Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julnummer - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUNS JULNUMMER
hvila öfver lidandets och syndens brus, tonade klockljuden ge-
nom den mörka rymden och fyllde den unga flickans hjärta
med en outsäglig känsla af Guds närhet midt i sorgens mörka-
ste natt. ..
Syster Elin glömde aldrig denna julafton; hon tyokte, att
det var den skönaste hon upplefvat. Lifvets allvar, dödens
hemskhet, lidandets mörka gåta hade då för första gången be-
rört hennes unga sinne, men i den stilla julmorgonens klockring-
ning hade hon tyckt sig förnimma Guds kärlekstankar öfver män-
niskorna, och som en lösning på den mörka gåtan hörde hon
hur till alla -— rika och fattiga, sjuka och friska — julens
hälsning kom lika skön och vederkvickande:
Ära vare Gud i höjden ock frid på jorden, människorna en
god vilje!
Illustrerad af JENNY NYSTRÖM. MATHILDA ROOS.
s
ü spyiAm
Wm
»rivom meb bina ljusa minnen
^rån ben tib, bå barn ct poro,
årets bästa tjögtib — fom,
jjör att i be unga sinnen
©ättba längtan, tjopp odj oro,
Dagen ut od; natten om!
Kom meb bina gamla seber
3från !anb od; stab, meb lefar,
Sfänfer, ljus od; rågabt borb;
Kom till fojan, snöab neber,
Kten bär man i fpäll ej nefar
©tggartt taf od; nänligt orb.
Kom meb glans till praftgemafen,
Där man smydab julgran tänber,
©d; bär rifa gåfoor strös;
Kom meb färfoen, rest på tafen
Utaf gifmilbt öppna tjänber
^ör ben sparf, som spalt oclj frös.
Hågra bilber, några minnen
^rån ben tib, bd barn oi coro,
<£bra blicfar stanne cibl
Mäfte be från ebra sinnen
Dagens larm od; tibens oro,
Sfänfe be er fröjb od; frib!
på gamla torget i mälarstab,
Där tung föll blobbabets bila,
Stå snöt]öijba stånb nu i rab oib rab
©d; mellan bem ses en barnl;op glab
^rån lefsaf till lefsaf ila.
Det blåses i pipor, bet tutas i fjorn,
©d; flodan slår sju i Storfyrfans torn,
©d; fjanbeln ben går utan tjnila.
Det är ben fära jultnarfnatts fröjb,
Som fattigmansbarnen njuta;
Däl står ben ej mer på sin forna ljöjb,
Klen ingen stånbsperson bod är böjb,
©rots all Fonfurrens, att sluta.
Hej, pepparfafsttisse ocl; bod od; gris
Klan säljer ännu för sjnuganbe pris,
©d; alla få riflig paluta.
mé
©d; tyjen blänfer od; sfrifer.
©y tänf blott l;ur nytt, när f;är man får
(En smula frysa om ftngrar od; tar
©d; se på små falabalifer!
ppab ooanlig sport att morsFt gå fram
©ill stånbet, bär barnsfaran cäljer,
©d; en gång få se en rtftig mabam,
(En pepparfafsgumma af gammal stam,
Som grälar od; niger od; säljer!
©d; fansfe till slut se en liten en,
Som står i en orå sa frusen od; flen
©d; som Ijungrig tårarna spätjer!
pur roligt att föpa en fuse bå
©d; smyga i blåfrusna Ijänber,
21tt se ljuru ftnberna robnab få,
pur en glimt af gläbje i ögonen bid
Dib opana gåfran sig tänber;
t;öra ett »tad», när ben lille snart
©ill benen tar ocl; meb ilanbe fart
jÇôrspinner blanb froftga, gränber !
pur smafar ej bå att få Ijamna pann
Dib tjemmets julborb, bet prybba,
Jttt få t)änga sig tätt ptb mobers arm
©d; tala om marfnabens stoj od; larm
©d; minnas bess bästa frybba;
ffid; sen t sin bröm se en liten pilt,
Som 1er från sin frubba så glabt od; milbt
Kt be små t palats ocl; Rybba I
o.
Itleban tinbranbe ljus le ur fyrffönstren Flart,
pöres bjällrornas fläng genom sfog;
Släbar fomma t raber meb ilanbe fart,
©d; bet ångar fring fjästarnes bog.
Dintergnistranbe natt breber stjärnstidabt tält
©foer snöt;öljb od; sofoanbe marf,
©cl; bet flammar af bloss öfper stigar od; fält,
©d; som gulb sfimrar furornas bart.
ppit af rimfrost går sfaran från fyrfbaden in,
©d; när alla sig anbäftigt satt,
3från orgeln meb maft brusar fram metobin
©m »bet barnet, som föbbes i natt».
©d; ur fraftiga lungor, ur jublanbe bröst
Darm od; ofonstlab fyrfsången går,
©ills meb tänbartbe orb utaf maning ocl; tröst
(Samte tjerben på prebifstoln står.
Här l;ans färnfulla, forta prebifan är slut
lïïeb bess önsfan om julfröjb od; frib,
(Efter ännu en sång bölja sfaronta ut,
ffld; nu gäller att fara t tib.
pär fomma nog rifemans barn odså
,-Çràn praftfoarterens butifer,
Där gas od; eleftrisft ljus tältbas på,
Där iodaube safer i massor stå
Den som först fyinner l;em ifrån julottans färb —
Det är urgammal, obestribb saf, —
pan får lyda od; framgång på fält od; pib f;ärb,
pan får först föra sförb unber taf1
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
