- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1897 /
282

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. 10 september 1897 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 IDUN 1897
Man bör aldrig omhulda sin sorg.
O. Feuillet.
kvinnans verksamhetsfält, hälst där refor-
matorer och reformatriser äro fullt med-
vetna om, att med vidsträcktare arbetsom-
råde följer ett ökadt ansvar — ett ansvar,
som ingalunda upphör med förmågan att bära
arbetets tunga. Dessa rader må snarare räk-
nas för en hyllning åt de kvinnor, som i sitt
ofta ensliga, stundom hoppfulla, stundom
tröstlösa arbete för dagligt bröd, ej öfver-
skrida den kvinnliga naturens gräns, åt dem,
som med troget uppfyllande af mödosamma
plikter förstå att förena det älskvärda be-
hag och den sinnets glädtighet, hvilka i yttre
afseende skenka deras arbete samma äste-
tiska karaktär, som det i inre afseende
äger.
Hvar och en skall säkert tänka på sam-
ma sätt, som bevittnat det omfattande, nyttiga
och oumbärliga arbete, hvilket en skara unga
damer verkställt under förberedelserna till
och administrationen af den nu snart afslutade
Allmänna Konst- och Industriutställningen.
I arbete från morgon till afton, noggranna
i uppfyllandet af sina åligganden, utan an-
språk på andra utmärkelser än erkännandet,
att de ärligt förtjänat sitt dagliga bröd,
och på samma gång älskvärda, glada och
tillmötesgående, ha de alla fritt och tro-
fast tjänat den goda féen i det hem, där de
nordiska landens arbete, ej minst kvinno-
arbetet, nu firar sin stora, hjärteglada och
solskensljusa jubelfest. Och då Idun i dag
återger bilden af en bland dessa unga da-
mer, ligger däri en hyllning åt dem alla.
Fröken Amy Akerhielm, som för jämt
ett år sedan trädde i utställningens tjänst,
har tillhört Administrationens publikations-
afdelning, den s. k. pressbyrån. 1 Arf-
furstarnas palats såg man henne hela vin-
tern vid sitt skrifbord, öfverlastadt af den
utländska korrespondens, som hon förde på
fyra, fem lefvande språk, och af de hvarje
dag nya tidningspaekor, hvari hon uppsökte
de notiser om utställningen, som hon själf
varit med om att författa och sprida till
alla världens hörn. Hennes ögon voro stun-
dom röda af trötthet, men på hennes läp-
par mötte den besökande alltid samma fina,
aristokratiskt förbindliga småleende. Någon
gång var måhända detta småleende en smula
satiriskt, men man undrade ej därpå •—
man förvånade sig snarare öfver, att hon
ej visade tänderna vid alla dumma frågor,
som på en pressbyrå bruka bestås.
Efter utställningens öppnande har hen-
nes tjänst fortsatts i pressens egen lokal,
där hennes arbete varit lika behöfligt som
hennes närvaro angenäm för det stora antal
utländingar, hvilka haft upplysningar och
råd att begära. Särskildt under presskon-
gressens heta dagar var hennes klara huf-
vud, hennes vidsträckta språkkunskap och
hennes mondaina vett af lifligt uppskattadt
värde.
Fröken Akerhielm är född i Riseberga
församling i Skåne, där hennes far, hofpre-
dikanten, friherre K. O. Akerhielm var
kyrkoherde. Hennes moders namn var Jo-
hanna Sofia Karlström. Såsom enda dot-
ter bunden vid hemmet långa tider på grund
af sjukdom inom familjen, fann hon dock
tillfälle att genom, vidsträckta resor förkofra
sina kunskaper och sin erfarenhet af lifvet.
De intryck hon därvid rönt ha fått form i
åtskilliga reseberättelser, tidningskorrespon-
denser och uppsatser, och dessutom visa en
sagosamling på vers — illustrerad af fröken
Stina Beck-Friis — samt åtskilliga noveller,
dikter och utkast, att vittert författareskap
ej heller är henne främmande. Sedan flere
år korrespondent till åtskilliga svenska och
äfven utländska tidningar, innehade hon
dessutom anställning i Stockholms Dagblad,
då hon hösten 1896 ingick i utställningens
piessbyrå. Harald Molander.
–––- *–––-
Kvinnokonferensen.
£
n konferens för belysande af frågor rö-
rande kvinnans sociala ställning och
olika verksamhetsområden kommer, som vi
förut i korthet omnämnt, att afhållas i Stock-
holm den 21—23 innevarande månad. Kon-
ferensen anordnas af Svenska kvinnornas
nationalförhund, hvilket förbund, som be-
kant, är en gren af det Internationella
Kvinnoförbundet (International Council of Wo-
men), stiftadt i afsikt att vara det centrum,
där kvinnor af olika nationalitet och åskåd-
ningssätt kunna mötas i gemensamt arbete
för befrämjande af uppgifter till gagn för
dem själfva och för samhället.
Yid konferensen komma följande till
Svenska kvinnornas nationalförbund hö-
rande föreningar att redogöra för sin verk-
samhet och för de idéer, som äro själen i
eller upphofvet till denna deras verksam-
het: Fredrika Bremer-förbundet, Förenin-
gen för välgörenhetens ordnande, Hand-
arbetets vänner, Kvinnoklubben, Nya Idun,
Stockholms kvinnligagymnastikföreningsamt
Svenska allmänna kvinnoföreningen till dju-
rens skydd. Genom dessa föreningars före-
drag kommer en hel del frågor, som stå i
samband med kvinnofrågan, att behandlas,
dock på långt när icke alla frågor, som
äro af intresse och vikt vid en dylik kon-
ferens, och därför komma äfven att hållas
några föredrag öfver ämnen af allmänn social
betydelse. Programmet är ännu icke de-
finitivt uppgjordt och endast antydnings-
vis kan meddelas, att dessa föredrag an-
tagligen komma att beröra frågor af vikt
angående våra unga kvinnors uppfostran,
samundervisning, kvinnans betydelse för
sjukvården o. s. v.
Förslaget att mötas vid en konferens för
att träda i personlig beröring med hvar-
anr]ra och lära af hvarandras arbete har i
Norge, Danmark och Finland mötts med
mycken sympati, och föredrag öfver kvin-
nornas verksamhet på skilda områden inom
dessa länder äro från kompetenta håll att
förvänta.
Vid konferensens öppnande kommer en sär-
skildt för ändamålet af en af våra mest fram-
stående kvinnliga tonsättare skrifven kantat
att utföras, hvarjämte en musikafton torde
komma att anordnas. Kommer nu därtill
att genom utställningen tillfälle finnes atttaga
del af hvad kvinnorna, uträttat inom den
bildande konsten och på det konstindustriella
området, så kan man med skäl hoppas att
konferensen, så allsidigt sig göra låter på
den knappa tidrymden af tre dagar, skall
kunna lämna en öfverblickaf »kvinnans socia-
la ställning och olika verksamhetsområden».
För resande från landsorten och utlan-
det har k. järnvägsstyrelsen medgifvit en
del förmåner. De förra tillåtas lösa tur-
och returbiljett gällande för 14 dagar till
enkelt biljettpris, och de senare få resa till
och från konferensen mot half afgift under
tiden 15 sept.—15 okt. Närmare bestäm-
melser härom och öfriga upplysningar an-
gående konferensen meddelas å konferens-
byrån, 19 Beridarbansgatan 1 tr., öppen
10—3. Medlemskort à 3 kr. kunna äfven
därstädes erhållas.
–––––*–––––
Vår företa fjäll-
koloni.
-+■*. tt signadt år för vårt land, det snart
förrunna, ett klang- och jubelår med
ymnig, ovansklig äring! Ökadt välstånd, höjd
nationalkänsla, stegrad lifsverksamhet på
alla samhällsområden, aktnings- och vän-
skapsgärder från Europas alla öfriga folk-
slag —- se där Stockholmsutställningens
blomma och korn. Ett försvarskreditiv af
rikemansgåfvor och fattigmansskärf, af freds-
drotten och hans ädla gemål vigdt till fejd
mot vår argaste fiende, lungtuberkulosen, är
den gyllene frukten af vår konungs tjugu-
femårsjubileum.
Ännii orsakar lungsoten hos oss bland
personer af 10—40 års ålder hvart 4:de,
inom hela den civiliserade världen hvart 6:te
eller 7:de dödsfall; ännu skörda dess »löm-
ska feberormar» i vårt land inom ålders-
klassen 15—35 år ungefär lika många öfter
som alla andra sjukdomar tillsammans ;
ännu innehar sålunda den smygande farso-
ten obetingadt rang af ett bland mänsk-
lighetens svåraste gissel; men —- den kan
lindras i sina senaste stadier, den kan bo-
tas i sina första, den kan förekommas, där
ärftliga anlag därtill förefinnas, den kan,
med ett ord, på alla punkter med framgång
bekämpas. I denna af erfarenheten bekräf-
tade segervisshet rustar sig vår upplysta
läkare- och sjukskötarekår, nutidens kors-
här, att med vetenskapens hygieniska och
dietetiska vapen slå ett afgörande slag för
lifslängd och lifslycka. Krigsförklaring-
en utfärdades under den stora tuberkulos-
debatten i Läkaresällskapet förra hösten,
krigsplanerna diskuterades på Läkaremötet
i somras, krigsgärden med det stolta nam-
net jubileumsfonden inströmmar ännu dag-
ligenfrånallasamhällsklasser och landsändar,
försvarsfästena heta lungsotssanatorier, och
stridsropet är för flertalet af korsmännen
»Gud vill det!»
Och »Gud vill det!» bviskade i sitt hjärta
den kvinna, som, under bidan på hufvud-
drabbningen, på eget initiativ med glödande
hänförelse öppnade fälttåget mot lungtuber-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1897/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free