Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 8 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 ID UN 1899
ceremonien skall äga rum. Nära stationen är en
stor triumfbåge af lager och murgrön, på ena sidan
bär den inskriptionen »Long life to our new Burgess»
(Länge lefve vår nya borgarinna), och på den andra
»Welcome to the Queen of song» (Välkommen, sån-
gens drottning). Därefter äro de buktande gatorna
dekorerade med en synnerligen vacker anordning af
röda flagg- och sköldprydda venetianska master, från
hvilka sträcka sig gröna guirlander och festoner af
mångfärgade vimplar. Kring Wellingtonsstatyen i
midten af en mindre öppen plats är en synnerligen
anslående dekorering af grönt, blomsterguirlander,
master och flaggor. Längre fram är en stadsport
uppförd som triumfbåge, bärande inskriptionen på
engelska och waleska språken. Nära kyrkan är en
annan ståtlig dekoration med öfver gatan hängande
blomsterfestoner och tvänne banér med inskriptioner:
»Our thoughts are yours this day» (våra tankar äro
edra denna dag) samt »We grest you in all since-
rety» (vi hälsa eder innerligt). Vid kyrkan liksom
vid stationshuset uppföras vackert dekorerade tält-
passager ledande från den plats, där vagnarnajstanna,
till dörrarna.
»Klockan 10 f. m. öppnas kyrkdörrarne», står
där på den inträdesbiljett jag erhållit från madame
Patti, och när jag infinner mig där kl. J/2 10, äro
redan ett dussintal med biljetter försedda herrar
och damer väntande utanför. Kl. 9 skulle brudföl-
jet lämna Craig-y-Nos Oastle i vagnar för Penwyllt
station — ungefär 20 minuters väg — och därifrån
med järnväg anlända till Brecon kl. 10,10. Emeller-
tid hade jag god tid att taga i betraktande dekore-
ringen af den lilla enskeppiga kyrkan. Koret är
klädt i hvit lenong, tak och väggar med palmer och
blommor i guirlander och hängande korgar. Öfver
brudparets plats är en kanapé med hvit draperad
lenong. Den del närmast koret, som är afsedd för
bröllopsgästerna, är draperad med ljusblå och skär
lenong med bakgrund af hvit sådan, förhöjdt af
sidenband, blomsterfestoner och grönt; den öfriga
delen af kyrkan är i hvitt omväxlande med blått
och skärt. Lampor brinna och naturligtvis de höga
vaxljusen på det med blommor klädda hvita alta-
ret. Allt detta, med röda mattor på golfvet och å
väggarnas nedre del,, är af ofantligt »täck» färgver-
kan, men aldrig sedd annat än i ett katolskt tem-
pel. Endast 150 biljetter ha delats ut, så fastän
alla sittplatser äro upptagna, råder ingen trängsel.
Under tiden utföres från läktarn orgelmusik, som
afstannar när musikkåren höres utanför, hvilken
jämte standarbärare företrädt brudföljets vagnar från
stationen. »Here they corne!» är på allas läppar och
alla blicka mot dörren och under det kören från
läktaren uppstämmer hymnen: »Full of glory, full
of wonders, Majesty Divine», inträder, företrädd af
stadens Mayor och Clerk i sina rober, den ståtlige
brudgummen jämte »the best man», majoren, baron
Rudolf Cederström, därpå gästerna, bland hvilka
märkas lady Fandel-Phillips, och så bruden ledd
af jubilé-årets populäre Lord Mayor, sir George
Fandel-Phillips. Bruden, vacker och intagande som
alltid, är klädd i en präktig ljusgrå sidenklädning
med en krage af samma slag och bägge rikt bro-
derade med stål — »a dream of beauty», som de
blifvit beskrifna. Hatten var i hvitt med lilafärga-
de orkidéer, liknande dem i den utomordentligt
vackra handbuketten. Ceremonien tager genast sin
början, i det den i full ornat officierande prästen
gör vigselformulärets frågor och sedan förestafvar
brudgummen och bruden löftena, allt lika engelska
.kyrkans med tillägg af satsen: »If Holy Church will
permit». Under det brud och brudgum hålla hvar-
andras högra hand uttalar prästen högtidligt på la-
tin : »Jag förenar eder i Fadrens, Sonens och den
Heliga Andes namn, hvarefter han bestänker dem
med vigvatten och brudgummen lägger på en bricka
en börs med guld och silfver samt ringen, hvilka,
sedan de blifvit välsignade och vigvattenbestänkta,
öfverlämnas till bruden, under det brudgummen
uttalar : »Med denna ring fästar jag dig, detta guld
och silfver gifver jag dig» o. s. v., hvarpå ringen
sättes på brudens första, andra, tredje och fjärde®
finger, under det prästen upprepar »i Fadrens, So-
nens och den heliga Andes namn, Amen.» Den
korta akten är därmed afslutad och brudparet jämte
vittnen gå in i sakristian att underteckna civiläk-
tenskapets »register», under det från orgeln upp-
stämmes en hymn.
Brudföljet återvänder därefter till stationen under
en strålande himmel och genom en jublande folk-
mängd och stiger in i tåget, som skall föra dem
tillbaka till Penwyllts station. I salongsvagnen ha
baron och friherrinnan Cederström en »reception»,
då de taga afsked af sina vänner, främst stadens
Major, öfverste Morgan: folkmassan på perrongen
defilerar afskedstagande och tåget afgår, under det
musikkåren spelar den ståtliga waleska »Marsch of
the Men of Harlisch».
Emellertid far jag till Penwyllt med ett tåg, före-
gående brudföljets extratåg, för att där se de sa-
longsvagnar, som skola utgöra extratåget till Lon-
don och för att bese Craig y-Nos. Bröllopsfrukoäten
skall nämligen intagas på extratåget, och jag har
tillåtelse att se den festligt anordnade måltiden. I
bordets midt — dukadt för 18 personer — tronar
den ståtliga »weddingcake», en praktfull skapelse
i tårtväg: blommor och blad i hvitt och silfver till
det yttre, och utförd af Buszard i London, med
världsrykte som »confectioner». Vid hvarje kuvert
ligga buketter af utsökta orchidéer, liljekonvaljer
m. m., och uppsatser af sydfrukter, jämte kalla rät-
ter pryda det festliga bordet. I köksvaggonen på-
går anordningarna för de utomordentliga anrättnin-
gar, som äro under öfverinseende af Craig-y-Nos’
»chef-de-cuisine». Det är i sanning något alldeles
nytt detta att intaga bröllopsfrukosten under ett
iltågs svindlande fart! En annan vaggon innehåller
första klassens kupéer för gästerna, toalettrum och
rökrum, hvarjämte ännu en annan vaggon är lastad
med reskoffertar.
Snart anländer tåget från Brecon och samman-
kopplas med salongsvagnarne här, ett kort uppehåll
vid stationen, ett sista farväl viftas af den lyckliga
bruden, och tåget susar i väg för att kl. 5 e. m. nå
London. Äfven vid Penwyllts järnvägsstation är en
äreport af cypress, holty, en och murgrön, och äfven
här ha ortens lagerträd fått offra stora grenar för
att pryda stationshuset. Man är här ungefär 900
fot öfver hafvet, högt uppe bland ödsliga berg, som
rätt mycket påminna i smått om norska fjällvidder,
men nere i klyftorna är rik växtlighet.
& »i Jag har här förfrågat mig med m:r Allcook, »the
agent of Craig-y-Nos»*( (slottsfogde kanske vi skulle
kalla honom), om möjligheten att få se det inre af
slottet, men mycket artigt förklarar han mig, att det,
ej låter sig göra, Emellertid vill jag naturligtvis
se det yttre och beger mig därför af den branta
slingrande körvägen. Snart är slottet vid »Nattens
klippa» ■— som är betydelsen af Craig-y-Nos.— syn-
ligt där nere i en vidare klyfta mellan de höga ber-
gen, ett underbart läge i sanning 1 Några få stugor,
det är allt hvad som är synligt af mänskliga bonin-
gar. Sällan fanns väl en mera undangömd »vrå
bland bergen», men man kan väl förstå, hur den
firade divan älskar denna plats för att draga sig
undan världsbullret, hur sångens drottning just valt
sitt hem i Wales, »the Land of Song». Slottet köp-
tes af dess nuvarande härskarinna 1878, och ofant-
liga summor ha nedlagts därpå för tillbyggen, för-
skönande och rummens dekorerande och möblerande
med den utsöktaste konstnärlighet och lyx. Här
älskar hon att utöfva den mest storartade gästfri-
het, här tröttnar hon aldrig att bestiga bergshöj-
derna; här uppträder hon hvarje afton — oftast
som en förträfflig »commedienne» — på den be-
römda »Pattiteatern» hon här byggt; eller hon tryc-
ker på en knapp å den utomordentliga »orchestrion»,
som spelar hvad dans hon önskar (förutom alla
tänkbara melodier), och slottets härskarinna dansar
»likt en älfva» en chachucha eller hvad dans hon
för tillfället har lust för. Tvänne rum äro afsedda
för prinsen och prinsessan af Wales, och andra
furstliga personer gästa ofta detta storartade hem.
Hvarje dag tar hon en promenad till vagn, körd af
sin egen kusk ; slottets öfriga 4 kuskar köra de vag-
nar, som stå till gästernas disposition. Här äro 4
»headgardiners», trädgårdsmästare i spetsen för träd-
gården, drifverier m. m. och inalles utgöres slottets
tjänstepersonal af ej mindre än 100 personer. »Ma-
dame», som hon hittills kallats, är afgudad af alla
sina underlydande, och hennes varma hjärta är all-
tid färdigt att hjälpa. De summor som insamlats
i Swansea och Brecon för välgörande ändamål, när
hon bidragit med sin härliga stämma, äro högst be-
tydande; också har hon vid sådana tillfällen haft
»kungligt mottagande»; och i erkännande af sådan
godhet har staden Brecon förärat henne ett i ett
dyrbart silfverskrin inneslutet borgarbref, som gör
henne till »Burgess of Brecon».
Afvikande från körvägen, går jag ned en mycket
brant stig och är snart vid en bro öfver den bru-
sande floden Towe, och då jag passerat denna är
jag inne i Craig-y-Nos’ »grounds», utmärkt vackra
anläggningar, där ståtliga exemplar af söderns lagrar
och cypresser väl trifvas vid sidan af nordens tall
och gran. Snart har jag framför mig den vy af
slottets framsida med terrasser, »convervatory» och
palmhus, som framställdes å en af Iduns fotografier.
Fran slottets tinnar svajar den svenska flaggan
jämte den engelska, ty nu är baron Rudolf Ceder-
ström herre på detta slott, där sångens drottning,
Adelina Patti-Cederström, är härskarinna. Efter ett
par månaders »wedding-trip» återvänder brudparet
hit; och må de på sitt tjusande bergsslott lefva
länge och lyckligt, det tillönskas dem säkert af
många varma svenska hjärtan, liksom af vänner
och beundrare öfver hela världen.
Anna Fleetwod-Derby.
C. E. CASPARSSON.
F. Gimbcrg: foto.
M
ED f. d. kaptenen, vice talmannen i
första kammaren O. E. Casparsson, som
den 1 dennes af döden bortrycktes, har värt
land mistat en af sina mest framskjutna poli-
tiska personligheter. Dödsfallet kom alldeles
oförmodadt. Kapten C. hade dagen förut ut-
rest till sin egendom Brunna i Upland i afsikt
att snarast återvända till hufvudstaden. Men
då han på morgonen i vanlig tid stigit upp,
kände han sig plötsligt gripen af illamående
och led af andnöd. Han måste intaga sängen
och på eftermiddagen inträdde döden; dess
orsak var hjärtförlamning.
Redan när svenska folkets ombud första
gången sammanträdde efter representations-
förändringen, intog Casparsson plats på Uplands-
bänken i första kammaren. Han har sedan
aldrig lämnat den och ryckte hastigt fram
till en af kammarens mest betydande män.
Casparsson var bland det protektionistiska
partiets stöttepinnar; han hade själf varit
kanske systemets allra förste förkunnare i vår
riksdag och äfven en af dess mest talang-
fulle förespråkare, som under sin krafts dagar
hade både den ciceronianska vältalighetens
bredt flödande ordström och den lekande kvick-
hetens uddiga infall till sitt förfogande. Han
var en ytterst skicklig debattör, som förstod
att lifva upp ett föredrag, hvars innehåll var
torrt eller abstrakt, med praktfraser eller gif-
tiga pointer.
Casparsson var Stockholmsbarn; han föddes
den 21 juli 1827 i ett ansedt borgarhem, blef
vid aderton år student och aflade ett år senare
officersexamen. Vid Nerkes regemente till-
bragte han sin första subalterntid, som fort-
sattes vid Lifregementets grenadierkår. Redan
år 1854 tog han emellertid afsked för att
odeladt ägna sig åt vården af egendomen
Brunna samt åt sina kommunala och politiska
intressén. Och äfven som landtbrukare var
Casparsson en märkesman. Hans gård var
en sannskyldig mönstergård, där särskildt
mejerihandteringen stod synnerligen högt, och
mangen svensk husmor, som kanske tagit föga
notis om den bortgångnes dock så betydande
politiska verksamhet, känner godt till sådana
frukter af hans ekonomiska som den välkända
Stockkumlaosten m. fl. renommerade landt-
bruksprodukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
