- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1897 /
332

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 41. 15 oktober 1897 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332 IDUN 189?
H
ss
P p
1 &
H3
h Sf
s s
rt- p,
&*» H
0: “
*0
5‘8
Pj •
H *5H
P ©
S *
! ■
’5 OB
srg
p* g
" S
SD
so
«s
CO
C"*~
<1
S^o
OD
h—•

OQ
tro, att alla flickor — hvarenda en ■— hux flux
bli betagna i dem. Men jag, jag är betagen i
dig, jag, antingen du nu är herre eller flicka.»
Matty fick ett helt regn af kyssar.
>Du Elsa, du, vi ska hälla ihop hela lifvet
igenom, du, och aldrig i tidernas tid tycka om
någon annan. Inte om någon friar till oss en
gång — du förstår!»
Jo, Elsa förstod godt.
Aldrig i tidernas tid tycka om någon annan,
var det ja — hvem skulle väl också kunna gå
upp emot Matty?
Solen sken på syrenblommor och flickdrömmar.
Dofterna från lavendel, isop, löfkoja och syren
blandade sig med hvarandra till något obestäm-
bart, söfvande, alldeles likt ungt folks olikartade,
ljufva, outredda känslor.
Elsa och Matty sutto en lång stund tysta och
högtidliga kvar i bersån, och när de med en öm
omfamning skildes åt, låg ännu stundens allvar
öfver dem.
Veckan därpå kom en släkting till Mattys
mor dit för att någon tid vara tillsammans med
sina släktingar. Han hade med sig en femton-
årig son och en sjuttonårig dotter. Den unga
fröken skulle bo tillsammans med Matty, under
det att hennes far och bror höllo hus hos allas
farbror Matte.
Inez var ett »vådligt stiligt» namn i Mattys
tycke, och »stilig» fann hon också sin unga an-
förvant, som bar det. Det dröjde inte många
dagar, förrän Inez var den personifierade full-
komligheten själf i hennes ögon. Intressantare
samtal än det hon förde, hade Matty aldrig hört.
Och så ofantligt lärorikt sedan!
Inez hade den sista vintern varit med ganska
mycket, och som hon såg bra ut och var en
förmögen pappas dotter, hade hon blifvit firad
och eftersökt. Därför rörde sig hennes samtal
mest omkring baltoaletter och kavaljerer. Sådant
var helt och hållet nytt för lilla Matty. Därför
lyssnade hon i andlös spänning, och hennes ögon
tindrade klarare än balsalarnas ljus. Inez njöt
af denna uppmärksamhet, som var större och
allvarligare än någon, som förr kommit henne
till del, och berättade oförtrutet om sig själf, sina
vänner och sina vänners vänner.
Och Mattys bleka kinder glödde. Inte därför
att hon själf ville ha varit med på festerna eller
att hon ens trodde sig hafva fått något nöje där,
nej, det var berättelserna i och för sig, som
fängslade henne.
Härunder blef lilla Elsa bortglömd.
Matty höll af henne som förr — naturligtvis!
— men hade ingen tid öfrig för henne.
En vacker eftermiddag kom Elsa för att hämta
sin vän ut till en promenad.
Matty bad Inez följa med, men denna försäk-
rade på sitt godmodiga sätt, att hon aldrig pro-
menerade numera med småflickor. Inez var så
vänlig och gladlynt, att Matty alls inte kunde
bli stött på henne, men hennes ögon öppnades,
så att hon såg, att Elsa var bra liten och hade
riktigt kort kjol. Detta hade aldrig Matty reflek-
terat öfver förut.
Följden häraf blef, att Elsa efter vänliga in-
bjudningar att stanna kvar fick gå ensam, då hon
alltjämt hade lust för promenaden.
Men Elsa hade ingen lust därför, hon ville bara,
bara träffa Matty ensam.
Stilla och undergifvet smög hon med sänkt
hufvud och nedfällda ögonlock nedför gatan,
som ledde ut ur staden och ut på den dam-
miga landsvägen. Hon såg sig omkring. Nej,
ingen syntes, som hon kände. Hon gick ett
stycke ut på den kala, brända slätten, kastade
sig ner bland de solstekta backtimjamstufvorna
och lät de länge återhållna tårarna få fritt lopp.
»Det kan aldrig, aldrig bli som förr — nej,
aldrig, aldrig mer,» snyftade hon högt.
Inte anklagade hon Matty, inte.
Det var ju helt naturligt, att hon skulle tycka
mera om den främmande flickan, som var stor
och såg bra ut. Men det var så tungt, så tungt!!
Gråtande borrade hon ansiktet ned i den dof-
tande mullen, som endast obetydligt täcktes af
de blekröda timjamsblommorna.
Stackars lilla Elsa, hon kände väl instinktlikt,
att den enda trogna vännen i världen är den
jord, ur hvars sköte människobarnen utgått, och
till hvars famn de till sist återvända!
––––- *––––––
“Fami/jemedde/anden“.
En faxniljetidning- sådan som Idun,
spridd och läst i de vidaste kretsar öfver hela lan-
det, måste ovillkorligen vara det allra lämpligaste
och närmast till hands liggande organet för alla
tillkännagifvanden om födde, förlofvade, vigde
och döde. För visso är det just damerna in-
om familjerna, som med det lifligaste intressetfölja
dessa tilldragelser inom hemmets värld, hvilka ge-
nom det knappa annonsspråket dock uttrycka ocli
innebära så mycket, och annonser af detta slag, in-
förda i Idun, träffa där i vidare utsträckning den
intresserade familjepubliken öfver hela vårt land
än genom något annat svenskt tidningsorgan.
Under rubriken »Familjemeddelanden* ha vi där-
för anslagit en bestämd plats på andra sidan i vår
annonsbilaga för dylika annonser och för dem fast-
ställt ett pris, som rätt mycket understiger vårt
annars beräknade annonspris eller för födelse-
annons 1er. 1: 50, för förlofnings- och vig-
selannons kr. 2: — och för dödsannons in
om ram kr. 5: —, ett pris som måste betrak-
tas som synnerligen moderat, då hänsyn tages till
vår upplagas ovanliga storlek och den jämna och
utbredda spridning tillkännagifvandet därigenom
erhåller. Redaktionen af Idun.
–––– *––––-
Innehållsförteckning.
Anna Hedin; upptäcktsresanden d:r Sven Hedins mo-
der; af L. S. yMed porträtt.) — I tjänarinnefrågan: Då
tjänarinnestrejken kommer; af E. K. — Martyrer; humo-
resk af Nonny Lundberg. — Du! eller något attfundera på;
af Mari Mihi. — Visor; af Albert Eriksson. — Ur skuggor-
nas värld; några minnesblad för Idun af Wilhem Bäck-
man. V: Ett JSybomsminne. — Ur notisboken. — Teater
och musik. — Flickvänskap, skiss af Jenny Hallin.—Tids-
fördrif.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Sifferlogogryf.
1, 2, 3, 4 = Förutan det ej väfvas
kan.
3, 2, 9, 7 = Så kallas mången en-
gelsman.
1, 2, 3, 7 = Hvad får soldaten uti
krig?
1, 3, 6, 7, 8 = Hvad löper lätt på
snöhöljd stig?
1, 2, 5 = Hur »välfödd» mänska
ofta är.
9, 2, 1 = För blomstervän en blom-
ma kär.
2, 4, 6, 9, 7 = Hvad oskyld man
kan råka i.
4, 3, 2, 7 = Fast rörlig, dock ej
trött kan bli.
4, 3, 6, 7, 8, 9 = Finns i hvartenda
apotek.
8, 3, 7 = Man det förutan ej får
stek.
8, 7 = Bekräftelse vid rättsligt mål.
9, 6, 3, 1 = Hvad som tillverkas
utaf stål.
4, 9, 8, 5 = Namn ur vår nords
mytologi.
2, 4, 9, 8, 7 = Mot sundt förnuft
ett myteri.
2, 9, 7 = Af läppar, gom och tunga
barn.
1, 6, 7 = Hvad ligger uti mjölnarns
kvarn?
3, 6, 7, 8, 9 = Af oxens hud ett
preparat.
4, 5, 6, 7 = Ett resultat af »stat
mot stat».
2, 1 = Hvad följer efter eld och
brand?
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 = Ett »va-
pen» i en kvinnas hand.
S. L.
Kvadratuppgift.
1 5
Orden beteckna:
t, 2, 3, 4 = Järnvägsstation i
Sverige.
5, 6, 7, 4 = Kvinnonamn.
8, ’9, 10, 7 = Mansnamn.
11, 4, 7, 8 = Nöje.
Äro orden rätt lösta, bilda de åtta
bokstäfverna i den yttre kvadraten,
tillsammantagna, rätt ordnade, ett
kvinnonamn. De åtta bokstäfverna
i den innanför tangerande kvadra-
ten bilda tillsammantagna, rätt ord-
nade, namnet på en svensk sjö,
samt de åtta bokstäfverna i den in-
nersta kvadraten tillsam-
mantagna, rätt ordnade,
namnet på ett byggnads-
materiel. Moster Lisa.
Ifyllningsgåta.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
X
X
X
...
X
X X
X
-
X X X
X X X
X
1) ädelsten, 2) stad i Sverige, 3) stad i Kina, 4) mansnamn, 5) gas-
formig kropp, 6) kompasstreck, 7) kvinnonamn, 8) stad i Sverige, 9) en
tidvisare, 10) ett tidmått, 11) en vätska, 12) en af veckans dagar, 13)
kvinnonamn, 14) fågel.
De bokstäfver, som infalla i de med stjärnor markerade rutorna,
bilda namnet på en svensk skald. Dodo.
Anagram.
1.
Sök i vår svenska almanack;
Bland andra namn du då skall finna
Ett som skall passa för en kvinna,
Men vill du heta så? — nej tack!
2.
Uti en kokbok sedan sök —
Om Hagdahl eller någon annan
Är lika godt — i allesamman
Du finner ordet — icke lök.
3.
Gå sedan till en järnaffär,
Och man vårt tredje skall dig visa,
Af alla slag — en väldig »bisa»,
Ifall du hyggligt det begär.
patentrostadt och konserveradt i enl. med Professor
Liebigs metod, bvarigenom det står sig i flere månader,
i fina blandningar: Java, MLoeka, Plantage m. fl.
? Fabriksbod 9 Biblioteksgatan, Sthlm.
En vanlig
4.
fisk — ja, du
förstår!
Dock ej så enkel som du tänker,
Nej, han — när han på faret blän-
ker —
En vän vid sidan hafva får.
5.
Hvad åkarn gör sin arma häst
Mer än som nödigt är, dess värre,
Men hvar en stackar har sin herre,
Min är publiken. Sluta — bäst.
Fix.
Lösningar.
Logogryfen: Stångjern; tång, sten, ge,
tåg, stå, get, strå, tå, rest, ren, tråg, så,
steg, gås, en, gråt, neg, gen, å, se, rå, rån,
ner, tår, sår, råg,
Charaden: Arfvinge.
Geografiska gåtan: Stockholm; Isa. Utö,
Goa, Valachiet, Stockport, Långheden, Don,
111, Ems.
Operans repertoar: Mefistofeles ; Muntra
fruarne i Windsor, Euryanthe, Faust, In-
genia i Aulis, Sömngångerskan, Trollflöj-
ten, Ortens, Fryne, Estrella de Soria, Ln-
crezia Borghia, Ernani, Stradella.
Gåtan : Stormen.
Förädlade Kaffetillsatser, analyserade af D r Setter-
berg och Ingeniör Landin.
Gör kaffet homogent, välsmakande, sundt, närande och billigt
Begär hos er närmaste handl. Kronkafte och Utslällningskaffe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1897/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free