Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 20 maj 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 I DU N 1898
V
5B
H
»
B
a
!»
$-.9?
■b g
P *
h ffl
pi w
d- g,
^ w!
0: >3
H
d- O
P: ©
P o
P, y
S *
P
10
4
p»
H
Pj
11
hemifrån, hela åtta månader, och ander den-
jia tid ej hört ett enda svenskt ord förr än
i dag.
»Åtta månader,» eftersade han, medan ett
bredt löje drog sig upp mot öronen. »Skulle
jag säga åtta år och åtta därtill, skulle det väl
tillnärmelsevis vara den did, jag varit bor-
ta^ Han teg litet, tydligen tveksam om
han skulle våga fortsätta eller ej, kastade
en blick på kamraterna, som aktningsfullt
dragit sig litet tillhaka, men dock med vid-
öppna munnar lyssnande, utan att förstå ett
ord, bildade hedersvakt omkringoss, och otve-
tydigt njutande af deras häpnad, vände han
bussen, spottade med beundransvärd träff-
säkerhet tvärs genom klungan ut i vattnet
och unnade sig nöjet att ännu mer öka de-
ras förvåning. »Se, jag var just icke värst
stor, vidpass så här», han utmätte med han-
den en ungefär tolfårig pojkes storlek, »när
jag, skam till sägandes, utan permission
gaf mig af hemifrån med en kolbåt, d. v. s.
på fribiljett till bottenplats. » Härvid sken
hans anlete af belåtenhet öfver den lyckligt
funna omskrifningen för en simpel rymning.
För att också kamraterna skulle få tillfälle
att njuta af den, återgaf han den i öfver-
sättning, och med lifligt mummel och flitigt
vändande på bussarne ådagalade de sitt
belåtna gillande.
Uppmuntrad häraf fortsatte han, nu dock
hufvudsakligen begagnande sig af engelska
språket.
»Sjön gick hög, och jag mådde sämre
än en hund där nere bland kolstybbet, men
höll dock ut, tills jag trodde land vara ur
sikte. Då kröp jag upp på däck och hade
så när skrämt slag på styrman, som gick
där fram och åter och spatserade, ty han
tog mig, svart som jag var, med förlof
sagdt för den onde själf eller någon af
hans allra närmaste.
När han emellertid fick klart för sig, hur
pass ofarlig person jag var, började han
storskratta, och jag tyckte just, det artade
sig bra för mig, då kapten kom upp, och
det blef annan musik i pipan. Först fick
jag ett duktigt kok stryk, sedan hölls för-
hör, och ett protokoll uppsattes med mitt
och mors namn samt namnet på skäret där
hemma, dit jag genast vid båtens ankomst
till närmaste hamn genom därvarande kon-
sulats försorg skulle återsändas.
Men den, som var från båten, innan den
kom fram, det var nog Lasse Henriksson
det. En morgon före dagningen, just när
vi började paddla uppför en bred flod, äntra-
de jag, utan att säga farväl eller tacka för
husrum, utför skrofvet och sam mot land
med kläderna bundna som ett bylte på ryg-
gen. Jag blef uppfiskad af den lede själf
i människohamn. Kom i hans tjänst, slet
ondt, försökte rymma, blef fast och fick det
än värre. Kom dock loss omsider och följde
som skeppspojke med en skuta till London.
Sedan var det snart all right, när jag börja-
de gå som matros på långturer.»
Han tystnade, sköt hatten på nacken,
vände bussen och tyckte möjligen han pra-
tat nog med mig om sina affärer. Men
denna berättelse om rymning och åratals
bortovaro hemifrån, helt visst vanlig nog
bland hafvets arbetare, tycktes mig, som
under några månaders skiljsmässa från hem-
met beständigt längtade dit, rent ohygglig,
och jag kunde ej låta bli att fråga, om han
aldrig, under den långa tid han varit borta,
hört något från de sina.
Ett drag af djupt allvar öfverfor hans
ansikte. »Jo, från mor har jag haft ett
bref, som hon låtit en granhustru hemma
på ön skrifva åt sig. Jag fick det händel-
sevis, när jag ett par år senare kom till
den stad, dit fartyget, med hvilket jag reste
hemifrån, var destineradt. Brefvet var adres-
seradt till konsulatet, som efter kaptenens
anmälan om min rymning sändt underrät-
telse därom till hemorten. En svensk, som
tjänstgjorde på konsulatet, läste upp det för
mig; det var ett ynkligt btef, fullt af jäm-
mer, för att jag gifvit mig af, fast mor
sökt hålla mig tillbaka, ty hon var liksom
rädd för sjön, sedan far och två mina brö-
der en natt under fiske blef borta.»
»Kunde ni icke läsa det själf?» (Forts.)
–––––*–––––
Det doftar hyacinter! —
Det är ej längre vinter,
Mot fönstrets mörka hvälfning
Slår solens varma gull.
Därute skyar skifta,
Och nakna grenar vifta,
- Och upp ur hvita drifvor
Står jordens svarta mull.
Ellen Lundberg.
–––––––––––-
Innehållsförteckning :
Thérèse Saxenberg ; af i. S. (Med porträtt). — Kvin-
nofrågorna vid 1898 års riksdag. I. Konfirmationen och
ungdomen ; af Eva Wigström (Ave.) — Min gamla flygel ;
af Adi. — En kvinnlig gymnastikuppvisning; af Gerda
Meyerson. — Vårlif på Skansen ; af Laura Fitinghoff. —
Skaldernas kvinnor; små studier för Idun af Emil Lin-
ders. XIII: Gustaf Fröding. — »Mödrar emellan». XX—
XXII. — Ur notisboken. — Etr landsmansmöte; skiss för
Idun af H. — Tidsfördrif.
Cfç
N-O
»
m
s
va
3 G p
x g.55’
CD G
, »-dt*
JU CD
’ * £.
1 Sm
: §s
p.-o
1 p “
P»«
* < s?
CD H
B
<9 3
TIDSFÖRDRIF
SS?
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Länk-gåta.
Grym han var tillika.
Ty sin ungskog rika
Fällde han för att mer lifseld fä.
Länk 7.
Ej min tunga jag nu häjda kan,
Förr’n den nämner ännu en tyrann,
Hvilkens namn är svärtadt,
Om man än behjärtat
Att han var en »sina tiders» man.
Länk 1.
Litet trasslig blir jag nog ibland,
Men att reda mig går ändå an,
Än på stol jag sitter,
Än jag klär med glitter
Martissonen och — »teaterband»...
Länk 2.
Säg, hvem känner ej ett iskallt vif,
Som är klädd i blått sitt hela lif?
Pärlbesatt dess änne,
Af korall dess spänne;
Stulna summor på dess kreditiv.
Länk 8.
Nu en här jag kunde ställa upp,
Egendomlig, värfvad, blandad trupp ;
Uti heta striden
Någongång beriden,
Tränad båd’ till snack och mäster-
kupp.
Länk 9.
Fast det kunde kallas blott »lull lull»,
Det må skimra af briljant och gull,
Mångens håg det lockar,
Mången ödmjukt bockar
Blott för detta »lilla någots» skull.
Länk 3.
Gissa, hvad vill sköna blomman ha,
Utan sol och regn, som ock är bra?
Barnen för att trifvas,
Katten att ej rifvas,
Ty hans mjölkskål tom ej vara ska’.
Länk 4.
Du, som kvittrar vackert uti skog,
Med din visa du mitt hjärta tog.
Att en krans jag virar,
När du en gång firar
Sångarjubileet, vet du nog.
Länk 5.
Lilla ord, hur déchiffrera dig?
Hufvudbry du vackert skaffar mig.
Sats, som skulle lyda
Jag vkan icke» tyda
Motsats blef — o dumbom, bara tig!
Länk 6.
Långt tillbaka, uti forntid grå,
Fanns en konung själfvisk väl som
två.
Hufvudordet.
Här vår visa ändtligt har ett slut,
Alla småord ha vi plockat ut,
Men det stora hela,
Som vi haft att dela,
Skall väl också få sin ordtribut.
Namn på andligt brödrakotteri,
Öfvande båd’ bön och tiggeri,
Ej för snygghet kända
Förr, men nu, kanhända,
Ha de såpa i sitt skafferi.
S. L.
Gåta.
Rullande sten jag är,
Mossa ej växer där,
Örnavingar jag har,
Fjärran ikring jag far,
Bådar båd’ ondt och godt,
Täljer båd’ stort och smått,
Hopp har jag stundom skänkt,
Själar i nöd ock sänkt,
Mången i grafvens bo
Knappt jag en gång ger ro.
Moster Lisa.
Ordspråks-aritmogryf.
1 1
2 I2 3 4 i
3 5
4 6 7 8
5 9 10. 11 12 131
6 14 15 8
7 1
8 14 10 6
9 16 4 3 11 12
15 10 7 12 8
ii 18 6 14 10 r1
12 8 19 10
13 20
14 21 3 6
15 ! 22 3 4 15 10l
16 6 17 23
17 11
18 i 3 4 211
19 7
Orden beteckna:
1) bokstaf, 2) ej utan värde, 3)
bokstaf, 4) namn, 5) hamnstad, 6)
djur, 7) bokstaf, 8) flod, 9) kompo-
sitör, 10) glänsande, 11) militär, 12)
flod, 13) bokstaf, 14) titel, 15) namn,
16) stad, 17) bokstaf, 18) finnes på
vissa växter, 19) bokståf. Äro orden
rätt lösta, bilda de bokstäfver som
infalla i de mellersta rutorna, lästa
uppifrån och ned, ett ordspråk.
Moster Lisa.
Fyrkantig nöt.
1 2 3 4
i a a a a
2 e e i i
3 k k i i
4 1 m n r
Orden: 1) sällskapsnöje»
2) mansnamn,
3) läkemedel,
4) ett visst slag af träd i
pluralis.
»Ellie».
Lösningar.
Logogryfen : Kärleksmöte : ström, tröskel,
töm, stek, räkel, skärm, smör, kräm, ärm,
träsk, slö, söl, säl, stör, rök, smälek, köl,
märke, lek, sekel, öm, mört, skämt, lök, eter,
mö.
Kors aritmoyryfen : Axel Oxenstjerna\:
sal, yxa, rem, Engelholm, Kronoberg, ål-,
lax, möit, rep, Ane, ess, Utö, sjö, Per, tre,
Uno, sax.
Cirkelgåtan : Tomteboda : Tom, om, tomt,
tomte, te, bod, dato, atom.
kemiskt tvätttas och färgas, utan CLtt SÖTlderspvclttClS•
Billiga priser. Välgjordt arbete.
HILDUR ANDERSSONS Ullspinneri- & Skräciderialttiebolagr.
öxtorgsgatan 16. Filial: Hornsgatan I. —Allm. Tel. 30 435. Rikstei. 163. Allm. Tel. 76 53.
G-ods afhämtas tacksamt afglftsfritt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
