Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 31. 5 augusti 1898 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898
248 IDUN
öfva hennes förmåga att reda sig bland
normala människor. Dessa synpunkter böra
fasthållas, om man vill rätt förstå såväl
Helen Kellers personlighet som gången af
hennes utveckling och hennes ledning. Ge-
nom de summariska framställningar i äm-
net, hvilka någon gång varit synliga i pres-
sen, kunde man få den föreställningen, att
den då knappt sjuttonåriga unga flickan
redan varit en fullfärdig Harvard-student.
I oktober 1896, efter sommarferierna
stärkt till krafterna, som synas kort förut
ha varit något angripna genom en tillfällig
sjukdom, gjorde Helen Keller, åtföljd af
miss Sullivan, vid höstterminens början,
sitt inträde i skolan. Under ett och ett
halft läsår delade hon kamraternas lif i
studier och sysselsättningar, lekar och pro-
menader. Om morgnarna lämnade hon till-
sammans med miss Sullivan hemmet (in-
ternatet), såsom de andra, för att återvän-
da samtidigt med dem. Det var mr Gil-
mers önskan, att hon i allt skulle lefva
kamraternas enkla, lugna lif, ostörd af del-
tagande i större bjudningar och sällskap.
Med sin sällsynta förmåga att vinna män-
niskor synes Helen Keller äfven i denna
skola varit så väl lärares som kamraters
favorit. Ej blott de senare lärde sig att
snabbt samspråka med henne medels fin-
gerspråket, utan äfven flere lärare gjorde
detsamma, för att mera direkt kunna med-
dela sig med henne, och framför allt före-
ståndaren själf, som senare vid examina
tjänstgjorde som hennes öga.
Resultatet af första årets arbete har mr
Gilman sammanfattat i en intressant artikel
i novemberhäftet 1897 af American Annuals
of the Deaf, hvari i detalj redogöres för
såväl de alla förväntningar öfverträffande
studierna själfva som för de lyckligt ge-
nomgångna preliminära examina i engel-
ska, tyska, franska, latin och historia.
Mr Gilman stafvade in i hennes hand de
från universitetet sända förseglade upp-
gifterna, hvarpå Helen, inom samma tid
som kamraterna, medels skrifmaskin afgaf
svaren, antingen mening för mening, eller
i längre sammanhang. Hennes skicklighet
att begagna skrifmaskinen är fulländad.
Oaktadt hon naturligtvis icke kan öfver-
läsa hvad hon en gång nedskrifvit, äro hen-
nes skrifningar vanligen fullkomligt korrekta,
så till uttryckssätt som rättskrifning och
interpunktion.
Artikelns slutomdöme lyder: »Ingen man
eller kvinna har, enligt min erfarenhet, någon-
sin hlifvit förberedd för dessa examina inom
så kort tid. Huru har detta kunnat skef
Genom en förening af tålamod, fasthet och
tillgifvenhet samt på grundvalen af ovanliga
förståndsgåfvor. »
De senaste underättelserna gifva emeller-
tid vid handen, att Mr. Gilman i början af
detta år ansett sig böra afbryta Helens stu-
dier vid Cambridge School, hvilka troligen
genom hennes eget intresse och ifver blef-
vo för forcerade och syntes såväl honom
som några af lärarena kunna hota hennes
hälsa. Mr. Gilman uttalar sin djupa bedröf-
velse att nödgas skiljas från en elev,
som blifvit honom kär, men tillika sitt fasta
beslut att en i hans vård anförtrodd ung
flicka ej skulle få utsättas för faran af öf-
veransträngning. Måhända fullföljas uni-
versitets-examina framdeles, men troligen,^
vill man se tiden an och lämna denna fraga,
såsom mindre väsentlig, tillsvidare öppen.
Helen Kellers historia är härintills huf-
vudsakligen historien om hennes uppfostran
och själsutveckling. Förenad med större
uppoffringar och svårigheter än de flestas,
har denna uppfostran fullföljts mera plan-
mässigt, omsorgsfullt och konsekvent än
de flestas. Däri, och ej blott i hennes
visserligen stora naturliga begåfning,
ligger förklaringen till det underbara
resultatet. Man kan taga för gifvet, att
hennes ledning, lika litet som något annat
jordiskt verk, varit fri från mänskliga brister.
Men utan tvifvel erbjuder den prof på nå-
got af det högsta, som någonsin uppnåtts
på uppfostringskonstens område. Helen
Kellers själslif återspeglar hennes uppfost-
rares ideellaste afsikter, såsom ett i ädelt
material formadt, lefvande konstverk återger
mästarens högsta tankar.
Detta slag af »bildande» konst äro alla
mödrar -— huru mycket mera alla bildade
mödrar — kallade att utöfva. För dem och
för alla, som rå om barnen, synes Helen
Kellers historia vilja afge ett både upp-
muntrande och förebrående vittnesbörd om
uppfostrans makt och makten af tron därpå.
–––––*–––––
Innehållsförteckning :
Wilhelmina Fundin; af Birger Schöldström. (Med por-
trätt). — Vid Västkusten; poem af Lotten von Krxmer. —
Kvinnohjälp på apoteken. — A propos fruntimmersveckan;
af Eyre. — Bismarek och kvinnorna. (Med porträtt af
furstinnan von Bismarek.) — Den »atteste.rade» korgen;
ett västkustäfventyr af Carl Valfrid. — Kvinnoklubbarne
i London. (Forts, och slut.) — Ur notisboken. — Helen
Keller; af Th. (Forts, och slut.) — Tidsfördrif.
Plats som flere sökt att finna.
Blomma se’n att lukta på.
Charad.
Där »sens moralen» var: att sig
Man ej bör låta lätt dupera.
TIDSFÖRDRIF:
Ibland annat smått vi stafva
Namnet på en svensk station.
Grekisk ö vi sedan hafva
Och som tillhör dess nation.
Bidrag mottagas med tacksamhet. Vi bland husdjur ej få glömma
Ett som alltid hyllas skall,
Är, fast många det fördöma,
Bra att ha i alla fall.
Logogryf.
I hvad du min vän vill vara,
När du trött har somnat in.
Utaf galna djur en skara.
Tillbehör till symaskin.
Nils från en mitt andra
På mitt första gick ;
Lyckligt åter hemma,
Han mitt tredje fick.
Har han då mitt hela,
Visst beröm han får,
Och mor honom bjuder
Att ta än en tår.
Pensée.
Konsonantförändringsgåta.
Med s.
Jag tanken för mot sorg och ve,
Men äfven mot den högsta lycka:
Jag gifvit namn åt riddare.
Den som mig bär jag brukar trycka,
Med t.
Med färgglans smyckas jag ibland,
Ibland med mörka sorgeskriften.
Ibland jag blir uti din hand
Blott till fördärf och onda skiften.
Sibylla.
Stundom vägen här i världen
Kännes mödosam och tung
Och man tröttnar lätt på färden,
Mången redan såsom ung.
Därför ville jag dig säga
Något som beaktas må:
Önskar du mitt hela äga,
Mödans stig du måste gå.
Barn jag är utaf naturen,
Här dock ej min moder bor.
Jag i fjärran land är buren,
Faran att mig nå är stor.
Lång den resan säkert blifver,
Full af mödor och besvär.
Ressällskap jag här dig gifver,
Hjälpen nog behöflig är.
Först en hälsobrunn, hvars vatten
Ger den sjuke kraft igen.
Hvad ej syns i vinternatten.
Flod uti Italien.
Hvad man stundom kan få höra
Utaf den som nödställd är.
Hvad man i det hem plär göra,
Som om snygghet vittne bär.
Tvänne mansnamn. Ett för kvinna.
Tvänne träd vi ha också. _____
Tack för sällskapet på vägen!
Tack för äran kära du!
Hoppas ej -du blir förlägen
Att vi stå vid målet nu.
Moster Lisa.
Aritmogryf.
1 14 3 15 7 7
2 13 10 12 16 8
3 17 18 6 17 9
4 8 11 19 14 10
5 11 16 7 15 11
6 17 19 20 21 12
6 15 19 2 15 13
Begynnelse- och slutbokstäfverna
bilda ord, som sammanhöra med
fastlagen: 1) foder, 2) nordbo, 3)
ingen viss nation, 4) blomma, 5)
finns i hvar klädning och rock, 6)
konstprodukt, 7) rör sig i vatten.
b-g.
Med f.
Jag vara kan af många slag,
Och uti storlek jag varierar.
Om läcker, allmänt till behag,
I motsatt fall man mig kasserar.
Med g.
Ibland jag medför sorg och ve —
Ja, såradt högmod ganska ofta —
Ibland jag kommer folk att le,
När mina skatter mot dem dofta.
Med k.
I symboliken jag fått rum
På grund af vissa egenheter.
Jag anses finnas hos en dum
I större, mindre kvantiteter.
Med n.
Om under sommaren du gick
På landet, längs ett brukadt gärde,
Du såg mig kanske och du fick
Ock veta att jag har mitt värde.
Med p.
En snillrik man besjungit mig
Uti en dikt med verser flera,
Lösningar.
Logogryfen: Näktergal: treklang, gräl,
karet, kägla, eka, läkare, raket, änka, ren,
lake, Karl, Engla, Greta, Erna, agent, läk-
tare, ärla, garn, ankel, elg, länk, gnat,
lärka, galt, kart, gren, grek, gran, ek,
ära, ränta, agn, kält, krage, känga, aln,
erg, te, akter.
Charaden: I-dun.
Stafvdsegåtan : Hungern är bästa kryd-
dan Halfdan, Turkiet, Venedig, Kungälf,
Vilhelm, Navarra, Mälaren, Bollnäs, kors-
räf, hembygd, träkarl, marsvin, alpstaf,
saltkar, roffisk, äggröra, göktyta, hund-
mål, Nidaros, nafvare, Nordkap.
Ordgåtan: Borgholm; 1) Borgholm, 2)
opal, S) Runo, 4) Greenwich, 5) Helsing-
borg, 6) Oskar, 7) Livorno, 8) mal.
Bland nu befintliga Cacaosorter
intages säkert förnämsta platsen af HULTMANS CACAO
G-u.ld.med.alj
vid 1897 års Konst- och Industriutställning
i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
