Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 27. 9 juli 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1897
H
$
P N
w g
h a?
•S: g
5 ©
p
d-
Mi ?»
O: B
10
P: ©
ü O
p« r
H M
g 0
0 *
1 i
P° S3
H B
Pa S
11 fù
B
SB
216
rid bäfvade för nästa repetition och hon gick dit
med en besynnerlig känsla af ångest. Den första
hon fick se var Isidor Fejlick, som kom emot
henne med framräckta händer. Då var det, som
om solen lyst fram bakom ett hotande oväders-
moln, och från den stunden visste Sigrid, hvad
Isidor betydde för hennes hjärta.
Sedan följde han henne hem om kvällen, men
icke blott den gången, utan många, många gånger
sedan. Och då våren kom med spirande, nyvak-
nadt lif, då yppade han en dag för henne, hur
kär hon var honom, och hon lade förtröstans-
fullt sin hand i hans och lofvade honom trohet
för lifvet.
Det var blott några få dagar sedan han hvi-
skat sina första kärleksord i hennes öra. Det
var därför vårluften kändes så smekande och
som fåglarne kvittrade så muntert och böljorna
lockade med sitt glitter. v
Isidor Fejlick hade plats som kassör i en bank
i hufvudstaden. Det var icke någon lysande
framtid han kunde erbjuda Sigrid vid sin sida.
Själf ägde han icke mycket, fast han dagligen
fick räkna siffra till siffra på andras förmögen-
het. Utan syskon hade han ensam ärft föräld-
rarnes lilla bo, men utom detta ägde han blott
sin lön. För Sigrid var det dock som all verl-
dens rikedom, då hon tänkte på, att allt detta
skulle blifva hennes.
Och det rosiga anletet strålade af hälsa och
lycka, medan hon stretade i de södra backarne
på väg till sin sömmerska.
Hon gick Götgatan fram och vek därefter af
på en sidogata Hon stannade slutligen vid ett
stort, nybyggdt hus och ilade snart upp för de
tre långa trapporna. Där i förstugan funnos
många dörrar med mångo namn på de flesta.
Hon läste på visitkorten och fann till sist det
hon sökte. Där stod: Hilma Ströms syatelier.
Sigrid ringde och en halfvuxen flicka öppnade
dörren.
— Träffas fröken Ström?
— Ja, var så god och stig in.
Flickan förde henne därmed öfver tamburen
och öppnade sedan en inre dörr. Sigrid steg in
i ett litet nätt och prydligt rum, möbleradt
med en säng, en treflig soffa, divansbord, några
(DUN
stolar, en rymlig byrå, en stor lampa på en liög
fot, och så vidare. Det hela vittnade om en
ovanlig smak och ett utomordentligt ordnings-
sinne. Den lilla sömmerskan själf såg älsklig och
behaglig ut, med ett par milda drömmande ögon.
Sigrid gick vänligt emot henne med utsträckt
hand.
— God dag, Hilma, nu kommer jag igen.
— Gog dag, fröken Moss, det var snällt, att
fröken icke glömmer bort mig.
— Nej då, det gör jag visst icke, men jag har
icke behöft någon ny klädning på länge.
— Och nu skall fröken ha en, kan jag förstå.
— Ja, snälla Hilma, nu skall jag ha två stycken.
—• Ah, bevare mig, två på en gång! Då skall
väl fröken riktigt ut och festa?
— Inte precis, men ändå.. . Jo, först skall
jag ha en promenaddräkt och så en annan ljus
klädning. Hilma har väl tid hoppas jag?
— Är det mycket brådtom?
— Icke med den ljusa, men promeddräkten
behöfver jag allt om fjorton dagar senast.
—■ Det blir nog litet svårt att hinna, jag har
så mycket arbete just nu.
— Åhjo, snälla Hilma, försök! Jag är alldeles
tvungen att ha den i dag fjorton dagar till.
— Ja, nog skall jag försöka, — svarade Hilma
med en suck — men jag kan verkligen icke
lofva med bestämdhet. Ser fröken, jag har all-
tid velat hålla hvad jag lofvar, men numera, Så...
— Hvad då Hilma?
— Jo, jag är icke så stark nu som förr, jag
orkar icke mera sitta uppe och arbeta om
nätterna och jag har bara tre flickor som hjälpa
mig att sy. Och så vill jag gärna ha först fär-
digt det arbete, som jag först åtagit mig.
— Det är nog rättvist, snälla Hilma, och jag
förstår så väl, att det är svårt, men det är också
så ledsamt för mig om det ej kan bli som jag
tänkt,. .
— Skall fröken på någon visit på söndagen,
som ej kan uppskjutas?
— Ja, ser Hilma... Men det är väl så godt
att jag talar om hvad det gäller. Hilma får väl
ändå snart veta det. Jag skall eklatera min för-
lofning i nästa vecka på min födelsedag.
— Ah, då får jag hjärtligast lyckönska! Jag
kunde nästan förstå, att det var någonting sär-
skildt. Lyckan lyser alltid igenom! — tilläde
Hilma med en ny suck.
— Ja, jag är verkligen så innerligt lycklig.
Jag kunde icke ana förr, hur ljustoch rikt lifvet
kunde vara. Men, hvad ser jag, Hilma gråter
ju! „
— Ah nej, visst icke, — svarade Hilma och
torkade förstulet bort en tår, som icke ville låta
häjda sig i sitt lopp — det känns bara litet un-
derligt, då andra tala om sin lycka; det är som
när man läser en vacker bok, tårarne komma
en i ögonen, fast man ingen anledning har att
gråta.
— Det finns nog en anledning ändå på botten,
tänker jag! Hvarje hjärta har en omedveten
trängtan efter lycka och jag har fått för mig,
att Hilma har någon sorg, som tynger på sinnet.
Hilma vände sig bort och en ny tår föll lång-
samt i den förras spår.
— Ser Hilma, det är icke min mening att vara
påträngande eller ogrannlaga, men mitt eget hjärta
är så fullt af tacksamhet emot den högste, och
jag ville så innerligt gärna, att alla andra skulle
vara lika lyckliga och glada som jag.
— Ack, det är så vänligt af fröken att intres-
sei-a sig för en stackars fattig flicka som jag.
Det känns så godt att få höra ettÿeltagande ord
någon gång, men sorgen, den sitter ändå där
den sitter, den får man bära, — till dess man
dukar under! (Forts.)
–––––––––
Innehållsförteckning,
Emilie Björnberg (med’porträtt); texten af Birger Schöld.
ström. — I sinnesförvirringens natt; poem afHélène Malm-
qvist. — Debet ocb kredit i nervernas hushållning; bear-
betning för Idun af Mathüda- Langtet. — I Stockholm;
små utställningsfunderingar och litet annat smått och
godt. För Idun af Lovisa Petterkvist. Bref VII. — Småsa-
ker; af T—s. — Vilsna lam; skiss för Idun af Sophie
Linge. — För det blödande Grekland (slutredovisning). —
Ur notisboken. — Teater och musik. — Pliktens väg;
novell för Idun af Ali. — Tidsfördrif.
–––- *––––
Cfç
BQ
ST
PT
ZTso t3
§&e
«—> i-*
sJ’b p-
O H»
<2 p§
CD 3*
T3 SS»
3"o!p
CA 8«
O
3 S-
«"S
ö US?
kB
hk «1 P
<§1®®
Wi
’S® B
C&j 3 P.. es .
åxaramr.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
» B
»B
S’
b
Logogryf.
Och vill du se mig, så snör din ren-
sel
Samt fatta stafven och drag mot
nord,
Där sommarnatt med sin mjuka
pensel
Ger riklig fägring åt fattig jord.
Du måste tröttsamma stigar gå
För att mitt anlete skåda få.
Se’n du mig sett, skall du sent mig
glömma,
Och om min glans skall du ofta
drömma,
När vintern kommer med kulna dar,
Och endast minnet af mig finns
kvar.
Nämn möbel hvar
nyttig, som
man vet.
Hur är den häst, som är allt för fet?
Hvad Ulriksdal har och Haga med.
Hvad får soldaten i krig som fred ?
Och hvad du ej dina skatter vill.
Två honor, som höra husdjur till.
Hvad mänskan bör, fast med måtta,
vara.
TvåAäkneord. En partikel bara.
En smörgåsrätt. Och så säg mig
se’n
Hvarutaf tiden har endast en?
Hur är den tunna, som skramlar
mest?
Hur är du efter en nattlig fest?
Hvad du vill ha’, när du hungrig är.
Och hvad aptiten då reta plär.
Säg, hvem tog priset i kroppslig
styrka?
Hvad patern bär i sin helga kyrka.
Hvad stundom oskyldig får förandra.
Hvad öfver solen ibland ses vandra.
Hvad kan skulptören? Hvad kan
hvar smed?
Hvem visar vägen på okänd led?
Hvad du ej får, fast jag tröttsam
är —
Jag hejdar hellre min svada här.
Amalia.
Dubbel-palindrom.
»Ack, kära mitt första (rättfram)
I dag är det turen din» —
Till sin mitt andra, (rättfram)
Den gamle sade med trumpen min —
»Du får i staden försöka sälja
Det sista öket vi nu ha kvar;
Mitt första (bakfram) du här kan
välja,
Och här din »massäck» du sedan
har.
Om nu på vägen det krångligt blif-
ver,
Mitt första (bakfram) du fäster då
Uti mitt andra, (bakfram) det lätt-
nad gifver,
När ingen- finnes, som drifver på.
Moster Lisa.
6 namn.
Ifyllningsgåta »för saisonen».
1 2 3 3 4
2 4 7
5 11 7 8
3 5 9
6 10 6 3 6
1-4)
4—6)
1-6)
6—6)
3-6)
Fruntimmersnamn,
d:0
d:o
d:0
d:0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
+ +
+ +
+ +
+ +
* I1 + +
+ +
+ +
+ +
+ +
+
Äro orden funna, bilda de bokstäfver, som infalla i de markerade
rutorna, namn å något, som mycket talas om samt arbetats för och på.
7) Stockholmarnes älsklingsplats, 2) Nödigt att hafva, 5) Högättad artist,
19, 4, 8, 16, 18) Framstående män på olika områden, 11) Bär mycket
ansvar, 1) Användas i de flesta brancher, 14) Komma från när och fjär-
ran, 17) Ha svårt uppdrag, 15) Äro välkomna, 6) Eftersökt befattning,
13) Hvad de medverkande äro, 10) Storartadt musikarrangement, 9) Fin-
nas flera slag, 12) Påminner om tusen och en natt, 3) Kommer ej alla
till del. M. T.
5—8) Karlnamn,
Isse.
Gymnastik- och Velocipedkostymer
* * Strumpor, Tröjor, Kalsonger etc,
VARUMARKE
Äi!ÄVi";
^OCKHOV^
Ordgåta.
Tag 5 ord, hvilkas begynnelse- och
slutbokstäfver äro lika, samt bilda
namn på en fågel.
Orden beteckna:
1) En sammanställning,
2) Tillbehör till en flaska,
8) Utan undantag,
4) Hvad en sällsynt växt är,
5) Gossnamn.
Beseda.
Lösningar.
Charaden : Ros-ers-berg.
Kedjegåtan: Paris: 1) Panama, 2) Ararat,
3) Rheims, 4) Ihrsta.
Bokstafsuppgiften : Halmstad:
Malacca
a p f
t o s
h å r s i k t
i t å
a e n
Småland
Förvandlingsgåtan: Karlskrona-Kristiania.
Sifferlogogryfen: Luftballong: Lot, luta,
ful, bulta, noll, gult, lut, bal, tall, lo, Ulla,
fluga.
Vokalförändringsgåtan.-Faber,feber, fiber.
Gåtan: Reseda.
Extra beställningar & reparationer. * Vidsticbniiijçar.
Från fabriken Bryggaregatan 3, 1 tr. upp,
andra huset från Drottninggatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
