Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 25 mars 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1898
O
>
m
m
i-® i
3 ® —
B S>3
o:
s srs
2 g 3
c»
*d
H
[Q
bl
W
o
5" B
£H* s*>
s> ö
Wï
K. »*
O o
*- 3-
o
tdl ^
o
«8= *4
•-J O:
H
•Ö
2. S
ta p*
Jsq* o
g ra
H
» 21
t« 3*
C*- ro
1
96
jan tyckte Edvin _ endast, att det kändes
underligt, sä småningom blef det värre,
han erfor en kvalmig, besynnerlig känsla . . .
Sedan — under hela den förskräckliga
resan — skilde han icke på dagar och
nätter, men önskade, då han orkade att
önska, att han varit död och begrafven i
land.
Då de gingo upp för Themsen, sken solen
fram för första gången sedan afresan och
lyste obarmhärtigt på en förkrympt, grön-
blek liten varelse, som med hopknäppta
händer stod och såg ned i glittret på
vattnet.
Där och öfverallt såg han ett magert
litet barnaansikte. Han visste icke, om det
var hans eget eller den andres, de tycktes
hafva smält samman till ett.
När ångbåten efter åtta dagars lastning
återvände hem, var den lille skrifvaren om-
bord. Hans ansikte bar ett uttryck af
underkastelse, men han log ofta, ett stilla,
mildt leende.
En sådan utomordentligt angenäm vecka
han hade upplefvat! Han hade sett och
hört allt och redt sig förträffligt med språket.
Alla människor hade varit vänliga och före-
kommande emot honom, särdeles förekom-
mande. Han afundad.es kaptenen, som varit
i London sina tjugu gånger.
Kaptenen undrade på, att herr Petterson
icke fortsatte sin resa. Det hade ju varit
meningen att utsträcka den till Frankrike,
Italien och kanske ännu längre. Eller hade
han missuppfattat?
»Nej visst icke.» Men herr Petterson
hade ändrat sig. »Man bör icke taga allt-
för mycket på en gång, och han ville be-
gagna sig af den goda lägenheten öfver.
Han hoppades — med en liten rysning —
att vädret skulle vara gynnsamt. Kaptenen
trodde det och han fick rätt.
Som en spegel låg Nordsjön och vårsolen
brände. Kaptenen kunde icke minnas en
bättre öfverfart. —
Hvad kronofogden sade, när han kom
hem, fick ingen veta : men åtta da’r senare
stod skrifvaren hos kyrkoherden i staden.
»Jag har talat med herrskapet han får
bo där i mitt rum och äta vid deras bord.
Jag skall taga honom som eget barn och
göra hvad jag kan, för att han skall få det
bra. Om kyrkoherden vill ordna det med
hans papper...»
Det lyste som ett solsken öfver den gam-
les ansikte, och han tackade Edvin, som om
det gällt en af hans egna. Så kom den
lille gossen till kronofogdens.
Han var ett vackert barn, stor för sin
ålder, frisk och välskapad.
Hans lilla säng fick stå intill Edvins och
från morgonen när solen väckte honom, tills
han om kvällen blef omstoppad, trött och
halfsofvande, var det farbror och alltid far-
’ bror han höll sig till, så ofta dennes göro-
mål det tilläto.
Eljes var han hela hushållets gunstling
— för Edvins såväl som för sin egen skuld
— och skulle hafva blifvit bortskrämd om
icke farbror hållit emot, sträng, men rättvis
och med hvilket ömt älskande hjärta. Han
kunde sitta uppe till sent på natten och med
en oändligt lång tråd på den gröfsta nål
han kunnat finna söka fästa dinglande knap-
j par på den lilla kavajen (hvilket han för-
I öfrigt alldeles icke behöfde). Men hade gos-
sen narrats eller vaiit oartig eller ohjälp-
sam ... då blef han den stränge, obeveklige
domaren.
När gossen sof och det icke fanns några
knappar att fästa, studerade skrifvaren — den
gamle skrifvaren, som han numera ofta kalla-
des — icke längre »Resor i främmande land»,
utan »Våra barns uppfostran» och dylika läro-
rika skrifter. Han tog sitt faderskall lika all-
varligt som förr uppslagskatalogerna, gjorde
ofta anteckningar i kanten och förde dag-
bok öfver pysens framsteg.
Han lärde honom själf att läsa och under-
visade honom med klappande hjärta i geo-
grafiens första grunder.
Om söndagarne lekte den lille med sina
jämnåriga vid stranden. De hade barkbitar
till båtar, stora ståtliga fartyg »på utlan-
det», och farbror Edvin gaf dem destina-
tionsort och berättade för sina intresserade
små åhörare om de främmande land, de
skulle besöka.
Men icke alla båtarne kommo riktigt
åstad, utan några af dem lågo envist kvar
vid stranden eller återvände efter en kort
utflykt. De voro föremål för ett stort för-
akt; endast farbror Edvin tog dem något
litet i försvar. (Slut.)
––––– *–––––-
Innehållsförteckning :
Ester Anderson; af Adelaide Nauckhoff. — När barna-
vännen dog; poem af Gid. — Uppfostran till osjälivisk-
het; anförande vid Tärna folkhögskola af Cecilia Bååth-
Holmberg. (Forts. o. slut.) —» Topelii hem; för Idnn af
p. Lindman. — Skaldernas kvinnor; små studier för Idun
af Emil Linders. IX. Carl Snoilsky. — Snorres rimkrö-
nikor. III. — Ftt hems möblering; för Idun af E. G.
Polder II: Gamla möbler oeh nya. (Forts, och slut). —
aFrid på jorden»; några ord med anledning af en insänd
artikel i ldun n:r 7 om »Kvinnliga fredsföreningar»; af
En Sveas dotter. — Dr notisboken. — Teater och musik.
— Den lille skrifvaren; novell för Idun af Petra H.
(Forts, o. slut.) — Tidsfördrif. .
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Charad.
Mitt första är ett vackert hälsnings-
ord,
Fast nu det räknas till »de gamla»
orden.
Mitt andra hör nog till begreppet
jord,
Men höjer sig dock högt, högt öf-
ver jorden.
Mitt liela har visst mycket,hufvud-
bry
Att kunna alla kvinnohjärtan taga,
Och säkert svår är denna uppgift,
ty
De måste ju ha’ både tröst och aga !
Blända.
Prokop.
Inbjud en mitt första mitt tredje att
smaka,
Han slukar begärligt — jag tror så
minsann.
Men beder du honom blott om en
brödkaka,
Törhända han svarar: »gå till någon
ann’ !»
Han kanske dig knappast vill låna
mitt andra,
Fastän det är värdt ej ett öre en
gång.
Är du likadan, dig ej höfves att
klandra.
Skänk då en mitt första en vack-
rare sång!
Brita.
Tiargåta.
1
i 25 10
1 * 26 11
4 27 28 29 12
5 30 31 32 13
6 33 34 35 36 37 14
l 7 38 39 40 41 42 15
I8 43 44 45 46 47 48 49 161
I9 18 19 20 21 22 23 24 17 1
Tag 5 a, 1 b, 1 c, 4 d, 5 e, 1 g,
2 i, 1 j, 1 k, 4 1, 1 m, 3 n, G o, 3
p, 6 r, 1 s, 1 t, 1 u, 1 v, 1 å.
Uppställ och ordna dessa i en
figur lik ofvanstående så, att i ru-
torna 1, 9 och 17 lika bokstäfver
infalla, bokstäfverna i de yttre ru-
torna, lästa i följande ordning: 1,
2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 — 1, 10, 11,
12, 13, 14, 15, 16, 17 — 9, 18, 19,
20, 21, 22, 23, 24, 17 bilda 3 lika
ord, och lästa sålunda: 2, 25, 10 —
3, 26, 1.1 — 4, 27, 28, 29, 12 — 5,
30, 31, 32, 13 — 6, 33, 34, 35, 36,
37, 14 — 7, 38, 39, 40, 41, 42, 15
— 8, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 16,
i hvar rad för sig gifva ett begrip-
ligt ord.
Orden beteckna:
Vä-
1 raden (2—10) Själsyttring.
2 » (3—11) Adjektiv.
3 » (4—12) Mansnamn.
4 » (5—13) Egendom i
stergötland.
5 raden (6—14) Järnvägsstation i
Norrland.
6 raden (7—15) D:o d:o.
7 »(8—16) Enslig bo-
ning.
E. O. N.
Hopfogningsgåta.
X 1 X X
X X X
X X X
X X X
X X X
X X
y
X xl X
X X X
X + X
De med kors tecknade rutorna
skola ifyllas med bokstäfver, så att
de gifva 6 geografiska namn. Ra-
derna läsas uppifrån—nedåt.
1) land i Amerika, 2) stad i Eu-
ropa, 3) stad i England, 4) flod i
Europa, 5) dito, 6) stad i Schweiz.
Sammanskjutas figurerna, bilda
de 6 bokstäfverna i den vågräta ra-
den namnet på en halfö â norra
halfklotet. Bell.
Ordgåta.
1) krabticson = Europeisk stad,
2) sult-linna = trång lägenhet,
3) ria vak = för smörgåsbordet,
4) lia-ram = befälhafvare,
5) frän-äss = gammal kungsgård,
6) ocks-säf = för nordpolsfarare,
7) suh-rare = en stridens man,
8) oba-nal = järnvägsstation,
9) inix‘ahainiin = mansnamn,
10) porha-nyp = järnvägsstation.
^ Lästa uppifrån—ned
bilda första och sista bok-
stäfverna namn å tvänne
svenska städer. L—ris.
Sifferuppgift.
21, 8, n, 19, 1, r, 14.
21, 8, n, 19,1, r, 14 11, o, 13,13, e, 17
6, r, 23, 8, s, 22,14, e, 14,
13,1, d 18, 8, n 3, 8, t,19,17, a 11,25,
1,4,18, i, 14 18, n, 25.
3,12, o, 19,19, h, 2,14, r, 22,14, k, r,
17, ö, 6,15, n, 3,17, y. 14,l,n,
13, 23, s, 19,1, a, 12,12, a,[3,12, o, 13,
13, o, 17 4, ö.
12, 25, f, 21,1, n, 5, 2,1,12, 2, n, 1, 4,
a, 5, 19, r, 24, 4, e, 14,
9,15, r, 4, 15, c, 7, 21, a, 19,19, e, 14,
5. r, 22,18, a, 19, 8,1,12.
2, 5, d, 1, 13, u, 14,19, r, 2, 5, o, 6,12, a,
17,18 q, 21, 24, d, 1,14,
14, 20, e, 9, 7, ö, 17,18, e, 141, n, 4, 2,
d, 17, 8,1,12.
Af ofvanstående verser äro hvar
tredje bokstaf i hvarje versrad kvar-
lämnad, de öfriga bokstäfverna äro
ersatta med siffror. Uppgiften be-
står i att utbyta siffrorna med de-
ras respektive bokstäfver.
Moster Lisa.
Lösningar.
Logogryfen: Vågbrylaren : gryr, gran,
ren, råg, våg, byte, brant, båge, vår, Ran,
Vega, narr, tår, tryne, båt, gryta, Eva,
Vera, Tyra, Greta, Ave, ny, våt, tåg, rå,
rån, tyg, vårta, gren, gåta, grå, tråg, ben,
agn, två, bår.
Charaden: Lek-sak.
Korsgåtan: 1) flaska, 2) ]ankor, 3) An-
gora, 4) skolor, 5) korona, 6) Ararat.
Palinäromaritmogryfen : Orden rättfram :
1) mark, 2) asar, 3) rasa, 4) kram. Orden
omvända : 1) kram, 2) rasa, 3) asar, 4)
mark.
Kaffe,
patentrostadt och konserveradt i enl. med Professor j
Liebigs metod, hvarigenom det står sig i Here månader,
i fina blandningar: Java, Mocka, Plantage m. fl,
Fabriksbod O Biblioteksgatan, Sthlm
Förädlade Kaffetillsatser, SÄÄ
Gör kaffet homogent, välsnidkande, sundt, närande och billigt.
Begär hos er närmaste handl. Kronbaffe och ITtstüllnliigHknli’e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
