Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 15 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890
158
Men med tålamod måste man gå till verket å
båda sidor, så väl patienten som läkaren, om
något afsevärdt resultat skall uppnås.
Hysteri lämnar större utsikt att kunna full-
ständigt botas, ehuru här mången gång fordras
ett otroligt tålamod. Det är en sjukdom, snart
sagdt omöjlig att definiera, vissa typer kunna
nog uppställas, som dock öfverga i hvarandra
och som uppträda med ett antal symptomer,
nästan lika stort som det finnes sjuka individer.
Det gäller ej så mycket att bortsuggerera det
eller det symptomet, hvilket ju rätt ofta lyc-
kas, som fastmer att stärka den psykiska mot-
ståndsförmågan och återställa jämnvikten i själs-
lifvet. Ty hysterien är en själssjukdom, och
det är tydligt att psykiska medel framförallt
måste användas, för att man skall kunna kom-
ma till målet. Psykoterapien är den enda me- ]
tod, som här kan uträtta något, emedan den
vänder sig mot sjukdomen förmedels den sju-
kes själ; suggestionen, öfningen och uppfostran
äro dess medel. En väsentlig sak är alltid att
vinna den sjukes förtroende, att med sympati
komma honom till mötes och att med delta-
gande lyssna till hans berättelser.
Neurasteni, den nu så moderna sjukdomen,
är också tacksam att behandla. Då de sjuka,
som lida häraf, stundom ha en dålig sömn,
måste de först lära sig sofva. Man får dock
icke tro, att de fall, där sömnen med lätthet
kan framkallas, därför äro lätta att bota. I
alla gäller det att stödja, att uppehålla det
sviktande modet, att vara för den sjuke en
ledare, en vän, till hvilken han kan trygga
sig. Hos flere neurasteniska och äfven hos
hysteriska kunna en mängd symptomer före-
komma, som så träda i förgrunden, att de ut-
göra nästan hela sjukdomen, ehuru de upp-
träda isolerade och täcka så att säga de van-
liga symptomerna. Dit höra de olika formerna
af tvångsföreställningar, hvad franska läkare
kalla »folie du doute» och »délire du toucher»,
torgskräck, alla möjliga former af sjuklig fruk-
tan, t. ex. för gift, för åska, för eldsvåda, för
att åka, för att färdas på ångbåtar, för in-
stängda rum, fruktan för sjukdomar af ett
visst slag, t. ex. kräfta, fruktan att rodna eller
darra inför människor, rädsla för att ej vid ett
visst tillfälle kunna skrifva, rädsla för examen
och andra pröfningar, t. ex. vid sång, fruktan
för att begå själfmord och en hel del andra
bisarra former, hvilka alla med framgång be-
handlats.
Sinnessjukdomar äro icke tillgängliga för
donna behandling, detta beroende därpå, att
de sinnessjukas autosuggestioner äro vida mäk-
tigare än läkarens, de sitta nämligen så fast
ingrodda, att de äro omöjliga att utrota. Vore
sinnessjuka suggestibla, hade de ingen sinnes-
sjukdom.
Danssjuka är tillgänglig för behandlingen,
om den icke är alltför gammal. Är oron myc-
ket stor och muskelspelet synnerligen våldsamt,
är det stundom omöjligt att framkalla hypnosen,
ehuru suggestionen, efter hvad Bernheim visat,
äfven i sådana fall visar sig välgörande. Är
sjukdomen mindre häftig, ger den oftast rätt
lätt och hastigt vika för suggestionsbehand-
lingen.
Ryckningar i ansiktsmusklerna s. k. tir
convulsif, och kramp inom området för enskilda
nerver, om dessa sjukdomar ej äro alltför
gamla, försvinna vanligen för suggestionen. Äro
de så gamla, att de blifvit till en djupt inro-
tad vana, äro de oftast omöjliga att bota.
Skrifvarekramp är den vanligast förekom-
mande formen af dessa sjukdomar och erfaren-
heten visar också, att den kan botas, ehuru
ej så lätt, som man skulle tro. Man har näm-
IDUN
ligen att kämpa med den sjukes djupt inrotade
suggestioner, dem han ständigt skapar sig själf.
Se här ett fall, som varade fem år och där
ingen behandling visade den ringaste verkan,
det talar mera än ord. Fig. 1 är skriften före
behandlingen och fig. 2 en månad efter behand-
lingens början.
Fig. 1
Nervösa darrningar, t. ex. i händerna, så
att de däraf lidande frukta att tappa hvad de
hålla, kunna lätt botas.
Neuralgier af alla slag äro tillgängliga för
suggestionen. Stundom kunna sådana försvinna
för alltid efter en kort behandling, stundom
komma de tillbaka efter en kortare eller längre
tid för att åter gifva vika vid en förnyad be-
handling, stundom behöfva de en längre tids
behandling för fullständig bot.
Sympatiska rubbningar såsom obestämdt, ej
närmare definierbart illamående, nedslagenhet,
ängslan, oro, obestämda smärtor, kräkningar
m. m., som åtfölja andra sjukdomar såsom un-
derlifvets ooh tarmkanalens, äro ofta lätta att
bota. Ibland komma de dock åter för att
ändtligen ge vika för en ihärdig och tålmodig
behandling.
Utom de nervsjukdomar, som fått ett sär-
skildt namn, ges det en hel del, mot hvilka
suggestionen med största fördel kan användas,
såsom brännande smärtor i hudområdet, öf-
verkänslighet i huden eller dess motsats,
smärtor i de inre organerna m. m. I många
sjukdomar kunna nervösa symptomer förekom-
ma, de där med lätthet ge vika för sugges-
tionen.
Alkoholism och morfinism äro synnerligen
tacksamma att behandla, liksom alla de till-
stånd, där det finnes ett sjukligt begär efter
t. ex. tobak, chloral, sulphonal m. m., med ett
ord alla sådana tillstånd, där viljan och ener-
gien behöfva sporras. Sant är, att recidiv
förekomma, synnerligast i fråga om alkoholismen.
Man får ej begära för mycket, ty det finns ju
människor med så slapp moral, att de vid
minsta anledning återfalla. Många sådana
sjuka instängas ju i anstalter, där de vistas
i åratal, men utsläppta därifrån genast åter-
falla. Vid sidan af dessa äro de lyckade ku-
rerna dock vida talrikare. Jag känner f. d.
alkoholister, som sedan åtta år ej smakat sprit-
drycker. Morfinisterne récidivera mera sällan,
när de en gång blifvit med suggestionen bo-
tade.
Alla sömnens rubbningar såsom sömnlöshet,
gående i sömnen, oroliga drömmar, som verka
störande, hastigt uppvaknande ur sömnen un-
der skrik och fruktan, som ofta förekommer
hos barn, alla dessa former äro tillgängliga för
behandlingen.
Bleksot med alla denna sjukdom åtföljande
symptomer såsom hufvudvärk, trötthet, trög af-
föring, brist på aptit, menstruationsrubbningar
m. m., är en synnerligen tacksam sjukdom att
behandla, och härom öfverensstämma alla, som
ha någon egen erfarenhet. Vanligen efter två,
högst tre veckor inträder fullkomlig hälsa.
Menstruationen kan lätt påverkas, vare sig
den är för riklig eller sparsam, likaså om den
är smärtsam.
Brist på aptit och besvär vid matsmältnin-
gen, förstoppning och diarré, när den senare
ej sammanhänger med katarr, kunna vanligen
lätt häfvas med suggestionen.
Nervösa kräkningar under grossessen äro
vanligen lätta att bota, likaså sjösjuka.
Nervös hjärtklappning kan också häfvas.
Reumatiska smärtor äro ock tillgängliga samt
alldeles särskildt hitfvudvärk, som i suggestio-
nen nästan tyckes ha funnit kan man säga sitt
specifika botemedel.
Såsom pedagogiskt medel och vid mångahan-
da ovanor hos barn är suggestionen oftast myc-
ket verksam.
Det är omöjligt att uppräkna alla de till-
fällen, då suggestionen kan användas. Man
botar ofta, säger Bernheim, men man botar
icke allt, man lindrar ofta, men man lindrar
icke alltid. Stundom misslyckas man, där man
trodde sig kunna uträtta något, detta beror då
antingen på sjukdomen, hvars natur i något
afseende är oss obekant, eller oftast på den
psykiska individualiteten, som också har sina
hemligheter.
–––- *––––-
Damernas velociped-
åkning i London.
Bref till Idun.
et var förra sensommaren, som velocipedåkning
för damer började taga de dimensioner den
nu ernått här i England. Dessförinnan hade
man sett en och annan modig dam ila fram på
de breda, träbelagda gatorna i Londons West-End,
och äfven här och där på landsorten hade en och
annan »lady bicyclist» visat sig. Men det var
först förra sommaren, som några af den förnäma
världens tongifvande damer började uppträda i
den vackra Battersea Park, en annars af förnämi-
teter föga besökt park på södra sidan af Themsen.
De stora illustrerade tidningarna intogo vackra
illustrationer af »the lady cyclists in Battersea
Park», och skaror af skådelystne skyndade dit
att se den lifliga och glada synen. Velocipeder
hyrdes ut på stället af företagsamma firmor, och
lektioner gåfvos i konsten, så att man kunde i
en stillsammare del af parken se, hur de första
stegen togos af unga — och kanske gamla — »no-
viser».
Battersea Park fortfor äfven under hösten och
vintern att vara mötesplatsen för ett stort antal
damer — och herrar — för hvilka detta nya säll-
skapsnöje har en så stor dragningskraft, men med
den tidiga vårens inträde började den fashionabla
världen till stor del draga sig från det aflägsna
Battersea till sitt gamla centrum, Hyde Park, och
dit var det jag nyligen begaf mig en solig vårdag
att se »hur damerna åka velociped».
Från den stora lifliga stråkvägen, Piccadilly,
strömma velocipedåkande i skaror in genom hvalf-
bågarne vid Hyde Park Corner. Klockan är strax
11 f. m. och man skyndar nu som bäst att ha sin
timmes »ride»; kl. 12 maste alla velocipeder ut-
rymma parken och gifva uteslutande rum at dess
häfdvunna innehafvare, de eleganta ekipagen, ryt-
tare och ryttarinnor samt fotgängare.
Parken står i sin första vårskrud; plataner,
almar, bokar och ekar ha de fina halfutslagna
bladen, men kastanier, popplar m. m. äro i^ det
närmaste fullutslagna, och det dröjer nog ej många
dagar, förr än den blida vårsolen lockat syren och
kastanier i full blom jämte den mängd af andra
buskar och träd, som redan stå i sin fulla blomster
skrud. Mandelträden hafva till det mesta förlorat
sin ljusröda blomdräkt, men persikoträdens mörk-
röda blommor lysa ännu på långt håll och de här-
liga japanska körsbärsträden börja täckas af sina
snöhvita blommassor.
På de sammetsmjuka gräsmattorna stråla mång-
färgade tulpaner, hyacinter, narcissor och de
härliga »daffodils» (pingstliljor), Englands^ vår-
blommor »par preference», hvilka här odlas till så-
dan fullkomning och tidigt på våren växa vildt
på ängarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
