- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1896 /
136

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 24 april 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I D U N
P
’A
P
H
P
S
m
gîî
PT
B
►S
<D

H
p:
î»

*


S» Ä
CF
Hi U
0: “
" O

p,.
(B M
h m
V 0
P w
m "a
u OB
«3 60
P° 53
H 5
P* M
" §
æ


ÇOo
GC
h—1



ES
as
«2
S"
as
»
136
I Anna Wahlenbergs »Farbror Pål» är det ej
fråga om lösningen af något problem, utan helt
enkelt upprullandet af några tailor ur hemlifvet
en genre i hvilken förf. ock, som bekant,
vunnit sina största segrar. Pjäsens kärna är
helt enkelt den, att en kärlekens värmande sol-
stråle, fallen in i de mörka, förtorkade skrymsle-
na af en stelnad människosjäl, har kraft att upp-
mjuka denna och få en god skörd att spira upp
ur dess stenbundna jordmån.
Att hr Almlöfs i allo mästerliga spel mäktigt
bidrog till den vackra framgången är gifvet. Ut-
förandet var för öfrigt på nästan alla händer för-
träffligt. Fru Seelig-Lundberg spelade styckets
solstråle Inga med det intagande behag, som
tillhör rollen, och hr STcåribergs unge älskare gjor-
des med kraft och schwung. Fru Sternvall, frök-
narna Ählander och Behrens samt hr Gründer må
ock särskildt erkännas för sina goda prestatio-
ner i de ganska maktpåliggande birollerna.
Vasateatern har upptagit Augiers gamla välbe-
kanta komedi »Giboyers son», hvilken redan från
sällskapets Göteborgstid uppges utgöra ett af dess
repertoarstycken. Intrycket af tisdagens föreställ-
ning var dock skäligen matt, och högst fa af de
uppträdande kunde egentligen sägas lyckas. Bäst
var hr Laven i Maréchals roll, och hr Byströms
markis d’Auberive var ju äfven rätt acceptabel.
Men hvarken hr Eliasmi som Giboyers eller hr
de Wahl som Maximilien fingo något synnerligt
ur sina uppgifter; detsamma gäller fröken Borg-
ströms Fernande samt fröken RustansfruMaréchal.
Fröken Luncleqvist uppträdde för första gången
å denna scen och gaf en rätt tillfredsställande
bild af baronessan Pfeffer. En del bifall, till och
med inropningar — hur välvillig är ej vår pub-
lik ! — men icke förty en af de svagaste premiè-
re]-, Vasateatern under denna säsong bjudit oss.
Hrr Stenhammar och Bäcks tredje musikafton
ägde rum i lördags inför en tyvärr ej talrik,
men tacksam publik. Programmet upptog den-
na gång uteslutande czechisk och slavisk mu-
sik, rysk, polsk och böhmisk. A två pianos ut-
förde hrr Bäck och Stenhammar variationer af
E. Schütt, ryss till börden, men bosatt i Wien.
Numret var briljant och rikt på goda infall. Af
1896
Sr 9> a
CD P P
3 pip
E-P “
* gr
p p.
o* ®
CO ggi
^ dB
co g:i»
o 3«
«-’•CD
ßoR.*
t*
’’ o*:P
O hi >t
K
M. g p
Sd»013
tq
(D ft O
4 mw O
tim? P
<9». -
<e :
»
a
högre musikaliskt värde voro ett par på samma
sätt utförda slaviska danser af .Dvorak, fulla
af brusande lif och esprit. I förra stycket ut-
förde hr B. principalstämman, i det senare hr
S., och samspelet var vid båda tillfällena utmärkt.
Af Dvorak utförde hr Bäck en ny pianosuite,
opus 98. Äfven detta nummer vittnade högt om
den böhmiske tonsättarens formbegåfning och
kraftiga ingifvelse. Hr Stenhammar utförde dess-
utom en del smärre stycken, af hvilka Cuis klang-
sköna intermezzo och två karaktärfulla mazurkor
af Liadow, en folklifsskildring »Au village» af
ïschaikowski samt A. Rubinsteins etyd »på fal-
ska toner».
En angenäm omväxling mellan pianonumren
erbjöd fru Edlings föredrag af sånger af Rubin-
stein, bland dem »Es blinkt der Thau», och Cho-
pin. »Mädchens Wunsch» af den senare måste
omtagas,och sångerskan belönades med flere fram-
ropningar liksom ock soarégifvarne.
Sångsällskapet 0. D:s mâtiné i söndags hade
naturligtvis fyllt Musikaliska akademiens stora
sal med en särdeles intresserad publik, som med
de lifiigaste applåder efter de olika numren gaf
sitt bifall till känna. Programmet, som var myc-
ket omväxlande, upptog tvänne nummer för mans-
kör och orkester, nämligen J. P. E. Hartmans
»Völvens Spaadom» och Conr. Nordqvists Baccha-
nal. Den förra är en mäktig och storslagen kom-
position, som måste fängsla åhöraren. Den er-
höll ock såväl af kören som k. hofkapellet ett
på det hela taget godt utförande. Första satsen
verkade dock något matt. Nordqvists friska och
sprudlande bacchanal åhördes med nöje. Likaså
den poetiska orkesterlegenden »Zorohayda» af J.
Svendsen. Glinkas prunkande och färgmättade
»Capriccio» innehöll mycket af godtköpsmusik,
men verkade dock i utförandet mycket anslaende.
Af det halftjog körer för mansröster, som utför-
des och gingo med den precision och schwung,
som man är van att finna hos O. D.-köien, an-
slog mest Södermans vemodiga »Och fast du svi-
kit din flickas tro» samt de tvänne danslekarne.
Dessa och andra bisserades, hvarjämte Here ex-
tranummer gåfvos. Det hela leddes af direktör
musices I. Hedenblad.
En konsertafton gafs i måndags i Musikaliska
akademiens stora sal af hr Richard Andersson,
som därmed afsåg att visa, livad han kan åstad-
komma vid sitt kända musikinstitut. Program-
mets fyra nummer, alla framstående ^ tonverk,
utfördes, frånsedt ett par missöden, på ett sär-
deles berömvärdt sätt, och prestationerna ådaga-
lade tillfullo, att hr R. Andersson alldeles otvif-
velaktigt står som den främste läraren i piano-
spelning härstädes. Salongen var i det närmaste
fullsatt och bifallet mycket lifligt.
Filharmoniska sällskapet gifver sin tredje abon-
nementskonsert instundande tisdag kl. ’/.ß e. m.
i Katarina kyrka, hvilken lokal blifvit vald med
hänsyn till “ den betydliga utvidgning såväl kör
som orkester undergått i och för denna konsert,
som tydligen varder en sannskyldig musikfest.
K. hofkapellet biträder, betydligt förstärkt med
musici och amatörer, och kören har fördubblats
genom medverkan af damer och herrar ur huf-
vudstadens musikaliska kretsar. Programmet upp-
tager ock intet mindre än Händeis storslagna
oratorium »Simson», som ej utförts härstädes
sedan år 1873. Biträdande äro för öfrigt sådana
framstående förmågor som grefvinnan Math.
Taube och fru Dina Edling samt hrr C. F. Lund-
qvist och Salomon Smith.
Aulinska kvartettens femte kammarmusiksoaré
har på grund af sjukdomsfall måst uppskjutas
till onsdagen den 6 maj.
Innehållsförteckning:
Pauline Ahlberg; af Claes Lundin. (Med porträtt). —
»En viktig hemlighet». — Den bundna systern ; dikt af
Ernst Högman. — Bn vändpunkt; skiss af Mathilda Boos.
— »Missbrukad kvinnokraft»; en öfversikt öfver striden
för dagen af Eva Vigström. (Med fyra porträtt af fröken
Keys granskare). — Kvinnofrågor vid 1896 års riksdag.
(Forts. o. slut). — Namnsdagslista för 1890: Maj. — Tea-
ter oeh musik — Tidsfördrif.
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Länk-logogryf.
Yisst ej i alla tider
Jag funnits har;
För mången sjuk, som lider,
Jag plågan spar.
Gåtan min lätt är gissad,
Det är ju klart,
Jag är därom förvissad,
Det går med fart.
Hvad finns hos hvarje tiger,
Hos örn, hos katt?
Djur, som till plundring stiger
I mörkan natt.
Utrop, som lätt beklagar
Och bra nog kort.
I vår- och sommardagar
Rätt nöjsam sport.
Ord, som kan ofta tyda
På slag, på list.
Finge sin längtan lyda,
En nng turist,
Yisst han till fjärran länder
Mitt sjätte snart.
Djur, som man ryggen vänder
Helt uppenbart.
Sedan hvad denna gåta
Saknar helt visst,
Värdes ni väl förlåta
Dess stora brist.
Runa,
Charad.
Ömkansvärdt mitt första är,
Där det stelbent skrider
Fram med möda och besvär
Och i tysthet lider.
Kan sin nöd ej tala ut,
Plågadt intill lifvets slut.
Till en vidt utgrenad ätt —
Dock ej bland eliten —
Hör mitt andra, med all rätt,
Fastän han är liten,
Och fast ibland stamträds tropp,
Hans blir svårt att spåra opp.
Att mitt helas karaktär
Närmare studera,
Med besvär förenadt är,
Ja, med faror flera.
Därför rådes en och livar
Att sin resa dit han spar.
Sibylla.
Ifyllningsgåta.
a
n g
s
f
n
i
e r
i
Begynnelsebokstäfvernabilda nam-
net på en skald, slutbokstäfverna
på ett af hans verk (båda lästa upp-
ifrån och nedåt).
1) Europeisk furstesläkt, 2) verb,
3) vårmat, 4) hvad hvarje hus bor-
de vara, 5) stad i Sibirien, 6) kvinno-
namn, 7) hufvudprydnad, 8) svenskt
landskap.
Maj.
Proköp.
1—3.
Förtroligt ljuder det ordet lilla,
För den, som älskar en fridfull stund
Där långt från världsbråk i tankar
stilla,
Han kan försjunka och gå till grund
Med egna jaget samt ostörd dröm-
ma
Om hvad som rörer hans känslor
ömma.
2—3.
I skogens dunkel, bland gröna snå-
ren,
En gång jag hade ett luftigt bo.
Men tiden gick och med flydda åren
Man glömde mig och vill nu ej tro,
Att ens jag funnits, ty poesien
Gått upp i tusende o’n och i’n.
3.
Väl njugg han var, den som först
mig skänkte
Ett namn, som skulle alltjämt bli
mitt.
Igenom sekler — hvad han än
tänkte —
Jag bär det än, blir det aldrig kvitt.
Med lustigt mod jag dock bär det
opp
Och bjuder mängden på dryck med
dopp.
8. L.
Länkgåta.
En mäktig furste af Österland,
Jag sönderfaller uti din hand,
Om du mig gissar, i länkar fem,
Så här jag ville beskrifva dem:
1—3) Hvad trakten blir då stormen
far
Med raseri däröfver;
1— 4) Hvad såsom salt den sjuketa’r,
Då han dess hjälp behöfver;
2— 3) Hvad stranden pryder af en å ;
2— 4) Ett karlnamn, kändt hos oss
också;
3— 5) Till slut, hvad sist du mista
vill,
Men kanske önskade ett till.
Pirfvel.
Ordgåta.
Tag 3 ord, hvilkas begynnelse-
och slutbokstäfver äro lika samt
tillsammans bilda namnet på en
farkost.
Orden beteckna: 1) en kvarlefva,
2) en kanal, 3) ett byggnadsämne.
Reseda.
Vokalförändringsgåta.
Med a ta’r jag mot gäster;
Med i jag skiljer åt;
Med o går jag mot väster;
Med y jag pinar läster;
Med ä jag lefver våt.
Pirfvel.
Lösningar.
Logogryfen : Strumpa ; ruta, ras, stupa,
rum, stum, sur, arm, tur, supa, sup, strupa,
rus, pust, amt, stumpa, muta, sura, ur, mur,
spar, pruta, tum, ramp, sump, par, mast, asp,
stam, ram, part, tu, prat, tarm, mat.
Anagrammet: 1) Stund, 2) dunst, 3) sundt.
Fyrkantgåtan: Oslo, stil, lina, olat.
Bland nu befintliga Cacaosorter
intages säkert förnämsta platsen af HÜLTMANS cacao
Redan 1888 intygade prof. Joh. Lang i Lund, att
Hultmans Cacao var fullt lika med van Houtens
Cacao. Hultmans Cacao kan således varmt re-
kommenderas till hvarje husmoder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1896/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free