Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 15 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1896 IbUN 157
månader efter uppsägning, gjord af hem-
mets styrelse när som helst, men af henne
själf icke före utgången af andra årets vi-
stelse vid hemmet. Styrelsen äger dessutom
rätt att genast från hemmet och, efter hem-
ställan till Röda Korsets verkställande ut-
skott, ur föreningens tjänst skilja sköterska,
som ådagalagt klandervärdt uppförande. Yid
afflyttning från hemmet utfår sköterskan
sitt tillgodohafvande hos hemmet, men skall
länma ersättning för utbekomna ännu bruk-
bara persedlar, hörande till sjukvårdsdräkten.
Köda Korsets alla sköterskor äro, så länge
de kvarstå i föreningens tjänst, skyldiga
att, om riket blifver inveckladt i krig, in-
ställa sig till tjänstgöring på tid och ort,
som af Köda Korsets verkställande utskott
bestämmes.
För närvarande användas Röda Korsets
sköterskor mest i privatvård.
(Slut i nästa n:r.)
–––- ss.–––-
Vårstök.
I ill hjälp och ledning för den oerfarenhet, som
i dels ofta röjer sig i »Iduns frågoafdelning»,
dels är oåtskiljaktig från en ung husmoders
första stapplande steg som regentinna i eget rike,
meddelas här nedän några allmänna råd, som
kanhända kunna komma till pass vid den pågåen-
de och förestående vårrengöringen. Råden göra
ej anspråk på att vara de ofelbert bästa i ämnet,
men där en ung fru ej tänkt på att inhämta en
mors lärdomar, eller där sådana ej stå att få,
kunna dessa råd möjligen bli till nytta. Först
då några ord om
Rummens rengöring.
Husmodren gör väl i att själf afdamma, un-
danställa eller nedplocka i en klädkorg, med
mellan- och öfverläggande af tidningar, alla stora
och små saker af värde och prydnadsföremål,
som antingen stå lösa eller hafva sin plats
på hyllor etc., innan hon släpper rummen“ i
den tjänande systerns våld. Därefter kommer
ordningen till gardinernas nedlyftande och — när
meningen är att taga bort dem — lösande från
gardinbrädena och ordentliga sammanvikande.
Sedan uttagas fönstren. Där klistring af innan-
fönstren förekommer, blötes på morgonen på
pappersremsorna med en väl fuktad trasa. Häri-
genom aflägsnas papperet sedermera utan svårig-
het och bågarne äro lättare rengjorda på hösten;
dessutom är det ordentligare och trefligare
att se fönsterna bäras undan, frigjorda från pap-
per och bomullslister. En bestämd tillsägelse
bör ges att allt pappersskräp, fönstervadd och
tätningslister hopsamlas på ett ställe och lägges
i »Myrornas påse» eller i sophinken, men på
inga villkor utkastas genom fönstren, såsom, illa
nog, mången har för sed att göra i en hastig
vändning.
Möblerna, så vidt möjligen kan ske, lyftas nu
ur rummet och de ej flyttbara, liksom speglar
och bokhyllor, öfvertäckas, sedan dammet från
dem aflägsnats. I rummet förvarade böcker af-
dammas med en lätt smäll och torkning; där de-
ras mängd omöjliggör deras flyttning ur rum-
met, tagas några få i sender ur hyllan, dammas,
liksom ock deras plats, och inställas åter. När så
skett med hela bokförrådet, öfvertäckes hyllan
med ett lakan. Fönstren stå naturligtvis öppna
under dylik damning, och på det att de, som
hålla på därmed, ej skola utsätta sig för förkyl-
ning, är det husmodrens skyldighet att se till,
att de arbetande äro varmt klädda, särskildt om
fotter och ben, och att de hafva duk öfver huf-
vudet, så väl för dammets skull som till undvi-
kande af tand- och öronvärk. Här må vara plat-
sen att anmärka, att det hus ser mera vårdadt
ut, där tjänarinnorna, äfven på stökclagar, äro
ordentligt och snyggt klädda och se rena ut, än
om de möta oss i mindre vårdad klädsel.
När fönstren kunna öppnas, kommer turen till
mattorna, som nu äro fria, då de flesta möblerna
äro utflyttade i ett annat rum. Äfven här må
en anmärkning tillåtas. Tamburen är vanligen
den enda plats, dit möblerna kunna föras dylika
stökdagar, och i hus, där det tillätes att de piskas
i förstugorna eller där det finns piskbalkonger —
och hvarför finnas ej sådana i alla hus — är det I
ju gifvetvis vigast att de stå i tamburen. Men
främmande människor, och alltid kommer nå-
gon främmande sådana dagar, eller bud, brefbä-
rare och andra komma i tamburen. En viss pryd-
lighet och reda kunna iakttagas med det dit utflyt-
tade bohaget, så att ej den inträdande mötes af
en allt för brokig samling eller stötes af det
oordnade skick tamburen befinner sig i. Men vi
återgå till mattorna. Äro de lösa, hopvikas de
och rullas noga tillsammans, och äro de fastspi-
kade, lösgöras de sakta t. ex. i ett hörn först.
Härefter har man till hands en stark, trubbig
knif eller annat verktyg med rak ej hvass kant.
(En grof s. k. fiskknif med afbruten udd är för-
träfflig.) Knifven föres under mattans kant
och riktas mot spikarne, hammaren slår mot
knifvens skaft och spikarne bändas ledigt upp,
utan att mattan på minsta vis skadas. Möjligen
afbrutna, i golfvet kvarsittande nubbar borttagas,
före skurningen, med en tång. Mattorna vikas
ordentligt ihop efter sömmarne och sammanrullas
för att omhändertagas af arbetsinrättning, bolag
eller annan vidtalad rengörare. Där man själf
har ett ord med i laget, bör man tillse att rottin-
gar eller spön ej ha hvassa spetsar, ty därigenom
sönderslitas mattorna, äfvenså bör man tillsäga att
mattorna piskas kraftigt på afvigsidan, så att allt
dammetdrifves ut, och sedermera lättare på rätan,
hvarefter de noga sopas, vädras och hopläggas till
förvarande på svalt ställe, omgifna af tidnings-
papper och kamfertsbitar, grof tobak o. d. (Obs:
då mattorna påläggas om hösten och äro spända
på golfvet, är det mycket bra att strö s. k. smör-
salt öfver hela mattan och därefter väl sopa den-
samma; färgerna bli klarare af saltet och löst
damm upptages däraf och följer bort tillsammans
med saltet vid sopningen. En sopning med salt
gör godt då och då under vinterns lopp.)
Underlagret af mattpapp hopsamlas och får se-
dermerasin varsamma, men ej lösliga piskning och
sopning, hvart ark för sig, på båda sidorna nere
på gården, innan det undanlägges för sommaren.
Har man något stort skynke, ett par sönder-
sprättade säckar t. ex., att lägga under och breda
öfver den rensopade pappen med, är detta höge-
ligen att rekommendera, i annat fall kunna mång-
dubbla lager tidningar göra samma tjänst.
I hus, där ej piskning tillåtes i förstugorna,
exempelvis här i Stockholm på sina ställen, piskas
nu möblerna i det tomma rummet, hvarefter de
åter ställas öfverbredda i andra rum. Vid mö-
belpiskning får ej glömmas, att i resårer, emellan
sadelgjordar och på kanterna under sitsen på sof-
for och stolar samlas mycket damm, som genom
sopning och slag af en viska kan borttagas, och
torkas efteråt med ett sämskskinn eller med den
numera i handeln förekommande sorten väfda
dukar, som äro jämförliga med sämskskinn. Att
väl torka i hörn och veck med dylika dukar är
ett mycket godt sätt att damma de piskade stop-
pade möblerna.
Askan tages ur kakelugnen, som noga ursopas,
liksom ock ofvanpå och bakom densamma. List-
verk och kanter kring tak och ofvan dörrarne
sopas och dammas, och bör härvid ihågkommas
att dylikt listverk merändels är fabriceradt af gips
och således är skört och bräckligt, hvadan för-
siktighet är att anbefalla vid nedsopning; det-
samma gäller med kulor och dylika grannlåter
på kakelugnskransen, som lätt lossna. En lång-
skaftad fjädervippa är bra för sådan sopning,
väggarne dammas med en öfversatt sopborste
med långt skaft.
Nu vidtager den s. kringtvättningen, som egent-
ligast bör riktas mot fönsterfodren och bågarne,
så utan som innan och emellan, då fönsterblecket
utanför ej heller bör utelämnas. Till oljefärg äro
trasor af gamla ylletröjor och strumpor bra, de
hålla sig längre fuktiga och vatten är hvad som
bör undvikas på dörrar, fönsterplattor o. s. v.
Mjuka linne- eller bomullstrasor (rena) användas
till gnidning och torkning efteråt, så att ytan blir
fullkomligt blank igen. Som oljefärg tar skada
af ofta upprepade tvättningar, böra fördenskull i
dagliga lifvet alla medel användas, som göra
målningens tvättande så sällan som möjligt af
nöden. Det första och’bästa är att tillse, att panel-
ningarnes kanter dagligen hållas dammfria, ochatt
emellanåt med en lätt fuktad, ren trasa hastigt
öfverfara mera handterade ställen, hvarefter
man genast gnider det torrt. Härigenom behöf-
ver man aldrig ligga hårdt eller gno på oljefärg
och sålunda bevaras den i godt skick för lång tid.
När så hvarje vinkel och vrå, dammets, malens
och husspindelns favoritplatser, fått sin puts
och tillsyn, skuras golfvet.
Järnluckorna för kakelugnen blankas upp med
blyertz, rent papper lägges i eldstaden, som se-
dan är i ordning att bli förvaringsrum för sylt-
burkar, undansatta lampor eller hvad helst som
är lämpligt i olika hushåll.
Under det att golfvet torkar, renskuras växter-
nas krukor, bladen tvättas och torkas för att vara
i ordning att på rena fat intaga sina platser i de
rentvättade fönstren eller i öfrigt på sina respek-
tive platser.
Träverket på möblerna guides med sämskskinn
eller rena, mjuka trasor, och när golfvet är torrt,
inflyttas möblerna och allt återtar sitt! gamla ut-
seende. Rena, lättare gardiner göra ett godt och
behagligt intryck, men är man i beredskap att
flytta ut på landet, kunna vinterns hvita gardiner,
väl luftade och borstade, göra tjänst för en vecka
eller par ännu, hellre än att man skall gå utan
gardiner. Bell.
–––- *–––-
Iduns läkarartiklar.
(Eftertryck förbjudes.)
VIII.
Psykoterapi
eller
behandling af sjukdomar med hypnos
oeh suggestion.
Af Doktor Otto G. Wetterstrand.
(Forts, och slut.)
Jag hypnotiserar ofta, fortsatte B., de lungsik-
tiga, ej för att suggerera tuberkeln att försvinna,
men för att skänka den sjuke nattens hvila
och sömn, jag återställer aptiten, jag lindrar
hostan, jag minskar oron. Jag undertrycker
smärtor, och då jag gör detta, tror jag mig
kunna inverka välgörande ; jag lindrar och trö-
star, om jag icke kan hota; då jag sålunda
modifierar terrängen, ökar jag den sjukes mot-
ståndskraft, och jag förlångsammar, om jag icke
hejdar, sjukdomens utveckling. Och medika-
menterna, kan man fråga med Bernheim, ut-
rätta de mera? Hvad här yttrades rörande
lungsot, gäller också om många andra svåra,
smärtsamma, obotliga sjukdomar. Suggestionen
inverkar symptomatiskt, d. v. s. den behärskar
ett eller annat symptom, utan att sjukdomens
gång därför vare sig hämmas eller påskyndas.
Så t. ex. kan ett så plågsamt symptom som
törsten i sockersjuka betydligt reduceras, stun-
dom fullkomligt försvinna. Vid smärtsamma
ryggmärgssjukdomar, vid reumatism och gikt
kan. suggestionen skänka betydlig lindring. Den
är i stånd att gifva en lugn och smärtfri död,
men den måste förut under en tid användas,
så att den sjuke hunnit vänja sig därvid. Att
vid tillfälle af svåra smärtor, ytterlig oro etc.
gripa sig an med suggestionens användning är
icke rådligt, ty då misslyckas man vanligen.
Man måste därför välja en tid af jämförelse-
vis lugn, då det första försöket göres. Det
är omöjligt att uppräkna alla de kroniska sjuk-
domar, där suggestionen visat sig kunna verk-
samt lindra eller upphäfva ett eller annat svårt
sjukdomssymptom. Följande äro de sjukdomar,
dem erfarenheten från en mängd läkare i alla
länder visat kunna behandlas med största fram-
gång.
De tre stora nevroserna, epilepsi, hysteri oeh
neurasteni, kunna gynsamt påverkas, och en hel
del fall af dessa sjukdomar är botad.
Hvad epilepsien vidkommer, måste hypnosen
vara särdeles djup, det somnambula tillståndet
måste kunna framkallas, om någon kur skall
komma i fråga. Sjukdomen får ej vara för
gammal och den får ej, om något skall vinnas,
ha orsakat rubbningar af själsförmögenheterna,
som ju anfallen, när de komma mycket ofta,
ej så sällan göra. Bäst lyckas man med yngre
personer eller barn, där sjukdomen ej varat
för länge, och ej så sällan äfven med äldre,
där symptomer af s. k. aua föregå anfallen.
od O
8
E
■> O
:®
o
73 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
