Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 42. 22 oktober 1897
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 I DU N 1897
V
V
J»
u B
H
89
B
a
X
89
*
©
51
P
P
Si
S-p.
Hi y
O: ^
le
P O
q, .
w ^
K “
P O
• I
i®
fg
p* g
" S
SB
<3
gSo
00
§9*
O?
OO^“
® ëp
g.&’:
-x?&
kattungar och kraflade i sanden på gården, då
jag gick där förbi, och en af dem var förvillande
lik den här.»
»O, Edvin, om du ville det, vore du bra snäll!»
»Ja, det kan inte hjälpas.»
»Men huru skall du kunna bära honom?»
Jag tar min dokumentväska. Det är bäst att
jag tar med mig den här stackarn på samma
gång, så är han borta ur huset, och jag kan då
jämföra dem med hvarandra.»
Baron Yaldheim lade ur väskan de papper han
tagit med sig hem från rådplägningen på slottet,
låste in dem i sin sekretär, lade in den döda
kattungen i väskan och begaf sig skyndsamt
åstad.
De som mötte honom med den för alla hessau-
iter välkända dokumentväskan i handen, vände
sig om och sågo på honom med bekymrad uppsyn.
»Nu måste det vara något mycket viktigt på
färde, då baron von Waldheim ser så nedslagen
och allvarsam ut och har så förtvifladt brådtom,
han som annars alltid är så lugn och behärskad,»
sade en.
»Jojo, det är nog så,» sade en annan. »Han
har väl fått några viktiga depescher, som han
skall upp till fursten med. Kanske de stats-
hemligheter han nu bär i väskan just ä’ afgö-
rande för, om vi ska’ bli preussare eller öster-
rikare.»
En skomakarpojke kom dinglande med ett par
nyhalfsulade stöflar och hvisslande slagdängan
för dagen. Då han hunnit i närheten af den
mäktige herrn, föll det honom in att en stund
gå i takt med honom, hvarför han, fortfarande
under full orkester, rangerade sig tätt bakom
baronen och halfskuttande tog ut stegen för att
hinna med i den forcerade marschen. Plötsligt
tystnade han midt i en öfverdådigt vacker drill,
knep ihop ögonen och plirade, och så lade sig
ett bredt grin öfver hela hans ansikte. Han
hade upptäckt en den näpnaste lilla burriga katt-
ungesvans, som stack fram ur baronens väska!
Det var som om han med ens hade fått de våld-
sammaste magknip ; han kröp ihop som en panter
färdig till språng, hållande båda händerna på
magen, han rätade ut sig igen och tog ett skutt,
så att stöflarna beskrefvo väldiga storcirklar i
luften, hela hans varelse var ett enda hejdlöst
jublande skratt, och midt under allt detta vin-
kade han allt hvad han förmådde åt alla i när-
heten för att göra dem uppmärksamma på katt-
svansen. Den ene efter den andre sällade sig
till pojken, och snart hade baronen ett helt följe
efter sig af ifrigt gestikulerande och hviskande
och skrattande medborgare, mest tillhörande den
yngre generationen.
»Tyst för katten! Det är fråga om en stats-
hemlighet!» hviskade en vitzare.
Baronens väg ledde honom tätt förbi slottet.
Där råkade furst Wilhelm i detsamma just titta
ut genom ett fönster och fick sikte på det be-
synnerliga upptåget. Han hade nyss erhållit en
viktig depesch från Berlin, om hvilken han ville
konferera med baron von Waldheim, hvarför han
befallde en page att springa efter honom och
anhålla, att han måtte komma upp på slottet.
»Ursäkta mig, käre Edvin, att jag besvärar dig
igen,» sade fursten, »men jag önskade gärna tala
med dig om den här depeschen, som just nyss
anländt från Berlin. Har du den förra till hands?»
»Ja, den är nere på mitt arbetsrum — jag
skall gå efter den.»
Medan baronen var borta, gick fursten af och
an på golfvet, försjunken i tankar. Huru det
var, kommo hans ögon att falla på dokument-
väskan, som baronen lämnat kvar stående på en
stol.
»Hvad nu? Hvad är detta?» mumlade fursten,
då han såg ett litet ludet, spetsigt föremål sticka
fram ur henne. Som han var något närsynt,
lutade han sig ned för att taga föremålet när-
mare i betraktande. Sannerligen var det icke
en liten luden svans! Knäppet på väskan hade
gått upp, så att hennes båda halfvor stodo på
glänt. Han förde dem försiktigt litet mer åt-
skilda, och där låg — ja, verkligen låg där inte
en liten död kattunge! Furst Wilhelm såg genast
helt häpen ut, men så började hans mun draga
sig till ett leende, och då han erinrade sig det
uppträde nere på Slottsplanen, som han nyss
hade bevittnat, och nu förstod orsaken, brast han
ut i ett hjärtligt skratt. Hvad i all världen kunde
meningen vara med allt detta? Han skrattade
så, att han måste kasta sig ned i en soffa.
Baronen stannade förvånad vid dörren, då han
kom tillbaka. Hvad kom åt hans härskare? Han
hade nyss sett honom så allvarsam och så helt
upptagen af viktiga statsangelägenheter, och nu
fann han honom så munter och uppsluppen som
på den gladaste »kommers» i Jena!
Sedan furstens oförklarliga munterhet lagt sig
och de en stund samtalat med hvarandra om
depeschen, sade fursten helt oförberedt:
»Men, käre Edvin, hvad i alla dagar har du i
väskan?»
»I väskan!» upprepade baronen bestört. »Huru
vet du» —■ på tu man hand duade de alltid hvar-
andra — »huru vet du — ? Ah, jag ser — svan-
sen sticker fram!» Och nu redogjorde han för
beskaffenheten af det ärende, hvari han var stadd.
Fursten, som så väl kom ihåg, huru lifligt han
tagit del i sina egna barns fröjder och sorger,
medan de voro små, fattade ögonblickligen situa-
tionens hela allvar, leendet försvann med ens
från hans läppar, och han yrkade ifrigt, att baro-
nen genast skulle fortsätta sin kärleksmission.
»Men lås igen väskan först!» tilläde han leende.
När lilla Wanda vaknade, låg »tisse» och sof
bredvid henne, men nu var det icke tid att sofva
längre, nu måste »tisse» upp och springa efter
ett nystan och dansa omkring efter sin lilla
stubbsvans, och åter ljöd bilans glada, jublande,
klingande skratt genom rummen till hennes för-
äldrars stora glädje.
–––- *––––•
Innehållsförteckning.
Anna Lang-Wolseley; af II. V. (Med porträtt.) — Kring
aftonbrasan; poem af Ernst Högman. — Bosättning: pa-
raleller af Knut Stenson. — Stor litterär pristäfling för
Iduns romanbibliotek — »Första oktober»; skiss för Idun
af Daniel Fallström. — Prat och mat; af A. M. — I tjäna-
rinnefrågan: »Ej bJott dygdigt, utan kristligt»; af K. E.
— »Blommor från JEtivieran ...» — Litteratur. — Ur no-
tisboken. — Teater och musik — Statshemligheten; baga-
tell af Petrus Hedberg. — Tidsfördrif.
fiâ; orån"
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Uti din barndoms lugna dagar,
När allt var ljust och gladt och godt,
Jag var dig kär, fast nu du klagar,
Att stenar, icke bröd du fått.
Hur lätt det ondas makt betvinga,
Hur lätt emot en värld man stred,
Hur lätt till ärans höjd sig svinga,
Men ack! Hur lätt att falla ned !
Och hvad är jag, när åren svunnit,
I ålderdomens sena höst?
Ett grusadt hopp, en dröm, som
hunnit
Att drömmas slut i sviket bröst!
Ett mått, som nu ej finnes mera,
Men som man ständigt med sig för.
Ett namn på två, men icke flera.
Hvaraf man ofta strumpor gör.
Hvad uti skolan var det bästa.
Och hvad för det man hade då.
Och hvad i skolan var det värsta.
För det, hvad man har nu också.
En som sitt bo på berg bereder.
En som har skarpa klor minsann.
En som i smuts sin sängplats reder,
Och som är lat som ingen ann’.
En inkomst, staten ej vill mista.
Ett tal af tvänne siffror gjordt.
Hvad plägar gömmas uti kista?
Hvarmed ibland man stöflar smort.
Ett lifsbebof. Hvad båten hade.
Ett villkor för allt lif på jord.
Hvad pappa vred åt friarn sade.
Hvad finnes på ett smörgåsbord?
Hvad jungfrun alltid skulle vara;
I gamla visor nämns hon så.
Hvarpå hon bodde. Dödlig fara.
Om man ärhvad? manknapptkan gå.
Ett namn historien ej vill mista.
Ett rofdjur. Sittplats. Husdjur.
Mått
På bräder. Bit af tyg, den sista.
När hvad är godt, är allting godt?
Rosette.
Charad.
Mitt första i Italien
Med lätt besvär du finner.
Mitt andra önskar gärna den,
Som rikedomar vinner.
Ja, äfven från en hungrig själ
I fart vid middagsbordet,
När till det smakar gommen väl,
Man ofta hör det ordet.
Mitt tredje blott den lille ge
(Onödigt råd att gifva),
Så skall du också snart få se,
Hur frodig han skall blifva.
Mitt hela är till formen rundt.
Dess värde nog du känner,
Betraktas ock som mycket sundt -
Nu slutar jag go’ vänner.
Moster Lisa.
Aritmorem.
8, 5, 2, 11 —- stad,
9, 8, 3, 1 = kräldjur,
9, 1, 2, 7, 12, 11 = föra oljud,
1, 3, 2, 9 = religiös symbol,
10, 5, 4, 11, 2, 1 = härskare,
6, 7, 2, 1, 11 = fågel,
2, 3, 9 = blomma,
2, 3, 10, 11, 12 = tids-
fördrif,
1, 2, 7, 10 = maträtt;
5, 2, 3, 4 = del af ett ur,
1, 2, 11, 12, 9 = prydnad,
7, 2, 6, 11 = fågel,
1, 7, 2, 4, 11 = del af frukt,
10, 11, 2, 9 = planet,
8, 7, 9 = gränsar till vatten,
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12
= titel.
Ninne.
Diamantgåta.
T*
a a b|
b e e i’ ‘i
p 1 i i 1 m 1 m I
n n n n 0 1
i ,„r„ r -1
I s
-rr—
1) bokstaf,
2) stämma,
3) tungt att bära,
4) »smörjelse»,
5) mansnamn,
6) harmoniskt,
7) bokstaf.
Maj.
Kaffe,
patentrostadt och konserveradt i enl. med Professor
Liebigs metod, bvarigenom det står sig i flere månader,
i fina blandningar: Java, JMLocka, Plantage m. fl.
Fabriksbod 9 Biblioteksgatan, Sthlm.
Konsonantförändringsgåta.
Med h, först, jag har både ben och
skinn.
Med k man mig artigt ber stiga in.
Med l är, om sommaren, jag grön
och sval.
Med p kan jag räknas i tusental.
Med r — se på osten och månen
— just så.
Med s pass, där gladlynta
småböljor gå.
Vera.
Gissa!
Med två l varelse på tvänne ben
— med ett l dödsverktyg.
Med d en som har hufvud — med
p något som har suttit på ett hufvud.
Med i ett land — med t del af
ett träd.
Med m en fisk — med v en dryck.
Med a ett fiuidum — med i ett
föråldradt mynt.
Fix.
Lösningar.
Sifferlngogryfen : Solfjäder ; solf, lord,
sold’ släde, loj, ros, ofärd, flod, fläder,
eld, ed, räls, Frej, ofred, ord säd, läder,
fejd, os.
Ifyllningsgåtrm : Elias Sehlstedt; 1) Beryll,
2) Kalmar, 3) PekiDg, 4) Gustaf, 5) syrgas,
6) sydost, 7) Helena, 8) Laholm, 9) klocka,
10) sekund, 11) ättika, 12) fredag 13) Hil-
dur, 14) struts.
Anagrammet : Priska, kapris, spikar, sik-
par, piskar.
Kvadratuppgiften : Karolina, Tisnaren,
sandsten.
Förädlade Kaffetillsatser, analyserade af D.r Setter-
berg och Ingeniör Landin.
Gör kaffet homogent, välsmakande, sundt, närande ock billigt
Begär hos er närmaste handl. Kronltaffe och Utställniiigsk affe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1897/0344.html
