Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 44. 5 november 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1897
350 IDUN
Den, som talar mycket, kan ej alltid tala väl.
* C. Goldoni.
under samtal med två personer den
ene om henne fälla ett omdöme, som
bättre än något annat är ägnadt att känne-
teckna hennes uppfattning af kvinnans kal-
lelse, att klargöra hennes lifsåskådning och
angifva den innersta grunden för hela hen-
nes lifsverksamhet. Också hvilade detta
omdöme på en noggrann kännedom om
såväl hennes tänkesätt som hennes göran-
den och låtanden under en lång följd af
år. Han sade :
»Hon är hemmets sol.»
Ja, det är just i hemmet som fru Björk-
man har all sin varelse. Hon är där so-
len, som både lyser och värmer; strålarne
äro mängda ej blott af den fint bildade in-
telligensens klara ljus, utan ock af kärle-
kens värmande glöd. Men solens strålar
gå långt bortom sin källa, de gå här från
hemmet äfven ut öfver samhället och sprida
välsignelsebringande verkningar i vida kret-
sar. Fru Björkman har behof af att efter
sitt sinne verka äfven utåt. Den hemmets
lycka, hon själf känner, vill hon att äfven
andra skola få känna; den hemmets tref-
nad, hon själf förstår att bereda, vill hon
att äfven andra skola bibringas förmåga att
bereda.
Med den framskjutna ställning, som
landshöfdingens maka alltid’ intager i re-
sidensstaden, kunde fru Björkman ej und-
gå att i Gefle snarast möjligt blifva till-
delad sådana förtroendeuppdrag såsom ord-
förandeskap i styrelsen för Gefle fruntim-
mersförening, ledamotskap i styrelsen för
Gefle skollofskolonier m. fl. Det är dock
visst, att dessa uppdrag mottog och sköter
hon icke blott pliktskyldigast, utan med
sitt goda hjärtelags hela hängifvenhet.
Särskildt betecknande för fru Björkmans
böjelser och skaplynne äro de fall, hvari
hon själf tagit initiativ eller ledning. Man
skall finna, att det då företrädesvis afser
sådana företag, hvarigenom kvinnan af fol-
ket sättes i tillfälle att utbildas för hem-
lifvet och verksamheten i hemmet.
Bland vittnesbörd härom må i främsta
rummet framhållas Gefle hushållsskola till
bildande af tjänarinnor. Denna har —
egendomligt nog — utvecklatsurensmåbarns-
skola, grundlagd för öfver 50 år sedan och
som stått under Gefle fruntimmersförenings
särskilda omvårdnad och tillsyn. Skolrådet
och äfven fruntimmersföreningen funno emel-
lertid skolan numera obehöflig och dess lo-
kaler synnerligen otidsenliga, hvarför sko-
lans verksamhet nedlades med år 1892.
Då skolans tillgångar, bestående af en min-
dre gård, 10 aktier i Gefle-—Dala järnväg,
lösören och äfven kontanter, uppgingo till
omkring 40,000 kr., gällde det att finna
ett ändamål, hvartill gården och afkastnin-
gen kunde användas till båtnad för det
uppväxande släktet. Det var helt och hål-
let fru Björkmans förslag att inrätta nämnda
hushållsskola, som trädde i verksamhet 1894
och arbetar enligt den af henne uppgjorda
planen. De förra skollokalerna restaurerades
med vidtagande af. nödiga ändringar, så
att rum bereddes för helinackorderingar och
för bespisning af matgäster, hvarjämte sko-
lan på beställning mottager bakning af
skorpor och småbröd, tillagning af korf,
väfning af mattor, täckstickning m. m.
Eleverna ha bostad i skolan och måste
deltaga i alla inomhus förekommande syss-
lor. På så sätt utbildas här efterhand dug-
liga tjänarinnor, som på samma gång da-
nats att varda duktiga husmödrar i arbe-
tarehem.
Genom donation upprättades i Gefle 1895
det första folkskoleköket, till hvars under
håll äfven församlingen bidrager genom år-
ligt anslag. Behofvet af ett andra dylikt
kök framträdde snart, och då var det fru
Björkman, som genom anordnande af en
basar i sistl. mars månad anskaffade för
ändamålet en summa af 5,200 kr., hvar-
med det andra folkskoleköket blef igångsatt.
Dessa kök äro ordnade efter mönstret af
Stockholms folkskolekök.
Detta är ej den enda gången, som fru
Björkman frambragt medel till välgörande
institutioner. Sedan Gefleborgs läns lands-
ting 1884 beslutit att i Gefle uppföra ett
nytt tidsenligt länslasarett, som invigdes
1887, voro flere förslag å bane beträffande
användningen af den gamla lasarettsbyggna-
den, som nu tillhörde staden. Förste
stadsläkaren dr Grapes förslag att för-
vandla den till en asyl för obotligt sjuka
hade visserligen af stadsfullmäktige bi-
fallits, men denna förändring kräfde pen-
gar, ganska mycket pengar. I fru Björk-
man, som med värme omfattat detta för-
slag, flck han en lika ifrig som energisk
medhjälpardnna. Hon bragte år 1887 till
stånd en första och 1890 en andra basar,
hvilka tillsammans gåfvo en nettobehållning
af ej mindre än 15,000 kr. Med denna
summa kunde i det närmaste det gamla
obekväma lasarettet förvandlas till ett tref-
nadsfullt sjukhem, där sedan dess många
obotligt sjuka fått en lugn och angenäm
fristad för sina återstående lefnadsdagar.
Fru Björkmans tre döttrar äro nu alla
gifta och goda husmödrar i trefna hem ;
hennes två söner äro jurister med goda
hufvuden och ljusa framtidsutsikter.
Yid studenternas vårfest i Upsala 1894
ägnades kvinnan, såsom god sed är vid
dessa fester, en varm och vördsam hyll-
ning. Talaren frammanade därvid kvinnan
i olika skeden af sin lifsutveckling, däri-
bland äfven »sin moders bild så blid». Vi
«
äro visse om att, när fru Björkman en gång
lämnar ifrån sig den husmoderliga spiran
på Gefle slott, skola många, många, med
tankarne fästa vid hennes person och lifs-
gärning, i likhet med nyss antydde talare,
känna sig manade: 9
»att bringa ett tack för hvad hon oss var
i ljusa som mörka lefnadsda’r,
ett tack så varmt, fast så ringa».
—dv—
Elisabeth Hederstierna,
född Eckhoff.
Enda dottern till en af Gefle stads mest
betydande köpmän, brukspatron Hans Wil-
helm Eckhoff af en gammal holländsk släkt
och hans maka Louise Ennes, föddes lands-
höfdingskan fru Elisabeth Hederstierna i
Gefle 1831. Tidigt moderlös, intog hon
redan vid 17 års ålder platsen såsom vär"
dinna i sin faders gästfria hus, tills hon
20 år gammal gifte sig med länsnotarien
i Gefle, v. häradshöfding Victor Lindgren.
Detta äktenskap upplöstes dock efter några
månader, då mannen under bröllopsresan
afled i Paris. Efter att i nio år hafva be-
bott sitt fädernehem såsom änka ingick hon
1859 giftermål med dåvarande kaptenen
Fredrik Hederstierna, då de bosatte sig å
den honom tillhöriga egendomen Thorsjö i
Småland, där 20 lyckliga år tillbragtes un-
der stilla familjelif.
Ar 1880 kallades kapten Hederstierna till
statsråd och chef för civildepartementet, då
familjen flyttade till Stockholm och stannade
där, tills statsrådet Hederstierna utnämndes
till landshöfding i Västmanlands län och
öfverflyttade till Västerås.
Landshöfding H:s äga sju barn, nämli-
gen två söner (den äldste adjungerad i Svea
hofrätt, den yngre civilingeniör) och fem
döttrar, hvaraf den äldsta gift med löjt-
nanten vid k. lifregementets dragoner Knut
Cassel.
Ofvanstående inrymmer i korthet fru H:s
lefnadssaga. Den är, om icke särdeles olik
många andras, dock mångskiftande. På
henne ha ställts fordringar af mycket olika
art, men af naturen begåfvad med ett klart
tänkande hufvud jämte ett gladt, spänstigt
lynne, har hon vetat att med sällspord takt
reda sig i de växlande förhållandena.
Såsom maka till civilministern införd i
Stockholms högsta kretsar, blef fru Heder-
stierna genom sitt förbindliga sätt och på-
litliga karaktär en i dessa afhållen och vär-
derad medlem och mottog i det eleganta
och smakfulla hemmet såväl medlemmar
af den kungliga familjen som corps diplo-
matique och hvad Stockholm för öfrigt hade
förnämligast.
I den vidlyftiga och vackra våningen i
residenset i Västerås, smyckad af utsökta
konstföremål, ordnade med finaste smak,
råder ett gladt och otvunget familjelif. En-
ligt sin moders exempel äro döttrarna stän-
digt verksamma och förstå att förena det
nyttiga med det nöjsamma. Den enas fli-
tiga och skolade hand riktar galleriet med
vackra tailor, sjunger dessemellan med en
behaglig mezzo-sopran. En annan skulpte-
rar i träd; en tredje förfärdigar vackra ar-
beten i mässing och järn.
Förutom uppgiften att vara en oförtröt-
tad och förekommande värdinna vid alla
^åväl officiella som enskilda middagar
och supéer, hvarpå icke ligger så ringa
vikt, har en landshöfdingska plikter af an-
nan allvarlig art att fylla. Tidens ädlaste
barn, altruismen, känslan för andra, för
nödens och lidandets offer, ställa stora ford-
ringar på hennes tid, omdöme och hjärta.
Klart inseende detta har fru Hederstierna
med aldrig svikande intresse deltagit i de
arbeten, som härför erfordrats.
I afseende å välgörenhetens ordnande
har fru H. visat stort intresse, i det hon
är ordförande i Västerås fruntimmers-skydds-
förening samt tagit verksam del i stiftan-
det af såväl en barnkrubba som en arbets-
stuga i samhället.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
