvårdadt litet kräk ! »
Det var alldeles icke en helt vanlig upp-
lysning — det var ett formligt uppror, en
anklagelse.
Netta hade genast gått ut, hon visste,
att kapten skulle haft god lust att skjuta
henne.
Hans Didrik satt hemma hela förmidda-
gen och läste högt för Berntine för att få
henne att glömma Nettas hänsynslöshet: —
som om den stackars Berntine icke hade nog
af sitt eget elände, utan äfven skulle trak-
teras med portvaktens.
Han sökte ut allt det roligaste, som fanns
i tidningarna: kejsarinnans af Österrike
jaktturer, amerikanska äktenskapshistorier
och dylikt; men han fick ej Berntine upp-
lifvad det minsta grand •— sanningen att
säga var han det icke själf heller —- rätt
som der var framstod den lille gossens bleka
ansikte för honom.
(Slut i nästa n:r.)
– *––– -
Innehållsförteckning:
Fanny Hjelm; af Claes Lundin. Med portiätt). — I
prästgården ; poem af Lotten von Rrcemer. — Yidgad hori-
sont ; af En tolftmedlem. — Outtalade ord ; skiss för I-
dnn af Agathe Lind. I. — Iduns läkarartiklar. VIII:
Psykoterapi; afd:r 0. O. Wetterstrand. (Forts.) — Från Iduns
läsekrets : »Falska mynt» ; af Broder Edmund. — När man
skall hålla gästabud ... Af Ellen Bergström. V : Midda-
gen. — Ur notisboken. — Litteratur. — Teater och musik.
— Stilleben ; novell af Alvilde Prydx. — Tidsfördrif.
–––– $––––
isförärr
a &
Kedigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
En diktens hjälte,
En skaldens dröm —
Jag än blir klandrad,
Än får beröm.
Ett ord till ledning
Jag er vill ge —
Att mina runor
Bli dubbelt tre.
Men gåtor gömmer
Jag mer än tjog,
Att dem förtälja
Nu står min håg.
Hvad reds för herre och för dräng?
Extrakt som nu är högt i sväng.
En kämpe ifrån sagans da’r.
Hvad månget läger endast har.
Hvad fågeln är, vid mänskor van.
Hvad är den glatta skridskoba’n?
Hvad man kan bli på många sätt.
Ett skadedjur, så fint och lätt.
Två träd, som våren prydnad ger.
Ett märke, som man gärna ser.
Hvad är den sig för möda drar?
En sport, som gamla anor har.
Hvad som till deladt motsats är.
En liten plats, för mången kär.
Hvad i vårt bröst ej rymmas må.
Hur är det, där man knappt kan gå?
Ett namn man ock åt rosor ger.
Ett mansnamn, som man sällan ser.
Ett annat ifrån »flodens» da’r.
ITvad förr en konung kallad var.
Än har jag två, ja kanske tre,
Dem sök upp själf, min läsare.
Barbro.
Charad.
Mitt första är en veteran
Bland alla träd i skogen.
Mitt andra är så lätt: ett flarn,
Men finnes ej på logen.
Mitt tredje, med en bokstaf till,
Ett nyttigt husdjur är.
Mitt hela — ack: vid trastens drill
Hur ljuft att drömma där.
Timtam.
Triangelaritmogryf.
1 2 3 4 5 3
2 8 2 9 7
3 2 10 6
4 9 6
5 7
6
1) Italiensk stad, 2) fruntimmers-
namn, 3) villkor för handelsresande,
4) mansnamn, 5) pronomen, 6) bok-
staf.
Maj.
Bokstafsgäta.
Af de bokstäfver, hvilka ingå i
följande fyra ord bildas ett nytt så-
dant (substantiv i bestämd form),
Orden äro: ren, lots, man, bark.
Helga E—f.
Sifferlogogryf.
2 6
2 3
6 3
6 7
2 4
= Öfverjordisk.
~ I Namn.
= Förbindligt.
= Parfym.
Ordspråksgåta.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
5) »
vuds
fiem
med
* *
* *
* * *
* * * *
* * * *
* *
1) Luftigt sommarrum, 2) fastlagsdelice, 3) Kneippkur, 4) stenart,
dryckeskärl», 6) uppblåst varelse, 7) prydnad, 8) gudaboning, 9) huf-
tad, 10) mansnamn, 11) hjälteämne, 12) stad i Kina, 13) ljusets
le, 14) »herrarnes» fasa, 15) idogt samhälle, 16) pelsvara, 17) vildt djur.
Äro orden rätt funna, så bilda de bokstäfver, hvilka infalla i de
stjärnor utmärkta rutorna, ett bekant ordstäf.
S. L.
4 Î 6 7 8 = } Fart^
5 2 4 8 6 3 = Nation.
12345678 = Samhälle.
Tim-tam.
Apoköp.
1—5) Plvad nålen kan göra.
1—4) Någonting fördärfbringande.
1—3) En skönhet.
1—2) Hvad vi alla behöfva.
Ninne.
Paragram.
Om nedanstående ord ersättas med
do viktiga (af lika eller motsatt be-
tydelse) bilda begynnelse- och slut-
bokstäfverna benämningen på en
härskare och hans undersåte.
fjärill— voj
på’— sugga — sand| H
the — snöre
vård — gitarr
herre — råg
ack — han
bokstaf — snö.
Lösningar.
Logogryfen : Tvedräkt ; ät, dräkt, teg, grät,
rätt, ärg, träd, dvärg, ved, get, tre, er, tärd,
värde, vett, te, deg, väg, tät, trade.
Charaden: Sko-korn.
Schackgåtan :
Hvad mände den längtan vara
som rör sig i mitt sinn?
Till Österland vill jag fara,
till allra kärestan min.
Och sker mig^efter min vilja,
dä blir jag i Österland
till Sarons fagraste lilja
och får hrytas af hans hand.
Till Österland» (ur Vapensmeden).
HULTMÅNS Cacao & Chooolad rekommenderas som den bästa och vitsordas pä det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
0:son Gadde, C. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
