Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 17. 30 april 1897
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 IDUN 1897
Ett sätt att hjälpa är oss dock förunnadt,
Om hvarje annat oss förvägradt är,
Den hjälp, som Gud oss såsom plikt förkunnat,
Att lindra nöden, där som mest den tär. —
yår tröst att ge åt den som bittrast lider,
Åt den, som svagast vacklar, ge vär arm,
Och balsam bringa, där det djupast svider,
I faderlösas och i änkors barm! B. E. Malmström.
nande sig åt språkstudier, hvilka göra henne
särskildt lämplig för sitt nuvarande uppdrag,
i det de sätta henne i stånd att obehindradt
röra sig med de främmande tungomålen.
Försedda med rekommendationsbref från den
svenska drottningen, anträdde de båda unga,
tjänande systrarna i onsdags resan till Grekland
öfver Wien och Triest. Svenske konsuln i Pireus
har särskildt uppdrag att taga dem om hand
och att föreställa dem för drottning Olga. Med
frivillighetens glada ande och i förtröstan till
Gud begynte de sin färd, på hvilken många
välönskningar från vänner i fosterlandet åtfölja
dem.
Skulle man än kunna hoppas, att kriget där-
nere ej skall bli af allt för lång varaktighet,
torde dock krigets följder fordra uthållig och
uppoffrande tjänst och de erfarenheter, som
de unga svenskorna därunder komma att göra,
bli till oberäkneligt gagn icke blott för dem
själfva, utan för Röda korsets sjuksköterskor
i allmänhet.
* *
*
I-Jtom de båda ofvannämnda sjuksköterskorna
från Röda korset, har några dagar före dem
ännu en svenska, fröken Klara Smitt, afrest
till krigsskådeplatsen för att ägna sin tjänst
åt de sårade. Bland förkämparne för den
svenska kvinnorörelsen har hon intagit en ganska
framskjuten plats och utgifvit det bekanta
arbetet »Kvinnans ställning i samhället.»
Född i Stockholm 1863 och enda dottern
i ett förmöget hem, erhöll hon en synnerligt
god uppfostran samt drefs sedermera af sin
lust för vetande att ytterligare utvidga detta.
Sålunda kastade hon sig med ungdomlig ifver
på den medicinska vetenskapen, idkade vid
Karolinska institutet och Serafimerlasarettet
studier i anatomi och fysiologi samt aflade fält-
skärsexamen med utmärkt beröm.
Kort därefter begaf hon sig till Zürich och
ägnade sig där under två år åt universitets-
studier. Därifrån begaf hon sig till Berlin
för att under en berömd läkare studera nä-
ringshygien och bakteriologi och vidare till
Dresden, där hon vid den äfven hos oss be-
kante doktor Lahmanns anstalt tog del af hans
fysiatriska behandlingsmetod, med särskildt af-
seende vid hans dietiska anordningar.
Från Dresden styrde den kunskapstörstande
kvinnan kosan till Leipzig, där hon ägnade sig
åt studiet af kvinnosjukdomar och deras be-
handling med massage och hydroterapi, och
därifrån till Wien, där hon först var elev och
sedan assistent vid professor Winternitz’ hy-
droterapeutiska institut. Slutligen besökte hon
ock pastor Kneipp i Wörishofen för att skaffa
sig insikt i hans vattenbehandling.
Efter dessa trägna studier företog fröken
Smitt en längre rekreationsresa öfver Wien,
Budapest och Abbazia vid Medelhafvet och
vidare till Venedig och Milano samt öfver
Zürich till Paris. Härifrån begaf hon sig
ändtligen öfver Köpenhamn till Stockholm, där
hon nu ville slå sig ner för att låta re-
sultatet af sina studier komma fosterlandet
till godo. I en vid Saltsjöbaden inköpt villa
upprättade hon ett sanatorium, där ett stär-
kande klimat i förening med ett naturenligt
lefnadssätt bidragit att återställa hälsan hos
mången nervsvag och öfveransträngd sjukling.
På bekostnad af en tacksam patient har frö-
ken Smitt nu emellertid afrest till de af kri-
get hemsökta orterna för att hringa hjälp åt
sårade och sjuka i fält.
L S.
kvinnans "rättigheter".
(Fritt från engelskan.)
yC/tt kvinnofrågan är en dagens fråga
* vet hvar och en, som följer med sin
tid.
Så brännande hon är, att hennes låga
lätt vid ett luftdrag flammar upp till strid.
1 tal och skrift, på möten, konferenser,
där dryftas frågor, som man förr ej hört;
och mer och mer man vidgar ut de gränser,
emellan hvilka kvinnan förr sig rört.
Så låten mig, o mina vänner, säga
i ödmjukhet också ett litet ord
om några rättigheter, som vi äga,
som hvarje kvinna äger på vår jord!
Af skaparhanden redan henne gifna
som helig hemgift före fallets dag,
de stå i nya testamentet skrifna
med tydliga och himmelskt klara drag.
Att kärleksfullt och stilla hjälpa, tjäna
ttti det kall, som hon har fått af Gud,
och söka ej sitt pris, men hans allena,
är hennes rättighet, ej blott hans bud.
Att gå med hjälp och tröst till plågans
läger
i offrande och ödmjuk kärlekstjänst,
den rättigheten heligt värde äger,
fast den i världens ögon aldrig glänst.
Ja, hon har rättighet att torka tåren,
som pressats fram i lifvets kamp och nöd,
att gjuta vin och olja uti såren,
som hennes Mästare själf henne bjöd.
Att vid hans fotter stilla ordet höra
och i sitt hjärta sedan gömma det
samt efter Herrens vilja ordet göra,
är hennes himmelskt sköna rättighet.
Ja, hon har rättighet att, skild från flärden,
i anspråkslös och enkel barnatro
få sprida ljus i någon vrå af världen
och bringa fröjd till något ödsligt bo.
Att stärka svaga knän, som börja svikta
i lifvets kamp bland mödor och besvär
och den mot jorden vända blicken rikta
upp emot målet, som därofvan är.
Att såsom dotter, syster, moder, maka,
ett kärlekssolsken sprida i sitt hem,
att för de älskade sig själf försaka
och ge sig ut i villig tjänst för dem.
Att barnahjärtan till den Herren leda,
som själf de späda tog uti sin famn,
och deras tunga tidigt re’n bereda
att lofva barnsligt gladt hans helga namn.
Ja, hon har rättighet att stilla verka
för Herrens sak bland stora och bland små
och att med bön och troget bistånd stärka
de kämpar, som i stridens hetta stå.
Att till välsignelse och gagn få blifva
på hvarje plats, dit hon af Gud blir förd,
och där i ord och gärning städse gifva
om Herrens nåd ett härligt vittnesbörd.
Ej andra rättigheter vi behöfva,
om dessa rätt vi skattat och förstått.
Men låtom ingen makt oss dem beröfva,
de dyra rättigheter, som vi fått!
L. L.
För det blödande Grekland!
Från krigsskådeplatsen meddelas, att mäng-
den af grekiska sårade redan är ofantligt
stor, och att eländet biand dem är fruktans-
värdt i anseende till bristen på tränade sjuk-
sköterskor och på åtskilliga för de sårades
skötsel behöfliga effekter. Bland annat har
kloroformen tagit slut, så att operationer måste
verkställas utan sådan! Hela den kristna
världen och ej minst Sveriges kvinnor måste
under dessa hjärtslitande omständigheter lifligt
känna sig manade att skrida till hjälp, enhvar
efter sin ringa förmåga.
Vi hänvisa till den »vädjan från Greklands
till Sveriges kvinnors, hvilken var införd i
Idun n:r 15. Snar hjälp är här, om nå-
gonsin, af nöden, och den minsta skärf, i
kristlig kärlek gifven, är lika varmt välkom-
men.
Bidrag kunna insändas dels till red:n af
tidningen Idun, dels direkt till kassaförvalta-
ren i Svenska kvinnornas nationalförbund, frö-
ken Hulda Lundin, Stockholm, Brunkebergs-
torg 2 (adress: Augusta Lundin).
Vi begynna här nedan redovisningen för
hittills influtna medel:
Till redaktionen af Idun:
Fröken Charlotta Lindström, Stockh., Kr. 5.—
»C:s», postanvisning, Grenna................ » 4.—
Minnie Bergman, Stockholm ................ » 5.—
Tora Kjellberg, » »5.—
»B», » »50.—
Frida Dandernell, Köping ................... » 5.—
Stina Kodenstam, Hudiksvall, (jämte
ett paket förbandsartiklar & gammalt
linne)....................................... »5.25
S:m Kr. 79:25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1897/0134.html
