Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 7 januari 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 ÎDÜN 1898
Vådlig är färden på tidens flod, Väl dig, om du tidigt på varningen hör
Den pröfvar din tanke, din kraft och ditt mod. Af döden ur djupet därnedanfor.
A. A. Grafström.
ett af dessa möten föreslog och förordade
fröken Hierta införandet af undervisning i
hälsolära, ett förslag, som då väckte stort
motstånd. En af de frågor, som lifligast
debatterades vid dessa sammankomster, var
samskoleidén, för hvars genomförande, för-
utom fröken Hierta, framför andra P. A.
Siljeström kämpade på ett synnerligen ta-
langfullt sätt mot dåtidens pedagoger.
Fröken Hierta sökte likväl äfven på flere
sätt praktiskt verka för dessa reformer.
I början af 1870-talet utfäste hon efter
hvarandra tvänne pris, dels angående »or-
sakerna till den tilltagande sjukligheten hos
de unga kvinnorna», dels angående »flickors
uppfostran» och »bästa organisationen af
flickskolor». Genom dessa täflingar fram-
kallades åtskilliga förtjänstfulla utredningar
och skrifter, som torde ha ägt en i ej ringa
mån väckande verkan.
Tillsammans med hrr Richert von Koch,
Gustaf Laurin och prof. L. M. Törngren
upprättade och organiserade fröken Anna
Hierta under sitt ekonomiska ansvar år 1876
Praktiska arbetsskolan för ungdom, hvars pro-
gram var samskoleundervisning samt under-
visning i slöjder och andra praktiska arbe-
ten. Såsom föreståndare för denna i sitt
slag banbrytande skola engagerades hr K.
L. Palmgren, hvilken följande år öfvertog
skolan i eget namn.
Redan år 1864 hade fröken Hierta an-
ordnat den s. k. Torsdagsskolan, som under
hennes ledning pågick i tio år, och i hvil-
ken årligen ett 70-tal tjänarinnor samt flic-
kor, som afgått från folkskolan, fingo kost-
nadsfri undervisning i räkning, skrifning,
rättstafning ocb geografi. Under samma tid
anordnade hon i Klara gamla skolhus den
första stopp- och lappskolan i Stockholm,
hvari hon jämte ett antal andra frivilliga
lärarinnor ur hufvudstadens bättre lottade
familjer under åtskilliga år i lappning och
lagning undervisade barn från stadens fat-
tigaste hem.
Ur samma varmhjärtade begär att hjälpa
mindre lyckligt lottade medsystrar gaf fröken
Hierta år 1870 initiativet till den försäljnings-
affär, som änuu i dag fungerar under namn af
Bikupan. Den är, som bekant, afsedd att
underlätta möjligheten att afsätta kvinnliga
slöjdalster.
Stockholms läsesalong har ock till väsentlig
del fröken Hierta att tacka för sin utveck-
ling. Likaledes har hon grundat eller del-
tagit i grundandet af metallslöjdskolan å
Kungsholmen, hygieniska museet vid Karolin-
ska institutet och mattagningsskolan vid Hamn-
gatan, stiftad år 1882, där arbetsklassens
döttrar haft tillfälle att erhålla undervisning
i matlagning. Denna skola öfverlämnades år
1891 till högre seminariet för lärarinnor. Se-
dan likväl riksdagen beviljat ett större anslag
till denna undervisning, skänkte stiftarinnan
1,500 kr. till inredning af den nuvarande hus-
hållsskolan vid seminariet, hvaremot den för-
sta skolan, som, efter att i åtskilliga år ha
kräft betydande uppoffringar af stiftarinnan,
börjat bära sig och gifva öfverskott, gafs
åt nuvarande föreståndarinnan, hvarvid de
hopsparda medlen insattes såsom lifränta åt
tjänarinnorna.
Ett skolkök i Maria församling, förenadt
med en matlagningskurs för utbildande af
lärarinnor vid skolkök — den första i sitt
slag i vårt land •— har likaledes samma
stiftarinna att tacka för sin tillvaro.
För kvinnor, som ägna sig åt medi-
cinska studier, finnes sedan åtskilliga år vid
Karolinska institutet en stipendiefond å 10,000
kronor. Denna fond är skänkt af fröknar-
na Hedvig och Anna Hierta.
Beformerandet af den kvinnliga slöjden vid
hufvudstadensfolkskolorharlikaledestillkommit
på initiativ af Anna Hierta-Retzius — hvil-
ket senare namn hon bär efter det hon år
1876 trädde i äktenskap med den utmärkte
vetenskapsmannen professor Gustaf Betzius,
i hvilken hon tillika funnit den mest ni-
tiske befrämjare af sina människovänliga
företag.
Flere af dessa af henne ensam eller med
hennes medverkan inrättade allmännyttiga
institutioner ha häft fördelen åtnjuta un-
derstöd af den af hennes moder donerade
stiftelsen: Lars Hiertas minne, i hvars sty-
relse fru Retzius är ständig ledamot.
Lars Johan Hierta hade under många år
vid våra riksdagar arbetat för reformer i
lagstiftningen rörande den svenska kvinnans
rättsliga ställning. I samma syfte stiftades
på initiativ af hans dotter i början af 1870-
talet Föreningen för gift kvinnas eganderäit.
Denna förening, den första stora kvinno
förening i Skandinavien, i hvars verksam-
het många framstående män och kvinnor
deltagit, har i trots af ett segt och stun-
dom förbittradt motstånd lyckats främja
reformer både i tänkesättet och lagskipnin-
gen. Bland de viktigaste resultaten af dess
sträfvanden må nämnas den kungl. förord-
ning af 1874, hvarigenom hustru erhöll rätt
att själf råda öfver hvad hon genom eget
arbete kan förvärfva, en bestämmelse, som
för hela det stora arbetande folket blifvit
till välsignelse, äfvensom den af fru Retzius
väckta och förberedda samt af riksdagen
sedan genomförda frågan om kvinnans in-
väljande i skolråd och fattigvårdsstyrelse. Före-
ningen har för några år sedan samman-
slutit sig med Fredrika Bremer-förbundet,
sedan detta på sitt program upptagit äfven
föreningens ändamål.
»En af de viktigaste uppgifter som före-
ligga för den sanna välgörenheten, den
praktiska människokärleken, är att verka
för sådana ändamål, som afse framtiden,
för sådana medel, som kunna förbättra ge-
nom att förekomma det onda, för en sådan
undervisning, som kan gifva det uppväxan-
de släktet kärlek till arbete och förmåga
att på ett godt sätt reda sig i den tyvärr
ofta hårda kampen för tillvaron — eller,
såsom en erfaren människovän yttrat : Den
största barmhärtigheten är att hjälpa männi-
skorna att hjälpa sig själfva.i>
»Efter min åsikt är det långt viktigare
att söka förekomma de ungas fall än att först
låta dem falla, för att sedan inrätta kostsamma
anstalter till deras möjliga förbättring ?»
Se där ett par satser ur den människo-
älskande kvinnans bok om Arbetsstugor för
barn, hvilka belysa hennes innersta afsikt
med denna hennes nyaste stiftelse. Idéen
till arbetsstugorna har hon fått från Dan-
mark och Norge. Sedan hon studerat sa-
ken och funnit den lämplig, dröjde hon ej att
söka omplantera den i svensk jordmån.
Den 25 januari 1887 invigdes den för-
sta arbetstugan i vårt land i Adolf Fred-
riks församling i Stockholm och dagen där-
på den andra i Katrina församling där-
sammastädes. En snart älfvaårig erfaren-
het har visat att saken varit till stor väl-
signelse. »Lars Hiertas minne» har gått
i spetsen vid beviljandet af anslag, och sedan
dess ha sådana tillflutit både från kom-
munen och enskilde. I Stockholm fungera
för närvarande 11 arbetsstugor, och i flere
af landsortens städer äro en eller många
sådana i verksamhet. Idéen hör i allo till
de framtidsrika och utvecklingskraftiga, det
synes ej minst på den fart den efter tio
år tagit och den allt mer allmänna välvilja,
hvarmed den efter hand börjat omfattas.
Tyvärr förbjuder oss utrymmet att ingå på
någon närmare förklaring däraf. Själfva
utgångspunkten kan sägas ligga i dessa
Lelands ord: »Från sju till fjorton ars
ålder kan med blyertspennan såväl som
med hvarje annat redskap förvärfvas en
viss händighet, skicklighet eller godt hand-
lag, men denna möjlighet minskas under
de följande åren.» Att från ett skadligt,
oftast till obotligt ondt ledande gatulif
äfvensom från dåliga hems inflytelser rädda
så många barn som möjligt, att under deras
bildbäraste ålder inge dem aktning för och
kärlek till arbetet och att göra detta på ett
så praktiskt och verksamt sätt som möjligt
— se där i största korthet själfva syftet.
Och hvad angår utvecklingen af arbets-
stugorna i Sverige, så är det glädjande att
omtala, att de under sin tioåriga tillvaro
nått en ganska hög ståndpunkt, en på sam-
ma gång själfständig och ordnad ställning,
en god organisation samt att de nu med
rätta kunna utgöra förebilder vid upprät-
tandet af liknande anstalter i andra länder.
Vi ha med full afsikt i denna uppsats
låtit fakta tala för sig själfva. Må hända
skall den likväl det oaktadt ej förefalla
»torr». Det gifves gärningar, som tala
bättre än äfven de grannaste ord för-
må, och som äfven söka sin belöning och
tillfredsställelse i något helt annat än det
svassande berömmet. De vackra orden äga
ju sitt värde, de vackra tonerna likaså,
men högre än dessa står den verksamma
kraft, som ej nöjer sig med ord allena,
utan vill omsätta i lefvande handling hvad
orden förkunna. Att fru Retzius för sin
del i sitt människovänliga arbete haft
verksamt biträde af en i socialt liksom
i ekonomiskt afseende gynnad ställning är
sant och visst, men bör ej komma oss att
förgäta, att på det verksamhetsfält hon valt
är det dock mer än på de flesta andra alltid
den rent personliga insatsen som gäller mest.
J. A. Runström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
