Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 14 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
illcistreradUtidninq
FOR • KVINNAN OCH ■ HEMMET
mw‘
. " "
, ; ^ V
N:r 4 (578). LÖRDAGEN DEN 14 JANUARI 1899. 12:te Årg.
PRENUMERATIONSPRIS PR
Idun .................................................... KR.
Iduns Modetidn.med plan-
scher OCH HANDARB. ... »
Iduns Modetidn, utan pl. »
Barngarderoben......................... »
ÅR:
5: —
5: —
3: —
2: 25
UTGIFNINGSDAGAR :
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE : BYRÅ OCH EXPEDITION: KOMMISSIONÄRER
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
ÖPPNA KL. 10—5.
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL
DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR.
LÖSNUMMERPRIS : 8 ÖRE.
Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 6147. RIKS 1646.
Stockholm,
Iduns Kungl. Hofboktryckeri.
AUGUSTA DE MARÉ.
A. Wahlström foto.
V
ID SJÄLFVA INGÅNGEN till det nya
året skildes från det jordiska en kvinna,
som genom både sin sociala ställning och ge-
digna personlighet spelat en minnesvärd roll.
Nyårsnatten afled nämligen i Falnn framlidne
landshöfdingen öfver Kopparbergs län Samuel
de Marés änka Augusta de Maré.
För endast en tjugu år tillbaka ägde sven-
ska kvinnan ej en egen tidning, hvari man
lärde känna den tidens anmärkningsvärda kvin-
nor. Man fick nöja sig med att lyssna till
traditioner och »de gamlas» skildringar ur gång-
na dagar. Men numera är oss gifvet att i
ord och bild samla de spridda dragen ur en
afhållen, älsklig kvinnas lif.
Få äro de, som inom Dalarnes gräns ej
känna igen bilden af länets f. d. landshöfdings-
fru. Många äro de, som funnit plats i hennes
stora barnahjärta, och oräknelig är den skara
af behöfvande, som genom hennes orubbliga
tro och förbön, så fulla af tillförsikt, vunnit
lugn och frid.
Augusta de Maré föddes den 16 aug. 1839
på Lindö gods i Uppland. Föräldrarne voro
kaptenen, vid Helsinge regemente, godsägaren
Julius Ahlgren, och Augusta Fröberg. Få da-
gar efter sitt enda barns födelse afled fru Ahl-
gren från sin lilla skatt, som i mostern, Mathilda
Fröberg, erhöll den ömmaste mor.
Vid fyra års ålder skickades Augusta till
Stockholm i helpension hos mamsell Modin
och vid tretton år med pensionens förestån-
darinna och en jämnårig kamrat till Schweiz,
där vistelsen blef tre och ett halft år. Under
denna tid bereddes hon till sin första natt-
vardsgång, som också ägde rum i utlandet.
Intresset för franska språket bibehöll hon se-
dan hela lifvet och brukade begagna sig däräf
med ett eget behagfullt tonfall, som så väl
stämde öfverens med hennes mjuka, förbind-
liga väsen.
Sedan Augusta Ahlgren kort efter hem-
komsten till fäderneslandet mistat sin afhållna
andra moder, vistades den unga flickan dels
hos sin far på egendomen Negelstuna, dels
hos en moster i Stockholm, justitierådinnan
Cramér.
Gift 1858 med dåvarande polismästaren,
sedermera underståthållaren Samuel de Maré,
flyttade Augusta de Maré år 1863 som lands-
höfdingska till Falun.
Hennes lif vardt ej »en dans på rosor»,
men »som ett stort godt barn, troende all
världen om godt,» lyckades fru de Maré behålla
den ljusa syn på lifvet och människorna, som
alltjämt lät henne framstå som en af hjältin-
norna på korsfararvägen.
De verk landshöfdingskan de Maré utförde
i samhället voro välsignelsebringande för mån-
gen enskild. På hennes initiativ och genom
henne skapades skyddsmödraförbundet och
barnhemmet i Falun, som ännu bestå. Hennes
intresse för skolorna var så lifligt, att ingen
klass, ifrån elementarläroverkets till småbarns-
skolans, kunde vara säker för »landshöfding-
skans» besök. Likaså var hon de låga, af
roströken svedda kojornas goda ande, liksom
hon gaf hela samhället ett framstående föredöme
som kärleksfull, allt uppoffrande maka och mor.
År 1880 blef Augusta de Maré änka, men
bodde fortfarande kvar i Falun. Inom de
murar, där hon förr residerat som landshöf-
dingska, vistades hon därefter ofta som gäst
med den älskvärda undergifvenhet och gläd-
tighet, som aldrig lämnade henne.
Den bortgångna sörjes nu närmast af fem
söner och två döttrar. Den yngsta af dessa
senare, f. d. sjuksköterskan vid Sofiahemmet
Maria de Maré, firade kort före moderns död
sitt bröllop med underläkaren vid Sabbatsberg
doktor Carl Mannheimer.
Christel.
HEMBYGDEN.
H
VAR STRÅLAR solen skönast?
Och hvar är himlen klarast blå?
Hvar kan du skogens susning
bäst tolka och förstå?
De ljufligaste blomstren,
o, säg, hvar finner du väl dem? . . .
Har du ej sol, ej blommor,
fly till ditt barndomshem!
Däröfver strålar solen
med glans så ljufligt underbar,
där gifver skogens susning
på dunkla frågor svar;
där tälja hvarje kulle
och hvarje sten med stämma blid
en skön, men enkel saga
om lek och barnafrid.
Om du dig ensam känner,
om ingen vän du äger kvar,
uti din barndoms nejder
du gamla vänner har.
Från hvarje liten stuga,
från hvarje backe, hvarje stig
du höra skall en hviskning:
»O, minns du icke mig!».
Och har ditt hjärta kallnat,
fly åter till din barndoms trakt!
Där skall på nytt det värmas
af tusen minnens makt.
Och har du glömt att prisa
din Gud, din barndoms bäste vän,
din hembygds fåglar skola
dig lära det igen.
Fanny Chrysander.
KVINNOKÄRLEKEN I DEN MO-
DERNA DIKTNINGEN.
D
E DRAMATISKA författarne och roman-
författarne öfva i våra dagar ett stort,
alltjämt växande inflytande på den allmänna
meningen och därigenom äfven på sederna.
På vissa själar öfvar den nuvarande estetiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
