Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 24 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 135
I D U h
De porträtt af fröken Ellen Keys viktigaste
motståndarinnor i den nu sä liflig’t flammande
striden, hvarmed vi beledsagat denna öfversikt,
vilja endast utgöra en illustration till dagskröni-
kan, och det är därför ej vår afsikt att här in-
låta oss pä några vidlyftigare biografiska anteck-
ningar om de fyra damerna. Hvad tvänne af
dem vidkommer, äro dessa för öfrigt förut så
välbekanta för Iduns publik, att all presentation
vore öfverflödig.
Vår framstående skönlitterära författarinna Ma-
thilda Koos gör sig nu genom hvarje nytt ark
af den med förtjusning lästa »Helgsmålsklockan»
på det angenämaste påmind hos våra läsarinnor,
och hennes novellistiska inlägg i detta Iduns-
nummer i en djupt allvarlig etisk fråga (skis-
sen: »En vändpunkt») är helt visst ägnadt att
än ytterligare befästa hennes plats i deras
sympatier.
Skolföreståndarinnan fröken Anna Sandström,
den framstående pedagogiskaförfattarinnan»TJffe»,
är ock tidigare både i ord bild utförligt föreställd
i Idun.
Fru Ellen Idström, född Holzhausen och maka
till grosshandlaren Axel Idström i Göteborg, har
äfvenledes gjort sig bemärkt som talangfull skrift-
ställarinna. Ar 1893 utgaf hon en käck ung-
domsbok, »Tvillingsystrarna», som rönte mycken
uppmuntran ; året därpå följde novellsamlingen
»Vinddrifne» ,hvilken nog bland läsekretsen väckt
blandade känslor på grund af de avancerade åsik-
ter, som där delvis drifvas, men hvilken ock
obestridligen vittnar om en mindre vanlig, själf-
ständig författarindividualitet.
Fru Alma Cleve, född Öberg, är maka till pro-
fessorn i kemi vid Upsala universitet P. T. Cleve.
En gång en bland våra tidigare studentskor, hai-
llon läst, rest och intresserat sig för mycket samt
äfven delvis framlagt frukterna af sin lifliga in-
telligens inom den periodiska pressen. Nu står
hon i begrepp att med det första stiga fram i
våra romanförfattarinnors led med berättelsen
»Eva Sten», som under våren utkommer på hrr
Wahlström & Widstrands förlag i Stockholm.
–––- *–––-
Kvinnofrågor
vid 1896 års riksdag.
(Slut från föreg. nummer.)
Ehuru
egentligen en ren fattigvårdsfråga
bör kanske dock omnämnas hemmansägaren
J. Nilssons i Grofva motion om rätt för
ogift kvinna, hvars barn åtnjuter fattigvård
inom visst fattigvårdssamhälle, att utan hin-
der däraf förvärfva hemortsrätt inom annat
sådant. Förslaget härom blef emellertid af
lagutskottet afstyrkt såsom stridande mot
fattigvårdsförordningens grunder och med-
förande praktiska olägenheter samt har af
kamrarne beståtts en hederlig begrafning.
Hastigt och lustigt vigdes åt den eviga
hvilan direktör E. O. V. Wawrinskys väl-
menande motion, åsyftande att göra det
möjligt för familjefäder att försäkra sitt lif
till förmån för hustru och barn.
Lagutskottet fann, att en ..lagändring i
motionens syfte lätt skulle kunna begag-
nas på ett sätt, som kränkte borgenärers
(lerade författarinnan »Ave» här ofvan gifvit,
och för de åsikter, hon därvid uttalat, både får
och önskar hon naturligtvis stå själf. Vi fast-
hålla troget vår grundsats att fritt låta olika
meningar mötas och brytas i Idun — däraf först
Ellen Keys egen framställning (utdraget ur hen-
nes första föreläsning i n:r 4), sedermera fru
Helena Nybloms, efter livad vi förnummit, af
många med varm sympati biträdda inlägg: »Kvin-
nans kallelse» — och nu detta. Men, som sagdt,
vi ha därmed icke gifvit vårt sista ord.
Redan nu vilja vi emellertid tillmötesgå en an-
hållan, som fröken Key hos oss gjort: att få ett
misstag å hennes sida rättadt. Hon liar nämli-
gen i »Kvinnopaykologi och kvinnlig logik» upp-
gifvit fru Elna Tenow som förslagsställare med
afseende å ordnande af den gifta kvinnans in-
komster, ett förslag som dock kommit från
annat håll.
lied. af Idun.
rättmätiga intresse, och kamrarne voro af
samma mening som utskottet.
Och så komma vi till
äktenskapsmotionerna.
Innan en man utfår lysning till äkten-
skap måste han, om han varit någon tid
utomlands, låta »visse och trovärdige män»
intyga sin hinderslöshet eller också annon-
sera i Posttidningen och under tiden gå
och vänta — ett halft år. Det tyckte han-
delsföreståndaren Stormats M. Olsson vara
en bra lång tid, hvarför han till giftaslystna
gossars och flickors fromma föreslagit en
något enklare och kortare procedur — men
riksdagen var obeveklig, så det är allt bäst
fortfarande att ha sina papper klara.
Har man sina papper fullt klara, så kan
det likväl hända, att man ej lyckas erhålla
den form för
äktenskapets lagliga afslutande
d. v. s. den sorts vigsel, som tilltalar en
mest. Och det ändå, fast man tillhör »mest
gynnad nation» eller med andra ord är
medlem af statskyrkan.
Vi hafva som bekant två slags vigsel,
kyrklig och borgerlig, bägge slagen lika
lagliga och tillfyllesgörande. Men den bor-
gerliga vigseln kan man ej erhålla, utan att
utgå ur statskyrkan, och för att få den
kyrkliga måste man icke allenast tillhöra
statskyrkan, utan äfven ha tagit nattvarden
inom densamma. Nu föreslog hr P. P.
Waldenström, lektorn från Gefle, att den
kyrkliga vigseln skulle stå öppen äfven för
sådana medlemmar, som icke tagit natt-
varden. Den motionen bifölls af andra
kammaren med 113 röster met 87.
Vidare föreslog han, att den som blif-
vit konfirmerad inom svenska statskyrkan
måtte vara berättigad till civil vigsel, och
den motionen tyckes Andra kammaren ha
funnit ännu billigare, ty nu steg röstsiffran
för förslagets anhängare till 124, medan
motståndarnes antal minskades till 76.
Första kammaren däremot aflifvade bägge
motionerna, och ingen mindre än biskop
Billing förrättade jordfästningen.
En viktig fråga, berörande det kvinn-
liga verksamhetsområdet, väntar just i da-
garne på att komma under behandling i
kamrarne. Den rör bättrade villkor för dem,
som arbeta i folkundervisningens tjänst.
Folkskolans lärare och lärarinnor
åtnjuta sedan 1885 en kontant lön, som
icke får understiga 600 kronor, hvartill ge-
nom 1891 års riksdags beslut kommit ett
obligatoriskt ålderstillägg af 100 kronor efter
5 års oförvitlig tjänst. Nu föreslår redak-
tör Emil Hammarlund ett andra ålderstillägg
om 100 kronor att utgå till lärare och lära-
rinnor, som i denna egenskap oförvitligt
tjänstgjort i minst 10 år. Statens så väl
som kommunens öfriga tjänstemän äro i
allmänhet berättigade till två ålderstillägg,
ej sällan å 500 kronor hvartdera eller
ännu mer. I betraktande af folkskolelärarnes
och lärarinnornas lika mödosamma ocli an-
svarsfulla som ringa aflönade arbete i sam-
hällets tjänst, borde i sanning den begärda,
synnerligen blygsamma förbättringen i deras
villkor icke gärna stöta på oöfvervinneligt
motstånd. Motionären har dessutom i sin
vidlyftiga motion anfört så många goda
skäl och dragit upp så talande jämfö-
relser, hvilka stärka hans yrkande, att det
vore mer än besynnerligt, om riksdagen
skulle slå döförat till för folkskolelärare-
kårens så moderat formulerade önsknings-
måL När frågan afgjorts i kamrarne sko-
la vi återkomma till resultatet.
I afseende på
den kvinnliga undervisningen
hade regeringen i år gjort icke obetydligt
ökade äskningar. Så t. ex. föreslog k. m:t,
att anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom måtte, varda förhöjdt med ett be-
lopp af 150,000 kr. eller från 100,000 kr.
till 250,000. Vidare begärdes såsom stats-
bidrag till skolor med undervisning i kvinn-
lig slöjd 90,000 kronor, hvarjämte till ut-
bildande af lärarinnor i huslig ekonomi
äskades sammanlagdt 6,000 kronor.
Kamrarnes beslut har nu afgjort, att
det förstnämnda anslaget—till högre flick-
skolor — åtminstone höjts från 100,000
till 200,000, samt att den kvinnliga slöjden
och den husliga ekonomien oafkortadt er-
hålla de äskade bidragen.
It
Namnsdagslista för 1896»
Maj.
i. F. Filip. 17. S. Rebecka,
2. L. Inga. 18. M. Erik.
19. T. Boel (kv.)
3, S. Helfrid. 20. O. Karolina, Lina,
4. M. Laurits. Karla.
5. T. Sigrid, Siri. 21. T. Konstantin.
6. O. Sigismund. 22. F. Henning.
7. T. Helge. 23! L. Desideria.
8. F. Torbern, Tor
björn. 24. S. Pingstdag. Torolf.
9. L. Hillevi. 25. M. 2 dag pingst.
Urban.
10. S. Esbjörn. 26. T. Vilhelmina, Vil-
11. M. Signe. ma, Mina,
12. T. Charlotta,Lotten. 27. O. Beda.
13. O. Adèle. 28. T. Malkolm.
14. T. Kristi Himmel- 29. F. Gunlög.
färdsdag. Hagbart. 30. L. Filippa.
15. F. Sofia, Sonja.
16. L. Ebba. 31. S. Torvald.
–––-❖––––
Up notisboken.
En .bal poudré». En glänsande bal gafspå
lördagen â Grand Hotell i Stockholm af herrar,
tillhörande den högre societeten. Som beskydda-
rinnor fungerade grefvinnoma Douglas och Gyl-
denstolpe samt friherrinnan Tamm och som vär-
dar ryttmästaren, frih. von .Rosen, löjtnanterna
frih. G. von Blixen-Fineeke och grefve Fritz von
Rosen, andre sekreteraren Chr. I-lauge och Ritter
Riedl von Riedenau. Kronprinsen bevistade ba
len, förde till supén grefvinnan Douglas och dan-
sade kotiljong med friherrinnan Trolle. Festvå-
ningen var glänsande dekorerad, och musiken ut-
fördes af en orkester under direktör Olssons an-
förande. De flesta damerna buro, för att gifva
festen en särskild prägel, pudradt hår, hvaraf
just. den också fått namnet »bal poudré».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
