Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 21 maj 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 DUN 1897
För vänskapen äro stora uppoffringar lättare än små.
Jean Paul.
allt stort och ädelt, och hennes beundrade
föredöme var det helt säkert, som. hos den
unga flickan väckte medvetandet om be-
skaffenheten af hennes egna anlag och hos
henne utvecklade en bestämd och lifiig
önskan att få ägna sig åt lärarinnekallet,
för hvilket’ det snart skulle visa sig att
hon ägde förutsättningar som få.
Sina första steg på den valda lefnads-
banan tog Cissy Milow, då hon anställdes
såsom lärarinna i den skola hon nyss med
heder själf genomgått.
Under därpå följande tio års arbete som
guvernant, 6 år på en plats och 4 år på
en annan, använde hon med den otroligaste
flit och ihärdighet alla möjligheter till själf-
studier, tills på hösten 1886 ntväg bereddes
henne att företaga en studieresa till Tysk-
land. Här vistades hon, dels i Leipzig och
dels i Dresden, till följande vår, och på
hösten s. å. öppnade hon sin »skola för
flickor och mindre gossar» i Sköfde. Skolan
arbetade i början under synnerligen an-
språkslösa förhållanden. Fem elever under-
visades af tre lärarinnor i ett enda litet
rum.
Annorlunda ser det ut nu efter tio år!
För hvarje år har skolan vunnit mer och
mer erkännande och elevantalet har ständigt
ökats. I år har det stigit till trettiofyra,
af hvilka tio äro helpensionärer från vidt
skilda håll af landet. Fem lärarinnor och
tre lärare, alla utmärka förmågor, biträda
vid undervisningen och skolan har en rym-
lig och bekväm lokal.
Yid Cissy Milows sida i såväl skolarbetet
som i synnerhet i vårdandet af hemmet, i
tillgodoseendet af familjens och helpensio-
närernas trefnad, står, utom, som redan
nämndt, hennes ålderstigna moder, en yngre
syster Annie — oumbärlig och afhållen ;
med aldrig svikande intresse sköter hon
hemmets angelägenheter och är för de unga
en kär vän, som med humoristisk slagfär-
dighet reder upp för dem alla trassliga
härfvor.
Omfattningen af den i skolan meddelade
bildningen står i full motsvarighet till kurs-
serna i åttklassiga läroverk och skolans
elever hafva vid inträdessökrndet i högre
bildningsanstalter med lätthet bestått alla
prof och fått utmärkta vitsord.
Cissy Milows stora intresse för, ja, upp-
gående i det ämne hon behandlar, hennes lif-
liga, fängslande framställningssätt gör åhöran-
det af hennes lektionen till ett stort nöje,
—• också ser man inga sömniga miner,
förnimmer ingen tröghet eller dåsighet, allt
går med lif och lust. Examens- och af-
slutningsdagarne äro också högtider, hvilka
af hela samhället omfattas med det lifligaste
intresse.
Under dessa år af ansträngande arbete
i skolan har Cissy Milow icke försummat
att genom ökande af sina kunskaper än
ytterligare kvalificera sig såsom lärarinna.
För detta ändamål gjorde hon 1894 en studie-
resa till England och tog med vackra be-
tyg examen: »Certificated, College of Pre-
ceptors and higher Cambridge for women».
Men icke blott såsom lärarinna har Cissy
Milow ägnat sitt arbete åt ungdomen; en
långt större krets än de, som varit lämnade
i hennes vård, har länge ansett författarinnan
»Tante Cissy» som en kär vän. Hennes
barnböcker: »Gräs och ogräs», I och II,
»Bara Margit», »Små händer och små fotter»
och nu senast »Berättelser och sagor» hafva
i prässen enstämmigt blifvit föremålet för
de mest erkännande omdömen. Man bar
sagt, att »hvar och en af hennes små be-
rättelser är för det unga sinnet liksom en
lockande väg till det goda», och detta är
jämte stora stilistiska förtjänster, karaktäris-
tiskt för »Tante Cissy’s» författarskap.
På grund af sitt fullkomliga herravälde
öfver engelska språket har hon äfven i
Amerika lyckats förskaffa sig en litterär
position. Redan för flere år sedan blef
hon i en pristäfling där tillerkänd ett första
pris på 3,000 kronor, och i dessa dagar
har hon erhållit ett ytterst fördelaktigt och
smickrande anbud att få lämna artiklar
till ett par amerikanska tidningar och »ma-
gazines ».
Man skulle tycka att den stora framgång,
som Cissy Milow rönt i sitt litterära arbete,
skulle frestat henne till ett helt uppgående
i dylik verksamhet, så mycket mera som
flere framstående personer (bl. a. S. A.
Hedlund) ifrigt rådt henne därtill och som
hon med ett sådant arbete helt säkert
skulle uppnå större ekonomiska fördelar,
— men ingenting har kunnat förmå henne
att öfvergifva sin kära skola; i den upp-
går hon med hela sin själ, och där anser
hon sig bäst fylla den lifsuppgift, som hon
gjort till sin: att fostra goda och ädla
kvinnor. Veritas.
—––-4*––––
Kvinnofrågorna Vid 1897 års
riksdag.
å våra aktade »farbröder» i riksdagen
nu efter fullbordadt statsvärf vända
åter till hemmet, kunna de göra det i det
lugna medvetandet att åtminstone hafva
gjort något för att bereda åt kvinnan den
plats i staten —- sin plats i hemmet styr
kära mor själf om — henne med rätta till-
kommer.
Af dessa riksdagens beslut torde i prin-
cipielt hänseende det vara viktigast som
tillerkänner kvinna rätt att uppträda som
rättegångsombud. Något bestämdt förbud för
kvinna att föra andras talan inför rätta fin-
nes visserligen icke i vår nu gällande lag,
enär denna endast stadgar, att »de som för
andra må tala och svara skola vara obe-
ryktade, ärlige, redlige och förståndige
män», och lagtextens uttryck »män» i
detta som i många liknande fall i 1734 års
lag väl är liktydigt med »person». Så har
det ock tolkats af många domare, men an-
dra, mera fångna i bokstafven, ha på grund
af lagens ordalydelse vägrat kvinna rätt att
uppträda som rättegångsombud. Redan vid
1896 års riksdag väckte därför hemmans-
ägaren O. Persson i Kvillebäckstorp motion
om tydligt medgifvande åt kvinna att vid
domstol föra andras talan, men reformen
föll då på första kammarens motstånd. I
år förnyade han emellertid sin motion och
lyckades nu för denna vinna båda kamrar-
nas bifall. Den principiella innebörden af
denna utsträckning af kvinnans medbor-
garerätt ligger i öppen dag, och reformens
praktiska betydelse torde ej heller böra un-
derskattas, då den ju öppnar ett nytt verk-
samhetsfält —- advokatens yrke — för kvin-
nan.
Äfven på ett annat område har årets
riksdag sökt utvidga kvinnans medborger-
liga rättigheter, i det den beslutat en skrif-
velse till k. m:t i syfte, att hustru må i
mannens frånvaro utöfva rösträtt vid prästval.
Det gäller här en rättighet, som gift kvinna
förut ägt i Sverige. Enligt prästvalsförord-
ningen af år 1843 röstade nämligen hu-
strun vid mannens frånvaro, men denna
rättighet för gift kvinna upphörde genom
nu gällande prästvalslag af år 1883. Frå-
gan berör på det närmaste stora delar af
vårt land, särskildt skärgårdsbefolkningen
och de orter, där husfäderna utvandrat eller
i öfrigt befinna sig i sådana villkor, att de
ej kunna bestämma öfver sin tid. Den gäl-
ler ock en angelägenhet, där kvinnan i re-
gel plägar vara i hög grad intresserad, vida
mer än mannen. Ja, man torde tryggt
kunna antaga, att när riksdagens nu be-
slutade skrifvelse tagit form af lag, blir det
nog i regel mannen som stannar hemma
och hustrun som infinner sig vid prästvals-
förrättningen.
Det gifves, som vi veta, många hinder
för en stackars man att blifva rangerad
karl och sätta eget bo, som det heter. Han
måste först blifva kär förstås — och det
går då lätt för sig, gunås, men sen skall
han vinna sin älskades genkärlek samt för-
äldrars och målsmäns samtycke. Men ej
nog härmed, sedan dessa så att säga per-
sonliga hinder äro öfvervunna, kommer den
obevekliga lagen och bjuder, att han, i fall
så påfordras, skall styrka sin hinderslöshet,
som lagtermen lyder, eljes blir det icke nå-
gon lysning af. Detta kan blifva trassligt
nog, i händelse han en längre tid varit
utomlands eller någon tid slarfvat med sin
mantals- och kyrkoskrifning. Då ålägges
han, att låta »visse och trovärdige» män
intyga hans hinderslöshet eller annonsera i
Post- och Inrikes Tidningar och under tiden
gå och vänta minst ett halft år. Detta
kan ju vålla obehag nog, synnerligast då
man, utrustad med godt samvete, men föga
kunskap i kyrkolagen, först får reda på
dessa lagbestämmelser, då man infinner sig
för att taga ut lysning till äktenskap. Vid
flere riksdagar har därför försök gjorts att
få dessa föråldrade lagrum ändrade, men
först i år har detta lyckats så till vida, att
riksdagen i skrifvelse till k. m:t anhållit
om förenkling af dessa bestämmelser.
Ännu en lagstiftningsåtgärd af årets riks-
dag återstår att omtala. Den tyckes sken-
bart endast vara en industriell-ekonomisk
angelägenhet, men den afser i verkligheten
ett samhällsondt af allvarligaste art och
hvars offer äro unga, ogifta kvinnor i sina
bästa år. Den gäller nämligen de ohygg-
liga fosforförgiftningarna, hvilka under senare
åren i Sverige varit stadda i en förfärande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
