Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. 13 november 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJ
5j B
^ ft
P Ë
•£»
5 »
P Ä
dr gL
.. •»
O: *
Ho
F 8
p, r
o
H
y
p
<s
p°
H
Pi
368 IDUN 1896
83
E3
*3
CD
<!
gÔo
5C
I—’
?»
aq
fem, eller har min dragit sig före? Det här var
då bra, kuriöst. Skref du inte kloekan fem i bref-
vet?»
»Jo, visst skref jag fem. Det har jag ju redan
sagt.»
iHm. Ja men säkert. Fruntimmer bruka slarfva
med sådana saker ibland.»
»Du borde inte hafva gift dig med en slarfva.»
»Jag trodde, att du möjligen kunde vara ett
undantag från regeln.»
»Nå, när du nu finner, att detta ej är förhål-
landet?»
»Det har jag aldrig sagt. När du försäkrar,
att du skrifvit fem, så får jag naturligtvis tro
dig.»
»Ja -— aldrig har jag anat, att du ens kunde
tänka på något annat sätt.»
Man hörde att det inte var långt kvar till
snyftningarna.
»Jag gör ju inte så heller, min söta vän. Men
du får väl i allt fall erkänna, att det är litet be-
synnerligt att vi sitta här och vänta på våra
gäster, som skulle komma kl. fem, då hon snart
slår half sex?»
»Det kan väl jag inte rå för. Jag måtte väl
inte skrämma bort dem från vårt hem.».
»Du vill kanske insinuera, att det är jagi De
hafva kanske sett dig i hvardagshumör, och då
är det ju ej så otroligt, att de föredraga gröt och
mjölk hemma framför hjärpe och champagne
hos oss.»
»Yet du, att åpropos hvardagslynne antar jag
att du kan mäta dig med hvem som helst. Och
är det ett fel hos någon af oss, som gör, att folk
ej kommer hit, tror jag, attjag kan fritaga mig.»
»Det är väl mitt fel då, kan jag tro. Klockan
är emellertid öfver half sex nu, och få vi aldrig
se våra vänner hos oss, så spår jag, att vårt lif blir
paradisiskt. Jag undrar just hur — —»
»Och jag undrar, hur jag kunde gifta .mig med
dig. Mamma varnade mig också, men jag lydde
henne ej — till min egen ska—a—da.»
Snyftningarna tilltogo på ett oroväckande sätt.
»Jag friade inte mer än en gång och behöfde
minsann inte vänta på ditt ja.»
»Hade jag då vetat, hvad jag nu vet, hade du
allt fått vänta.»
»Jag är nästan frestad att önska, att så vore
fallet.»
»Jag är redo att lämna dig din frihet, när du
behagar.»
Den unge äkta mannen svarade ingenting, utan
trummade med en högst omusikalisk force en
varietéslagdänga på fönsterrutan.
»Vill du vara så god och upphöra med den
där fasliga musiken1»
Herr Gösta hörde ej, eller i alla händelser
tycktes han ej höra något annat ljud i rummet
än den ohyggliga vals, som han hamrade på
rutan. . 0 ,
Och han vände sig ej en gang om, dä han
hörde en snyftande röst bakom sig försäkra, att
dess ägarinna hade ett hem, hvarifrån hon aldrig
bort fara, men dit hon — himlen vare tack och
pris — kunde återvända i ömma föräldrars armar.
Så hördes fräset af en klädning och därefter
från sängkammaren bullret af lådor, som drogos
ut och slogos igen, samt prasslandet kläder, som
kastades ut öfver stolar och golf.
Men hvisslande »Glädjens blomster i jordens
mull» vandrade herr gemålen med stormsteg i
förmaket med håret på ända och händerna i byx-
fickorna.
Så hördes ett kväfdt utrop från lilla frun.
»Gösta!»
Han morrade något, till svar, inom sig fylld af
den omätligaste glädje öfver att första steget
ändtligen var taget.
»Vet du, hvarför våra gäster inte kommit?»
»Neej,» sade han nyfiket.
»Joo,» svarade hon och visade sig i dörren,
svängande med ett par hvita pappersark, »joo
du, jag har — glömt att sända af brefven!»
Én suck af lättnad höjde hans bröst, men han
hann inte svara, förrän kokerskans röst hördes
i matsalsdörren:
»Tänker herrskapet någonsin äta middag i dag? »
»Ja,» svarade herrn i huset, och det festmiddag
ändå.» _
»Och försoningsmiddag,» tilläde hans lilla hu-
stru och räckte fram sina läppar till en förlåtande
kyss.
På förekommen anledning
och särskildt till erinran
för våra ärade annonsörer
vilja vi här meddela de officiela siffrorna för
tidningarna »Idun» och »Svensk Damtidning»,
hämtade ur k. postverkets beställningsböcker
för den 4 innevarande november:
Idun: Sv. Damtidning:
21,736 ex. 3,167 ex.
Häraf komma ensamt på Stockholm för
Idun: Sv. Damtidning:
11,162 ex. 538 ex.
Dessa äro som sagdt de officiella postsiff-
rorna, som af en hvar kunna kontrolleras.
Hvad Idun beträffar komma härtill ytterligare
6 à 7,000 ex., hvilka gå dels genom bokhan-
lare och tidningskontor, dels till Finland, hva-
dan Iduns hela upplaga under detta kvartal
närmar sig 30 tusen exemplar.
Stockholm den 10 november 1896.
Iduns Expedition.
a
gft
■Ö
B»
m
ST
03
Innehållsförteckning.
Hedvig Lundström, född Cederborgb; af L. S. (Med
porträtt) - Till Döden; af Daniel Fallstrom. - »Det sva-
ga kärilet»; af E. L. - Suomessa (I Hnland)- Några
vildblommor samlade af Esstese. - Hustomten; fffmd
lndebetou - Under Ebba Brahes brudkrODa; af Hjalmar
Cassel. (Med 1 ill-). - Några reflexioner vid postluckan;
af _s_. _ Ur notisboken. — Teater ocb musik - Vid
kaffet; amatörfotografier af Hugo Falk: Första, bjudnm«
gen. — På förekommen anledning. — Tidsforarii.
örSri
Kedigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
ïf»
® o ts
3 o.f»
SlP “
x’g,P-
~ ®p.
5- ®
Î2 Ss
-£ s®
T3
cg
23
«•i
— PQ
• • o:p
>• CCVJ
K g B
P
_ »Ef
5ît»S
f J-to o
ts’ff &
’S*.
o
».
«.
!»
b
s
Logogryf.
Jag finns i många länder;
Jag dingla får i gränder;
Man snor mig mellan händer;
Män vrider mig och vänder;
Man sirar mig med ränder;
Jag hettas utaf bränder;
Man biter mig med tänder.
Mitt arma jag!
I många smulor
Jag nn skall stötas.
Små näpna kulor.
Hvar kläder blötas.
På rot i skogen.
I hög på logen.
En tankesport.
Ett flicknamn, kort.
Hur vill man hafva
Den kära »tåren»?
Bäst att begrafva.
Hvem kläd’s om våren?
Namn på ett vatten.
En häst med spatten,
Hur plär han göra?
En farkost förd
Utaf höga vågor.
En höstens skörd
Utaf fina tågor;
Och fabrikatet
Som blir däraf.
Hvad fanns på fatet?
En stad vid stranden
Af Österhaf.
Ett blodigt drama
(Kurtis med Farna).
Namn, feminina,
livad ger man »svina»?
Än några smulor
Man kunde plocka,
(Nog finns det »tocka»),
Men de få vara,
Vi mödan spara.
8. L.
Gåt-charad.
Mitt hela är mitt andra till mitt
första. *■
Reseda.
Sifferlogogryf.
2 1= Ett djur.
7 8 = Adjektiv.
7 8 6 2 = En sysselsättning.
7 8 5 = Del af fartyg.
2 5 6 = Ett djur.
2 13 = Ett träd.
2 3 = Hör till toaletten.
8 9 = Del af klädespersedel.
23456789 = En rumspryd-
nad.
Carl Å.
Vokalförändringsgäta.
Med i bedrager det,
Med a förfärar det,
Med u underlättar det.
Calle C.
Kombinationskvadrat.
Mosaik.
Ii?
1—2) namn på en stad,
3—4) verb,
1) Politisk lära, 2) stad på Sveriges västkust, 3) vattenblommor,
4) liktydigt med missljud, 5) högtidlig religionshandling, 6) botemedel,
7) spansk stad och fästning, 8) krigsman, 9) dansk ö.
Begynnelse- och slutbokstäfverna bilda hvar för sig namn på tvän
ne kuststäder. E O N
1—4) fruntimmersnamn,
2—3) stödjepelare.
Sibylla.
Prokop.
1—5) europeisk stad.
2—5) en konungs rådgifvare,
3—5) infattning.
Sibylla.
Lösningar.
Logogryfen : Liktorn : kolt, klot, lik, rol, ton,
ro, ko, tik, lit, kli, tro, nio, tio, lin, Tor kort,
kon, kol, or, not, ni, tok, tom, kil, rik, il,
in, ort, ok, rot, korn.
Charaden: Karbunkel.
Tfyllningsgåtan : Berlin; Erfurt, Nystad,
Dublin, Erivan, Rjäsan.
Stafvelsegåtan: Sofia—Oskar: 1) Sorrento,
2) Ornäs, 3) Finnmark, 4) Ida, 5) Alcazar.
Palindromen Akab-baka.
E
ELI F* "fT 31 O rekommendera sitt allmänt erkända
N E K 01 n & \o. x.’D’TPTJLVEE
Tekniska Fabriken ”GÖTA LEJON
» « « aoTHssona tritt trAn Klor
Lutpulvret begagnas vid lak eller tvätt i stäiiet Sparar pOllIHIlt/tfl1. 1
för bästa och renaste aska. Användningssättet ____ Sparar Arbete. ––––––––––-
alldeles aamma aom med vanlig asklut, ocb __________Sparar klÄCLer ocb_____
sAf*-B*UX»VEI5 (fritt frän klort ––––––––– ’««ätter »A**» eller tr*J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
