- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1898 /
136

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 29 april 1898 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN 1898
136
na där finns en person — gammal stadsbo
för resten — som ni kanske erinrar er från
er nngdom, en viss f. d. handlande Berg-
dahl — Willgott Bergdahl.»
»Willgott Bergdahl — låt se — jo, jag
känner mycket väl igen namnet. Jag hade
en skolkamrat, som hette så . . . och jag vet,
att han slutade illa. Ja, nu’ minns jag ho-
nom alldeles tydligt . . . han kom på afvägar
vid helt unga år — det var någon försnill-
ningshistoria, vill jag minnas och sedan
har jag flera gånger sett hans namn under
rubriken rättegångs- och polissaker.»
»Ja, hans historia hör skenbart till de
banalaste . . . den handlar egentligen bara
om dåliga anlag, dåliga kamrater, tidiga fre-
stelser, dryckenskap och råa laster, fattig-
dom och lösdrifveri, stöld och oärlighet af
alla slag — hela den gamla ramsan af simpla
ohyggligheter, som man bara rynkar på näsan
åt och som inte har en enda glimt af något
romantiskt eller af några intressanta förmild-
rande omständigheter — en slusk rätt och
slätt. »
»Men som varit misskänd och misshand-
,]ad af ödet, om man fär döma efter er iro-
niska ton?
»Ni skall få höra. Då jag kom hit till
staden för tre år sedan och tillträdde min
bisyssla som fångpredikant, såg jag genast,
att denne Bergdahl var den bland fångarne,
som jag skulle få allra svårast att vinna
— jag menar inte vinna för Herren och ett
ångerfullt renadt, Gudi behagligt lif, ty allt
det är för mig alltid en cura posterior, ett
vanligen mycket aflägset mål, dit man en-
dast kommer på långa, labyrintiska vägar ,
utan vinna för mig, vinna till min vän och
förtrogne, som mitt sätt är med fångarne.
Jag försökte med honom på alla möjliga
sätt, bemödade mig att vara så litet prä-
sterlig som möjligt, ty prästen misstro de
alltid; jag talade med honom som en män-
niska till en människa, gick honom till
mötes med lugn, godmodig välvilja, utan
bitankar, utan något som förrådde, att jag
betraktade honom som en brottsling.
(Forts.)
–––––*–––––
FRAN IDÜNS S»,>
ISsEKREfs®^’ ;
m. -»y
»L)t, där gröna träden knoppas...»
(En vänlig uppmaning riktas härmed till Iduns
läsarinnor att besöka den försäljning, som några
för saken intresserade damer den 5 och 6 maj
anordnat till förmån för Adolf Fredriks försam-
lings skollofskolonier. Försäljningen äger rum
i Adolf Fredriks barnhem, Saltmätargatan 3 A
1 tr.).
Åter ämna vi då sälja,
Hvad om vintern vi ha sytt,
Alla ha vi sökt utvälja
- Det, som praktiskt är och nytt.
Men nu önska vi så gärna
Glada köpare få se,
Som ej emot udden spjärna,
Då vi dem välkomna be!
Ja, i hoppet vi då duka
Våra bord med allsköns ting.
Säkert kan du något bruka,
Se dig om blott i vår ring!
Vi ha sytt för denna skara,
Sjuka, bleka, stackars små,
Som om sommaren plär fara
Ut till kolonier två.
Hela vintern de fått lida
Brist och nöd af många slag;
Men man lärt dem tåligt bida
På den Ijufva sommarns dag.
Man har låtit dem få hoppas
På en resa någon gång,
Ut, där gröna träden knoppas,
Liten fågel slår sin sång.
Ut till luft, till bad, till föda,
Ut med kärleksfull en vän,
Som sig gör den största möda
Tills de fara hem igen.
Såge du dem återvända,
Gladt med hälsans färg på kind,
Du förstod, vi önska sända,
Flera ut till sol och vind.
Men därtill behöfs beständigt
Liten flod af guld att få!
Dock, det går ju rätt behändigt,
Blott vi alla dra vårt strå.
Och att hjälpa, det är roligt,
Hjälpa fattig nu i vår.
Då vårt sinne blir så soligt,
Då vårt lif intresse får.
–––- *––-—
Innehållsförteckning :
Hanna Hammarström; af Adolf Hollander. (Med por-
trätt). — Vår; poem af Daniel Fallström. — Något om
sann och falsk personlighet; med anledning af ett tal för
dagen af W. II. K. — Segrare; en skiss af Nils Lykke. —
Snorres rimkrönikor. IV. — Om kvinnlig hemslöjd; nå-
gra tankar om dess värde och befrämjande af Hedvig
Holmström. (Forts.) — »Mödrar emellan». IX—XII. —
Valborgsmäss-eld; ett barndomsminne af Fanny Chrysan-
der. — Från Iduns läsekrets. — Ur notisboken. — Teater
och musik. — Sandkorn; utkast för Idun af Ernst Lund-
quist. (Forts.)
ÄS®
TIDSFORDRIF
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Charad-logogryf
med bland småorden inkapslade
125 geografiska namn.
För Idun af F. M. C.
Hufvudordet.
Man gör sitt mitt första i lifvet
Så ofta på mångfaldigt sätt.
Till fördel ej alltid är gifvet, .
Ty kan det ju hända så lätt,
Att man ur sin vanliga aska
Får midt i mitt fjärde sen traska.
Mitt andra från medeltidsdar
Står än — utan s likväl —- kvar.
Krigsmakten har hvar sin mitttredje,
Hvari den får äta sig mätt.
Mitt hela man hälsar med glädje
På berg och i dal och på slätt.
Och strån till den väldiga stacken,
Som reser sig högt opp i backen,
Dra barnen, som förr de ha gjort.
Ja, lefve mitt hela allt fort!
Småorden med de gömda.namnen:
Hvem lyser i becksvarta nedan?
Mark — gräsöken uti sitt slag — .
Små landsändar trenne säg sedan.
Skönlitteratur i förlag.
Hvad mången nog sitt ville reda.
Namngif tre af dem som oss leda.
Af töser ett dussin du ser.
Tre blommor dig Flora nu ger,
— Manien tycks hon äga att bjuda.—
Ibland vid din klippning en rest.
Hvad mest till en orgel plär ljuda.
Fem floder som ila nordväst
Till hafvet från bergen i söder.
Hamnplatsen för allt som oss föder.
Af städer fem mån I få fram.
Ur skogen mig tag från en stam.
Altanens och cellernas stängsel.
Bard, känd uti gudarnes sal.
Af trä och metaller ett fängsel.
En aflöfvad sittplats så smal.
Mörbultad af hvad kan man vara.
En utaf de surrandes skara.
Två bohagsartiklar nog ock
Tar herrskapet fram ur min flock.
En tontolk. Och gifvarn af lagen.
För stötarne känslig servis.
Mark mest i morasen och hagen.
Två ting hvilka skötas i spis.
Af rofdjur argsintaste arten
Och alle som blixtar i farten.
Lokaler så rika ibland.
Rum än i en stad iin på land.
Af skogarnes hungriga gossar
Onekligt ett glupande par.
I strumpor och ull en som frossar.
På hvad knogar oxen och drar.
Vi kastade — hvad ju som unga.
Finsmakare, len är hans tunga.
Hvem sjunger nu sånger ur träsk.
En klass — en som tycker om fläsk.
Passage öfver svallande strömmar.
En lifskraftig, ilande flod.
En segsliten länk uti tömmar.
En gosse, som skarpskytt så god.
Små husliga, vingade gäster.
Ett skinande ljus helst vid fäster.
I vanlig bemärkelse dans.
Hvad flätas i enklaste krans.
En skuta — rik var dess kajuta.
Hjältinna i Kanaans land.
Sendrag, hvem den smaken får
njuta.
Namnge flera växter vid strand.
En ringlande, kanthuggen kedja,
Som smiddes i urvärldens smedja.
Varm tunnel bekant för enhvar.
Bergshöjd vid en insjö så klar.
En dalbygd, en häfdens, ej stun-
dens.
Af papper utmärkt fabrikat.
Ett träd nu vi namnge af lundens.
För småttingar önskansvärd mat.
Två målsmän för eld och för lågor.
Samt fåglar allmänna på vågor.
1 2 3-4 5 6
Ifyllnadsgäta.
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
X J X 1 ! ’ !x
X ! 1 ! 1 1 X j X ! 1-1 1X1
X i X t 1X i 1 1 x 1 !
X
X
1 x 1 X
! 1 i XM ; 1 X 1 1 i
Bokstäfverna, som infalla i de med kors markerade rutorna, bilda
namnet på en berömd författare.
3) djur, 2) kärl, 3) stad i Italien, 4) stad i Tyskland, 5) kvinnonamn,
6) fågel, 7) mineral, 8) stad, 9) vapen, 10) fågel, 11) geometrisk figur, 12)
klädesplagg, 33) njutningsmedel, 14) dryck, 15) sagoväsen, 16) finnes i
kloster, 17) farkost.
hom, ke, ra, e, ar, k, na, pa, ca, af, p,
an, k, ris, lu, s, eb, s, pa, k, ta, na, x, fin, k,
ri, r, j, ta, s, t, fe, k, tor, s, c.
ab, ha, z, öl, k, nu, s, ap,
el, b, go, p, m, ber, n, t,
Olle.
En bur — ganska gärna en kund
Vill där sitta fängslad en stund.
Den gubben som med oss vill drifva.
Samt konstnär som är eii berömd.
Hvad vindar i endräkt kan blifva.
Bätt viktig kanal, fastän gömd.
Ort rent populär genom Skansen,
Visstumpar af »stintan» — samt
»dansen».
Hvem får öfversittaren bli?
Af mansnamn du får ett parti.
Och om ej nu ett gåtrekord jag ta-
git,
Tre flugor i en smäll jag likväl
slagit.
Namngåta.
I hviskning jag finnes, men icke i
skrik,
I fattig såväl som i rik;
1 lek är jag synlig, men icke i ras,
I draga såväl som i dras.
1 liten jag finnes, men icke i stor,
I tornet såväl som i rosem
Och slutligen äfven i Gosen.
Sally.
Palindrom,
I hafvets djup det kastas,
Af hökarn ej föraktas.
Det omvändt är en vara,
Som mycket godt kan spara.
Moster Lisa.
Lösningar.
Charaden: Salt-sjö-baden.
ApoUopen: HalJon, hallo! hall, hal, ha.
UtfäUningsaritmogryfcn : Henrik Ibsen :
1) the, 2) ref, 3) JJno, 4) orm, B) Via, ö)
Eka, 7) Fix, 8) Abo, 9) ask, 10) bel, 11)
knä.
Ifyllnadsgåtan: Granskog: glashus, grå-
sten, renslek, altsolo.
Ordförvandlingsgåtan : Linneskåp—Skrif-
bord : långdans, insjöfisk, namnchiffer, na-
turfilosofi, efterkraf, stenkolstybb, kata-
rinabo, årstider, pasmeband.
Väggohyra, Mal och Bakterier
Utrotas af Aktiebolaget Desinfection.
i rum fartyg o. bostäder, allt på stället — utan bortförande af möbler.
Rikstel. 34. — Kontor: Il A. VestraTrädgårdsg. II A.— Allm.Tel. 7494.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1898/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free