Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 38. 24 september 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 IDUN 1897
H
&
B
a
t—
p:
f*
P
«
P
s»
•d
H
p:
*d
S»
H
P
tfr
H. fi
O: “
lo
S:§
P» r
© b-w
h m
g =■
a *
<4 p
P° N
ïg
’■ s
88
S2
CD 3-
■O S»
öfver hvilken solen lyser. Han har länge
väntat att få följa henne. Det förefaller
honom, som om han alltid längtat att få
dö, ända sedan han varit liten, ty hans
lif har varit så sorgligt —■ han har alltid
varit sjnk, aldrig kunnat bli det han så
gärna velat. Den gången, då solstinget
kom på den förfärliga manövern, då han
var ung militär, det nästan dödande sol-
stinget, som bröt hans bana oeh gjorde
honom mjältsjuk och skygg för hela sitt
lif. .. Han sitter och tänker på det sol-
stinget, som dödade hans lif och satte ho-
nom på denna gamla döda herrgård att i
ensamhet glömmas af vänner, som gingo
framåt i världen och blefvo hvad han velat
bli. Han sitter och tänker på det solstinget,
den manövern, på öfversten som lät utföra
manövern, fast den tropiska hettan borde
sagt honom, att den var omöjlig att utföra
utan stort men. Mänga stupade också och
togo skada för alltid. Och han, den gamle
herrgårdsmannen, tog värst skada, ty han
var ifrigast. Han tänker icke med hämd-
tankar på öfversten, som begick detta fel.
Ty han blef afskedad af kungens vrede,
han blef också olycklig och är nu död.
Nej, den gamle herrgårdsmannen, som själf
skall dö, tänker icke på honom, som för-
därfvat hans lif. Ty kanhända var det ej
hans fel -— hvad lifvet menar med sina
olyckor, kunna de dödlige ej veta, och icke
alltid äro människorna skuld till dem, fast
det ser så ut. Ty bakom dem står den
mörka makt, som ingen känner och som
ingen bör klandra.. .
Denna mörka makt tyckes nu den gamle
herrgårdsmannen en ljus vänlig makt. Den
skall nu lösa honom från en tillvaro, hvars
mening han aldrig fattat, han skall nu få
förklaring på så mycket. Ty han tror, att
lifvet skall fortsätta efter detta lif. Han
har af sina olyckor lärt sig ’tro detta, " och
hans döda väna hustru har också lärt ho-
nom det. Ty hon har varit hans tröstan-
de ledsagerska, den enda ljuspunkten i
hans tillvaro, hvars frågetecken snart skall
utplånas .. .
Han sitter och tänker på allt detta,
medan papper efter papper vandrar genom
hans darrande händer. Han tänker på, huru
godt han skall få det, när hans hjärta icke
klappar mer och han kanske skall se sin
väna, döda hustru igen. Ty det har hon
sagt honom.
Man hör blott det lätta skramlandet af
papperen ...
Och han tänker på barnen, som han nu
ställer det väl för. Han skall lefva i deras
minne som en ljus bild, liksom den älskade
modern. De skola sakna honom, och när
de upphört att sakna honom, skola de intet
sakna, ty dessa papper skänka dem hvad
de behöfva.
Den gamle herrgårdsmannen 1er ett lyck-
ligt leende. Han har uppgjort med alla,
han är ingens fiende. Han har varit god
och ädelsinnad. Han känner, att han ut-
härdat sitt sorgliga lif med resignation, som
nu gör honom lycklig!
Och hans fingrar stanna på papperet, han
ser upp på väggen, där porträttet af hans
döda hustru hänger. Hennes bild tycks
le mot honom, och då 1er han mot henne.
Så sluter han ögonen, och så blir han
sittande...
Syrsorna sjunga där utanför i verandans
vildvin; den gula dagern silar sig in i
rummet, och man hör dofva suckar från
trädgården . . .
Timmarne gå, snart är middagstimman.
Den gamle herrgårdsmannen har sagt till,
att ingen får störa honom. Han vill vara
i ro.
Men nu är middagstimmen, och nu glän-
tar en hand på dörren och en ung flicka
visar sig ! Hon är lik moderns porträtt på
väggen.
Fadern sitter med ryggen mot henne.
Hon smyger fram på tå och har ett ljust
leende kring sina läppar.
Men när hon kommit fram till honom
och ser honom i ansiktet, blir hon plötsligt
blek, leendet bytes i ett uttryck af skräm-
sel. Hon vill skrika, men intet ljud
kommer öfver hennes läppar, ty allt är
så stilla ...
Hon sjunker ned framför honom, lutar
hufvudet i händerna mot hans knä och
gråter ... en stilla kärlekens gråt öfver den
gamle älskade fadern, hvars ro ändtligen
kommit. ..
––––*––––
Innehållsförteckning.
Till kvinnokonferensen: Lady Aberdeen, In1ernationella
kvinnoförbundets president; af W. R. K. (Med porträtt).
— De fosterländska högtidsdagarne — Kvinnokonferen-
sen. — »Ett problem», med praktisk belysning; en liöst-
flyttningshumoresk af O. D. — Ur almanackans mysterier;
en historia om Ebba af J. N—g. — »Hvad jag minns om
kung Oscar»; det utfästa bederspriset. — En röst ur tjä-
narinnornas eget led; af Tjänstflicka. — Den första för-
kämpen; ett hundraårsminne. — Från Iduns läsekrets: Ett
tack till Lovisa Petterkvist; af —a. — Öppet bref till fru
Petterkvist från en af 1’olkköksvärdinnoina. — Tjänarin-
norna och sedligheten! af Eva W—g — Ur notisboken. —
Teater och musik. — När frukterna falla; skiss för Idun
af Fredrik Nycandsr. — Tidsfördrif.
åxaramrr.
j i.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Han åter är här.
Vi känna igen
De melankoliska dragen.
Som alltid, han bär,
Vår gamle vän,
En vissnad blomma i kragen.
Med stjärnor i mängd är hans bröst
betäckt,
Sitt glänsande månsken han visar
käckt,
I rägn hans kappa är tvagen.
I honom vi se
En ambassdör
Från bofvet vid isiga vatten;
Men låtom oss le
Med glädtigt humör
Samt lyfta för honom på hatten.
Han delar ut kort — endast gula
blad —
Vi läsa hans namn, han ger sig åstad
Ocn lämnar oss kvar uti natten.
Tyd nu hans namn — här är hans
kort —
Ditt språkgeni ej båtar stort.
Ett fornsvenskt namn att börja med.
Hur dagen blifver för en smed.
En väg hvars giäns man skarpt be-
stämt.
Ett bibliskt namn du ofta nämnt.
Hvad nyttjas nödfallsvis som stol.
Namn på en varelse i kjol.
En läcker spis för kreatur.
Hvad följer efter snö och ur?
Mot böljeslag en säker dam.
Hvad växer uppå åsens kam?
Hur barnet fann sin karamell.
En lätt och vacker vinterfäll.
Hvad gjorde den som snufva fick?
Hvad efter tuppen sedigt gick.
Hvad vill den blinde framför allt?
Hur man lätt blir när det är kallt.
Ett djur som horn och klöfvar bär.
Hvad den ej tiden passar, är.
Sibylla,
Tabula magica.
1 1 2 2 2
3 3 4 4 5
5 5 5 5 6
6 7 7 8 8
8 9 9 10 10
Omflytta talen i de 25 rutorna, så
att sifierraderna —■ antingen man
hopsummerar dem lodrätt, vågrätt
eller diagonalt — gifva summan 27.
S. L.
Prokop.
1-5 = ö.
2—5 = profet.
3’—5 = ätbart.
Ess.
Vokalförändringsgåta.
Med y = ett rör.
Med e = ett rör.
Bob.
Jubileums-aritmogryf.
1 1 2 3 4 5 6 7
2 5 8 9 10 11 7 1
3 4 3 12 7 1 11 13
4 4 14 7 15 11 3 16
5 4 17 5 3 18 6 4
6 1 19 3 4 6 7 1
7 16 20 11 3 8 1 4
8 3 4 3 16 1 7 8
9 21 1 4 22 6 7 1
10 18 1 21 3 4 6 1
11 4 6 7 13 1 11 3
12 22 1 5 3 4 6 7
13 18 22 1 11 8 3 11
14 1 7 13 1 7 8 3
15 24 1 11 5 8 3 18
16 5 6 21 2 1
17 5 1 ,21
18 9
.
19 3
20 1 5 2
21 5 10 8 3 111
22 23 10 11
23 8
24 j!6 3 M
251 21 1 18 11 6 4 4|
. Orden beteckna:
1) Frukt, 2) Dekoration,
3) Mansnamn, 4) Fiskred-
’ skap, 5) Svensk badort, 6)
t i Tröjor, Kalsonger, Skjortor, Heldräkter
etc. etc. i Kamgarn (Jaegers system).
ÄfTen Bomall ocb liaifylie — Sommar- och Vinterkvalitéer
VARUMARKE
... :
ÿôCKHO-V-î
Kvinnonamn, 7) Ha de flesta böcker,
8) Djur, 9) Kvinnonamn, 10) Blom-
ma, 11) Fisk, 12) Fettämne, 13) Mått,
14) Musikaliskt k onstord, 15) Mat
rätt, 16) Fisk, 17) Mansnamn, 18)
Konsonant, 19) Vokal, 20) Fisk, 21)
Svensk stad, 22) Växer i skogen, 23)
Konsonant, 24) Saknar ingen, 25)
Fisk. Äro orden rätt lösta, bilda
bokstäfverna i den lodräta mellersta
radens rutor, lästa uppifrån och ned
något som vi säkerligen alla, med
anledning af jubileumsdagen, tillön-
ska vår konung och drottning.
Moster Lisa.
Lösningar.
De inkapslade geografiska namnen.
Wenden. Tidö. Glan. Landsort. Stettin.
Kullen. Vasa. Kap. Kana. Ribe. Iran. Po.
Öregrund. Lovisa. Oran. Langrese. Dundee.
Dagö. Huron. Ange. Dvina. Indus. Halle.
Sala. Assan. Kent. Winga. Randers. Ka-
min. Kymene. Parma. Madras. Uppland.
Nain. Og. Aden. Kemi. Elbe. Marocko. Or-
leans. Lidan. Tenö. Mandal. Iller. Warna.
Wismar. Lima. Seine. Altona. Juras. Omsk.
Assens. Sedan Lena. Verdun. Kabul. Drau.
Erivan. Chile. Ida. Åland. JSferike. Marne.
Marly. Lofö. Kina Tarn. Åbo. Kasan. In-
garö. Tartauet. Ösel. Komo. Oder. Jena.
Ihn. Para. Mörrumså. Dessau Adelsö. Dels-
bo. Aar. Arvika. Mexiko. Kansas. Korsika.
Posen. Ljusterö. Malmö. Don. Gestilren.
Norge. Örebro. Rio. Akaba. Kaffa. Taberg.
Tibet. Forsvik. Bergen. Siena. Dekan. Kor-
fu. Iova Gent. Natal. Hammar. Vormen.
Fånö. Österrike. Södertörn. Trior. Main.
Vestervik. Reval. Åre. Jemtland. Nebraska.
Oman. Germanien. Unden Kapri. Särö.
Tiber. Gefle. Taboi;. Odessa. Florens. Nil.
Valetta. Manila. Kartum. Rama. Ramnäs.
Ingerm.-iniand. Garip. Turin. Kaën Dansk,
ön. Fulda. Mark. Kanin. Troja. Orel. Adda.
Fyen. Skeen. Linde. Tjust. Kola. Memel.
Kairo. Bug. Kiev. Portland. Elba. Krain.
Santa Fé. Trosa. Tanger. Skagen. Åmål.
Kama. Isar. Ulm. Tonkin. Aspö. Öresund.
Asele. Obi. Aller. Varberg. Hede. Sko. Tas-
manien Marengo. Lingen. Armenien. Moss.
Norfolk. Skagern. Aten. Rostock. Tebe.Riga.
Ararat. Afrika. Narva. Ob. Rom. Peru.
Odense. Arno. Verden. Anjala. Viskan.
Unna. Malaga. Tomsk. Kanton. Sinai. Orsa.
Gakul. Lorient. Kaskö. Hjo. Anderna. Ek-
sjö. Småland. Mur. Aljaska. Lund. Kal-
mar. Dalmatien. Java. Titicaca. Wien. Em-
må. Pisa. Sin. Utö. Falster. Erie. Timor.
Enköping. Tana. Visby. Ornäs. Tivoli. 0-
nega. Prut.
Priskurant och profver på begäran.
3 Bryggaregatan 3, 1 trappa upp,
andra huset från Drottninggatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
