Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 13. 1 april 1898
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 1898
Q
>
H
H
01
® w s:
_
a.
® p:
e =*3
X co -<
<* CD o:
&*=-.
cd „ sa
rt- o® P
p 3=
sa. cd
«S3
= 2 CD
■ io.
» .
CD
0)
•d
M
0)
M
W
o
n* B
tm
2. *
I“«*’ DS
O O
** tt
O
W “
o
«g: ^
s s=
U I
ta p>
IV K
S “
3 S;
ti 3*
«■ O
>1
flickan i sina armar, bar in henne och
»lade upp» henne öfver sitt knä. Först fick
hon ett par härda rapp med käppen, så
besinnade han sig så pass, att han släppte
den och endast använde handen. Tunga
och hårda föllo slagen tätt efter hvarandra
på den lilla tunnklädda, mjuka flickkroppen.
Först blef hon så rädd, att hon ej ens skrek,
men så började hon kvida och jämra sig
helt sakta. Då släppte han henne. Hon
snyftade och skälfde i hela kroppen och
gick helt stilla in i barnkammaren.
Där började hon kläda af sig för att gå
till säogs. Mat ville hon inte ha. Åh, hvad
det brände och sved efter slagen ! Blodet
sjöd i hela hennes lilla kropp. Hon som
knappt någonsin känt hvad aga ville säga.
Kanske en liten lugg af mamma och ett
par gånger litet ris, men det var mycket,
mycket länge sedan. Hvad pappa måtte
vara ledsen på henne, då han kunnat slå
henne så. Hon satte sig på sängkanten,
men steg strax upp igen; det gjorde mera
ondt när hon satt. Tårarna tillrade fort-
farande. Ja, pappa hade gjort som han
sagt. Han hade agat henne som en poj-
ke. Hon hade hört, att pojkar kunde få så
mycket smäll, att de inte kunde sitta på
åtta dagar. Det hade hon nog fått nu.
Hastigt tog hon på nattskjortan och kröp
i säng. Där låg hon och snyftade fortfaran-
de. Det värkte i hela kroppen, bäst låg
hon på magen. Tänk, om de andra bar-
nen skulle få veta det; om det syntes! Så
steg hon upp igen och smög sig till fön-
stret, drog upp sin lilla skjorta och såg ef-
ter. Ja, där var fullt med stora röda mär-
ken och långa ränder efter käppen, och när
IDUN
hon böjde sig, stramade det förskräckligt.
Snyftande och darrande smög hon åter i
säng.
* *
*
På verandan gick pappa af och an och
rökte. Så kastade han bort cigarren, den
smakade honom ej. Häftigheten var nu
alldeles bortblåst, och pappa ångrade sig
nästan att han blifvit så ond. Han hade
kanske varit bra hårdhändt mot sin lilla
flicka i alla fall. Hon var ju så lättagad,
att blott en sträng blick brukade komma
henne att gråta, och nu hade han slagit
henne. Han visste själf ej, hur det egent-
ligen gått till, men gosskläderna hade all-
deles kommit honom att glömma, att hon
var en liten tös.
Månntro hon ännu låg och grät? Han bor-
de väl ändå gå in och se efter, hur det var
fatt med henne.
I sin säng låg liten Greta och snyftade,
som om hennes lilla hjärta ville brista.
Hon var alldeles otröstlig öfver det hela:
smärtan, skammen och att pappa var så
ledsen på henne.
Så kom pappa in, satte sig på sängkan-
ten och började tala vid henne och lugna
henne. Han talade om, hur ledsen pappa
var öfver att behöfva vara sträng mot sin
flicka, att hon skulle bli en snäll och för-
ståndig flicka, strök håret från hennes våta
ansikte och sade, att pappa så gärna ville
förlåta henne igen.
Hon slog armarna om hans hals, och
kväfdt af snyftningar kom det: »förlåt . . .
förlåt mig, lilla pappa.« Han kysste och
smekte henne och fick henne litet lugnare
och lade henne sedan ner, för att hon
skulle sofva.
Så började hon snyfta igen, lika häftigt
som nyss. Det var något mera hon måste
säga pappa, men det tycktes hon ej kunna
få fram.
Han måste taga upp henne i sitt knä,
så gömde hon hufvudet vid hans bröst, och
så kom det till slut! »Pappa, slipper jag
bada med de andra flickorna, för . . . för
— det syns fullt med fula märken i stjärten. »
Han kysste henne, lofvade det och lade
henne igen i sängen, tvättade med litet
kallt vatten och hörde henne läsa sin afton-
bön. Om en liten stund sof lilla Greta godt.
Helt tyst smög pappa sig ut. Stackars
hans lilla tös, som han gått så hårdt åt!
»Gud ske lof att mamma kommer hem
igen om söndag. »
–––- *––––
Från Percy F. Luck & C:o
Handelsaktiebolag
följer med detta nummer den utförligt speci-
ficerade priskurant, som den framstående och
af våra läsarinnor välkända firman tid efter
annan plägar offentliggöra genom Idun.
––––❖––––
Innehållsförteckning :
Anna Wallenberg; af Gurli Linder. (Med porträtt.) —
Till Snorre! af En svensk kvinna. — Några blad nr min
dagbok; af Gerda Meyerson. IIr. — »Mödrar emellan». I:
Bref från Lovisa Petlerkvist. II ; af Mirran. — Några ord
om kvinnor ocb bad ; af A. P. — Ur notisboken. — Tea-
ter och musik. — En liten pojkflicka ; skiss för Idun af
M—l. — Tidsfördrif.
TIDSFORDRIF
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Tillägnad F. M. C.
Att jag i lifvet har en roll
Att spela, nog de flesta känna.
Min ton går båd’ i dur ocb moll —
Mitt instrument är blott en — penna.
Och om man se’n förstår sig på
Att mina tankar rätt bedöma,
Så skall man säkert finna då
Att mycket »guld» i dem sig gömma.
Jag pckså mången hyllning fått
Utaf den ärade publiken,
Och ofta föll det på min lott
Ett rättvist loford af kritiken.
Mitt namn det är nu gammalt re’n,
Det burits utaf mången kvinna.
Förstår man rätt betydelsen,
" å är det också lätt att finna.
En droppe utaf vatten,
Och hvad den alltid är.
Hvad lyser uti natten?
Hvarmed man ofta bär.
Ett ganska vanligt hinder
Att mången ej kan gå.
Hvarmed man stundom binder.
Hvad tomten knogar på.
Hvad aldrig brukar klicka
Att man på scen får se.
Ett smeknamn på en flicka.
Hvad tiggarn man bör ge.
Hvad plär man bönder göra?
(Det är dock ej så lätt.)
Hvad kan en dräkt förstöra?
En mycket enkel rätt.
Hvad brukar det om hösten,
När löfven falla brådt?
Två namn vi ha på rösten.
Hvari nog mången spått.
Hvad stundom kanske händer
Att man i kyrkan får.
Hvad man i vattnet »vänder».
Hur »nasse» säkert mår.
En ganska märklig vara,
Som ofta säljs i »gross».
Hvari man brukar fara.
Hvad ofta mättar oss.
Ett mycket omtyckt nöje
Det bästa mången vet.
Om dumt,"hvad väcker löje?
En hjälp till renlighet.
Hvad mjölk ju alltid blifver,
När den får stå en tid.
Hvad uti strupen rifver.
Hvad mången gör i strid.
Trädstammar utan rötter
I jordens svarta famn.
En del af våra fotter.
Ett bibliskt kunganamn.
Nu kan det icke skada
Om tillgift bedja få.
Förlåt min stora svada.
Ett enkelt tack också.
Moster Lisa.
Korsgåta.
J
3 "T
h 3 5 6
4|
4 6 7
l_L
1) konsonant,
2) behornadt djur,
3) andligt väsen,
4) ord med tre betydel-
ser,
5) konsonant.
Aster.
Rebus.
kkkkkkk aa
rock rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock rock
rock
ssssssss
s m m m ms
s m k k k m s
s m kmek m s
s m k k k m s
s m m m m s
ssssssss
rock
rock rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock
rock rock
Moster Lisa.
patentrostadt och konserveradt i enl. med Professor
Liebigs metod, hvarigenom det står sig i flere månader,
i fina blandningar: Java, Mocka, Plantage m fl,
Fabriksbod 9 Biblioteksgatan, Sthlm-
Geografisk namngäta.
1) stad i Asien,
2) stat i Italien,
3) öar tillhörande Amerika,
4) stad i Italien,
5) flod i Asien,
6) flod i Tysk’and,
7) stad i Holland.
en, be, i, el, na, ut, ym, el, ra,
ne, leu, p, ar, sk, i, ie, ter, va, n,
we, dd, mo, g, i, nt, a, a, p.
Aro orden rätt lösta, bilda be-
gynnelse och slutbokstäfverna nam-
nen på tvänne konungariken i Eu-
ropa. E........
Hufvudbry.
Huru stafva till »Sardinien» 12
gånger med endast 74 bokstäfver?
Sibylla.
Aritmorem.
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 = slott,
8, 7, 1, 3 = mansnamn,
7, 1, 2, 5 = d:o
7, 5, 4 = mansnamn,
8, 4, 2 = d:o
4, 8, 5, 7 = kvinnonamn,
4, 6, 8, 7 = d:o
1, 2, 3,
6, 2, 1,
= kvinnonamn,
= d:o.
Lösningar.
Charaden: Hellberg.
Tiargåtan: Nordpoleu : 1) oro, 2) rar,
3) David, 4, Påarp, 5) Ockelbo, G) Ljusdal,
7) Eremitage.
Ordoåtan : Oskarshamn Karlskiona : 1) Os-
nabrück, 2) silltunna, 3) kaviar, 4) ami-
ral, 5) Räfsnäs, 6) sofsäck, 7) husarer, 8)
Albano, 9) Maximiliam, 10) Nykroppa.
Jlopfogningsgåtan : Alaska : 1) Canada,
2) Altona, 3) Newark, 4) Lys, 5) Sau, 6) art.
Prokopen : Snål,
nål,
å 1.
Sifferuppgiften :
Vintern.
Vintern kommer, grå i synen,
Med sin bittra köld, sin snö.
Blott han rynkar ögonbrynen,
Måste alia blommor dö.
Löfven falla ned al träden.
Jord och vatten frysa till.
Af de muntra fåglars kväden
Nu ej hörs en enda drill.
Förädlade analyserade af D.t Setter
iViUUlUUK JYUlICllll2>tU,:>er9 berg och Ingeniör Landin.
Gör kaffet homogent, välsmakande, sundt, närande och biUigt.
Begär hos er närmaste handl. Eronhaffe och Utst&llninffskaire,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1898/0108.html
