- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1896 /
4

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga: En fast punkt. Ord till den svenska kvinnan, af Mathilda Fryxell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 I D U N
Alla kvinnor kunna med sitt exempel stödja reformen, och det är
ingen ringa sak; ty intet verkar så som exemplet, I sin intressanta öf-
versikt »Öm dryckenskapen och dess bekämpande» framhåller generaldirek-
tören fl. Wieselgren på ett slående sätt afhållsamhetsprincipens företräde
framför måttlighetsprineipen i nykterketskampen. Han säger sid. 26:
»Mått1ighetsföreningen uträttade föga, afhåUsamhetsförenirigen åstadkom
underverk. Äfven med allas måttlighet som mål för sin verksamhet är
nykter]letsrörelsen hänvisad till afhållsamhetskrafvet såsom ett det kraf-
tigaste medel för målets vinnande.»
»Afhallsamheten är den mest viktiga del af den agiterande nykter-
hetsverksamhetens krigskonst. — Därmed räddar hon drinkaren, därmed
förekommer hon den opröfvades,-den lätt frestades, den svages fall; där-
med påverkar hon ock uppfattningen inom samhället i dess helhet af hvad
med måttlighet och omåttlighet förstås, ’l’y äfven för själfva Samhället vi-
sar sig begreppet måttlighet vara högst skiftande. — Antalet af de mått-
liga, som hamna i omåttlighet, blifver under sådana förhållanden stort.»
Vore ej skäl, att Sveriges kvinnor intoge denna afhållsamhetsstånd-
punkt, då omständigheterna det medgifva? Icke så att förstå, som borde
de vägra att förtära alkoholhaltiga drycker, då sådana af hälsoskäl före-
skritvas, eller som borde de stämpla som synd tömmandet af ett glas vin
eller öl. Dessa ting böra försakas icke på grund af dylika skefva och
ensidiga skäl, utan från kärlekens höga synpunkt. Paulus säger härom:
»Jag hafver makt till allt, men det är icke allt nyttigt. Jag hafver makt
till allt, men det kommer icke allt till förbättring. Ingen söke sitt, utan
den andres bästa.» (1 Kör. 10: 23).— Och på ett annat ställe: »Om mat
är min broder till anstöt, så vill jag aldrig någonsin äta kött, att jag
icke må blifva min broder till anstöt.» (1 Kor. 8: 13). Den väldige nyk-
terhctskämpen, domprosten P. Wieselgren, yttrar härom: »Ransaka häf-
derna och se, om en medelmåtta någonsin drifvit en öfverdrift på flyk-
ten — om ej hårdt fordras mot hårdt — öfverdrift mot öfverdrift», och
han tillägger ytterligare: »Friheten är stor, men kärleken är större.»
Från denna upphöjda synpunkt måste frågan uppfattas.
Om tusental af högre klassens kvinnor intoge ofvannämnda stånd-
punkt, detta skulle utöfva ett inflytande, större än man kan ana. Då de
uppväxande sönerna såge sin moder af dessa ädla bevekelsegrunder för-
saka vinets äfven för de flesta kvinnor lockande njutning, så skulle hos
dem väckas en tanke på sakens vikt, och mången yngling skulle känna
sig villig inträda i nykterhetskämparnes leder.
Då den medicinska vetenskapen mer och mer kommit till insikt om de
sprithaltiga dryckernas skadliga inverkan på människo-organismen, sär-
deles hos barnen, så bör hvarje moder äfven af detta skäl afhålla sina
barn från förtärandet af dylika drycker.
Ej blott i förhållande till barnen är den nyktra makans och hus-
moderns uppgift stor. Genom sitt exempel samt ett stilla, kärleksfullt
bemötande skall hon mången gång för hemmet återvinna den make, som
fordom ofta störde dess frid och helgd. Hon skall mildt, men bestämdt
inför honom häfda hemmets och barnens rätt.
Som husmoder kan hon söka ordna hemmet så, att rusdrycker ej
behöfvas som njutniugs- och rekreationsmedel. För dylika fall meddelas
många goda råd i den lilla skriften: »Något om njutningsmedel med sär-
skildt äfseende på spritdryckerna» af professor Ernst Almqvist. På tjänst-
folk och underhafvande kan husmodern utöfva djupt inflytande i synner-
het på stora gods och vid industriella anläggningar med talrik arbetare-
personal. Inom denna krets verkar husmoderns exempel kraftigt och
likaså hennes val af förfriskningar vid fester och högtider.
Som syster och dotter bör den unga kvinnan beslutsamt ställa sig
vid makans och moderns sida i kampen emot rusdryckerna samt söka
genom sann och ren kvinnlighet höja sina bröder och deras kamrater,
ingifva dem kärlek för hemmet samt afsmak för kafé- och värdshuslif.
Särskildt bör hon taga sig till vara att efterapa männen i djärft och
vårdslöst uppträdande, i rökande och dryckjom, ty härigenom förspiller
hon det henne af Gud gifna inflytandet. Hon förmår ej höja dem, men
de skola neddraga henne.
Att medels penningbidrag och deltagande stödja dem, som arbeta
för nykterhetens främjande, detta är ock ett sätt att verka för den goda
saken.
Och till sist, mödrarna äro de, som i första hand fostra våra. fram-
tida ämbetsmän och lagstiftare. Hafva dessa från barnaåren insupit kär-
lek till nykterhet och förakt för motsatsen, så skola de en gång i fram-
tiden både genom renare seder och skärpt lagstiftning kunna kraftigt med
verka till nationalandans och fosterlandets höjande.
En stor skara af Sveriges mer obemedlade kvinnor har under åra-
tal arbetat nitiskt för nykterhetens befrämjande. Detta har varit och är
så mycket mer behöfligt, som genom ölets allmänna användande drycken-
skapslasten mer än förr inträngt bland kvinnorna. Tiden bör nu vara
inne, att äfven den förmögnare svenska kvinnan upptager kampen, att
hon upptager den med heligt allvar och nit. Segern skall ej uteblifva.
Vill känslan af egen svaghet och obetydlighet hindra oss att gripa
verket an, må vi då betänka, att den sak, för hvilken vi uppmanas att
kämpa, icke blott är vår egen: den är fosterlandets, den är Guds. I hans
kraft skola vi strida. »Herren Gud är en klippa evinnerligen.» Han är
den säkra grund, den fasta punkt vi behöfva. Vi skola ej våga eller
vilja sluta likgiltighetens fred med det onda, ty: »Den där kan göra godt
och gör icke, honom är det synd.»
Milliarder droppar utgöra det stora, mäktiga världshafvet; så skola
ock tusende och åter tusende för nykterhetens höga mål kämpande kvin-
nor bilda en stark skyddsmur mot rusdrycksflodens öfversvämningar,
Måtte en gång om den svenska kvinnan få sägas:
”Det hon kunde, det gjorde hon,”
STOCKHOLM, IDUNS TRYCKERI AKTIEBOLAG 1896.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1896/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free