Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. 29 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p
VI
p>
•d g
H
89
3
&
R*
89
o
h
p
•d
p
H
P _
rf- £L
Ht. U
0: "
Ho
p: ©
P ©
fL •
0
H
P
JD
ffl
•1
Sa-
H
*1
0
69
09
S
Qm g
P
69
e-K
■<1
Ç£)o
CB
S-
Cfc$
rnppi
£E p P
5 P.S»
ra ►-* m
istp
x g.’0’
® p,
o" a
« SS
176 I D U N 1896
Gullholmen, söndagen den 2 oktober 1795.
Til båtsmannen Kalle Svensson.
Skeppet Juno.
Ditt bref har jag mottaget. Jag vill nu
i min korthet besvara det. De va’ rolit å
höra, att du hafver Hälsan å mår väl. —
Så gör åckså jag. Di måtte ha bättre om
Qvinnfolk än om papper å bläck derate hos
hundturken, ätter som du inte låtet höra å
dej på dessa månge årena. —- Bevara mej
seeka uschlinga’ manfolkena måtte vara der-
ate! sämre än hos oss, å de vill möeke
säja. Tie hustrur! Hade han ingen levande
hut i säj ! Han borde ligga kyrkestraff först,
å sen sättas der hvarken sol eller måne
skiner. Fisket går skälia nock ute på fiske-
banka. J. P. Nilsson hade ve’ sista fisket
fått tretti våler, å när han kom hem, hade
Lena fått tvillinger, så nock hade han skäl
att vara gla’ allti. — Silla gick bra te i
vinter som va. Pänga tjente di som gräs,
men när vintern va’ slut, va’ pänga’ slut.
»Dä geck som dä’ kom,» sa’ piga om te-
vatten’t. Må allti’ väl! Mattmor, de far
du nog, när du en gång får upp stuga,
men inte finns ho på Gullholmen, de ja
kan tro.
Från Anna Karlsson.
Elsa såg upp från sin läsning. »Nå, ä du
nöjd me’t?»
»Ja, nock ä ja de, men du kunne allt ha
remitterat ut’et lite mer om’et här i läget.
Du talte inte om, att Koljapetters Lena
snart ska få barn, å inte om att deras äld-
ste gosse ä så te pass, att han allt har vu-
rit mc på sitt första storsjöfiske . . . Men
de ä kanske lika godt . . . Men hva ä de
som står där nere i kanten?»
»Jo, de ä bara ett sånt »påskriftum», di
kallar,» svarade Elsa öfverlägset.
»Men ja’ tycker de ä så mycke,» invände
Anna misstroget. »Hva står där? Läs upp
’et, får ja höra.»
»Nå, så hör då! Där står: Elsa ber hälsa
å frågar, om du menus när ho hängde påsk-
horn t på ryggen på dej å lät dej på så
sätt, te spott å spe, springa genom hela
läget. Må allti väll!»
»Ä de säkert dä?»
Anna betraktade vännen misstroget, men
sade intet vidare.
En halftimme senare var brefvet afsändt
med en bekant, som låg segelfärdig vid båt-
bryggan. Denne hade lofvat att posta det
i Göteborg. Det var adresseradt till Kap-
staden, där Kalle sagt sig en gång hvarje
halfår skola efterhöra bref.
5.
På detta bref följde nu åter en lång tyst-
nad. Anna ångrade mer än en gång sitt
snäfva svar, men så reste sig inom henne
en känsla, som hon inte kunde ge sitt rätta
namn, men hvilken sade henne, att det var
inte mer än välförtjänt. Litet skulle han
ha, för att han hade låtit henna vänta i
hela tio år . . . och ett sådant bref sen !...
Vid slutet af det tredje året kom emel-
lertid ett nytt. Detta var i allt olika dem,
som Anna förut fått. Förut hade han alltid
kommit med sina galenskaper och »fan-
serier», men i detta rådde en allvarligare
ton: det var, som om han stadgat sig och
blifvit mera karl, men det som mest glad-
de henne och gjorde, att hjärtat kom att
slå fortare, var en tydlig längtan till fäder-
ne-ön och besittningen af den egna stugan,
i hvilken han hoppades att få en »kjer
mattmoder i en viss barndomsven, som kan-
ske inte glömt honom.»
(Forts.)
—–––*––––
“Konstnärslycka“.
Planschen för maj åtföljer — i stället
för det sedvanliga romanarket — dagens
nummer och utgöres af en autotypisk re-
produktion från Silfversparres nya grafiska
aktiebolag efter den tyske målaren Paul
Thumanns intagande bild från antikens
skönhetsäyrkande dagar: »Konstnärslycka».
–––- *––––
Innehållsförteckning:
Klara Schumann; af Mari Mihi. (Med porträtt). —
Florence Nightingale, valplatsens ängel ; poem af Lotten
von Kramer. — Våra söners framtid ; också några synpunk-
ter af Incognita. — Vårstök. III: Landsflyttningen; af
Bell. —- »Ma-bonne»; skiss för Idun af Elin Ameen. — På
rundresa; några korta bref från »fröken Eva», af Georg
Nordensvan. — Karl XII och »fruntimbret i Stockholm;»
en liten arkivstudie för Idun af G. B. — Namnsdagslista
för 1896 : juni. — Från Iduns läsekrets : En allvarsdiger
»kvinnofråga». — För Paris-fararinnor. — Ur notisboken.
— Teater och musik. — BrudfärdenJ; berättelse från Bohus-
läns skärgård af Johannes Sundblad. (Forts ). — /Konst-
närslycka.» — Tidsfördrif.
W
Tiåiförcte
6o
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Att hvarje män’ska kan
Allt hvad hon riktigt vill,
Är kändt af en och hvar.
Därför om mig du har,
Du snart sagdt allt förmår,
Och lygogryfen lätt
Då riktig tydning får.
* *
Ü*
Hvad kännetecknar London-bron
Och stora städers hufvudgator?
En sport, som i salonger drifs.
Och hvad får gåsen väl till lifs?
I hvad man ved uppstappla plär.
Hvad vållar pilten stort besvär,
När lexorna i språk han lär.
Hvad råttan gör, då katten hörs.
Och så hvad fyller Algots börs?
Hvem hade himlen till sin-far
Samt till sin moder jorden
Och själf en ättemoder var
Åt hela gudahorden.
Ett litet pulver fint och hvitt,
Hvarmed man handskas tidt.
En plats där gammal skrift man
spar.
Två ord som ofta gå i par.
En dikt dem utaf Fröding ägnats.
En fågel nämn, som hvarje höst
Från oss till södern brukar flytta.
En annan ock du säkert vet,
Som kan vid jakt dig bli till nytta.
En term af hvar musikvän känd,
Och om den bak och fram blir vänd,
Det blir ett märke, satt af släp
Och slitigt arbetsgöra.
NEROTH & C«.
Tekniska Fabriken”GÖTA LEJON”
* » * GÖTEBORG.
Om gåtan du har funnit dum,
Om den har klandrad blifvit,
Det är min tröst att ingen vet,
Hvem logygryfen skrifvit.
Lis.
Charad.
Mitt första i många formater sig ter
Och män’skorna ofta förströelse ger.
Det passar för fattig, för rik äfvenså,
Och ingen för mycket däraf tyckes få.
Mitt andra sig lämpar kanhända för
den,
Som icke på jorden har funnit en
vän.
En make, ett stöd här i pröfningens
land.
Förtroget den räcker sin vissnade
hand.
Mitt hela kan synas båd’ »si och så»
Eör barnet, som än äger kunskaper få,
Men för att dem alla se’n tillägna
sig
Det börja dock måste »pro primo»
med mig.
Viva.
Geografisk förvandlings-
gåta.
Neg Berta = provins i Frankrike.
D togs latin = stad i Tyskland.
Neva ran = stad i Italien.
Lois apminne = stad i Amerika.
Ed jo frid = vik i Skandinavien.
Bar ni e krona = ögrupp i Asien.
Etza neger = sjö i Asien.
R har en dag = bygd i Norge.
Bia en nisse — land i Afrika.
Lem nock = sjö i Sverige.
Begynnelsebokstäfvernabilda nam-
net på en stad i England.
rekommendera sitt allmänt erkända
LÏÏTPÏÏLVER
fritt irAn klor —<J-
Akrostikon.
r e g n
s e i a
a s u r
r 0 t a
s k a r
s a u i
h a m i a
dl
Bilda genom bokstäfvernas om-
flyttning i hvarje horisontal rad ett
nytt ord så, att initialerna i de ny-
bildade orden, lästa uppifrån och
ned, gifva ett flicknamn.
Sihylla.
Aritmorem.
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7: Om du det fått uppå
din lott,
Gör därmed godt,
Men skulle du det
sakna få,
Var glad ändå.
7, 4,1: Ett ord för den som
ej är nöjd.
7, 6, 5, 4,1: En män’ska rik på
sorg och fröjd.
3, 6: Ett djur — jag säger
icke mer.
1, 2, 3, 4- Hvaraf det finns på
jorden fler.
3,1, 2, 7: Ett stycke land — hör
Ryssland till.
1,2,7: Hvad icke ledigt flyta
vill.
5, 2, 3, 4: Kanal — ej bland de
största dock.
6,1, 5: Hvad ofta nog man
ser i flock.
,utpulvret begagnas vid lak eller tvait t stallet
ör bästa och renaste aska. Användningssättet
llldeles samma som med vanlig asklut, och
SÅR-PULVER (fritt från klor).
4,1, 2, 3: Namn på en furste,
hvilkens lif
Förbittradt blef af
strid och kif.
S. L.
Litet hufvudbry.
6a — 2b — 2d — 2 e - 3 i
— 2 k — 2m — 2n — lo— 1
p — 2r — 8 s — lå — lö.
Ofvanståendebokstäfver skola ord-
nas på sådant sätt, att man af dem
erhåller en mening, hvilkens nio
ord — hvart och ett för sig — äro
lika, vare sig att man läser dem rätt
eller bakfram.
S. L.
Lösningar.
Charaden: Prästost.
Ordspråksgåtan: Högmod gårförfall: hög-
färd, löshäst, sågverk, laxmete, tomtorm, Ra-
gunda, galning, skogsrå, oktober, löpgraf,
Björkön, honorar, båtfärd, graflax, allegro,
leopard.
Urgåtan: Mandelformar: Man, and, ande,
del, elf, for, form, orm, ormar, ar.
Paragrammet: Bottiger, bostad, Öland, tall-
rik, trohet, ideal, Grekland, envis, rimfrost.
Ordgåtan: Gustaf Adolf—Oxenstierna: 1,
Gurko, 2, Ulfsax, 3, Sparre, 4, Teheran, 5,
Atlas, 6, filthatt, 7, Amalli, 8, Delaware, 9,
ormar, 10, London, 11, Flora.
Länkgåtan: Lekamen: le — lek — leka —
ek — eka — kam — kamé — amen — men
— en.
Anagrammet’- mumsa, summa, Samum.
Vokalförändringsgåtan: lake, lek, lik, lök.
Sparar penningur- –––––-
....... Sparar arbete.–––––––––––
Sparar kläder och-—.....
........... —‘ersätter såpa eller tvÄJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
