- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1899 /
5

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 11 februari 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 —
IDÜN 1899
f iNC
SKIDTÄFLINGARNA PÅ SALTSJÖBADEN DEN 4 DENNES. EFTER EN TECKNING AF ALGOT RINGSTRÖM.
»Ja, det är verkligen mer än besynnerligt,» sade
frun ocb gick bort och lade vadden i fönstren.
»Så där, nu är detta gjordt,» sade hon efter en
stund, ».ah, klockan är redan 12. Då måste jag
kläda mig och gå och gratulera,» utbrast hon med
en ton, som förrådde, att hon endast gaf vika för
en nödvändighet. »Jag är här midtemot, inne hos
fru Lindgren, om något skulle komma på.»
»Ja, det lär ingen åtskillnad göra,» förklarade
hjälpgumman vanvördigt, då frun kommit utom hör-
håll, »utom så till vida, att det kan gå litet bättre
undan, när man i ro får sköta sitt, och ingen blan-
dar sig i det hon ändå inte förstår,» och hon såg
uppfordrande på de båda tjänarinnorna, som likväl
iakttogo takten att icke upptaga det af madam Nils-
son anslagna ämnet, utan tysta skötte sina sysslor.
»Nu är kaffet klart, madam Nilsson, tag sig nu
först en tår, innan hon lägger sig att skura,» sade
Betty och gick före ut i köket, medan Kerstin nub-
bade fast fönstren.
»Frun är visst fasligt besvärlig emot tjänare,»
sade madam Nilsson, för hvilken kaffetåren nästan
skulle förlorat sitt behag, om den inte tillika sam-
lat för en liten skvallerstund. »Dom säger, att hon
byter tjänare minst hvart halfår. Hur länge har
Betty varit här?»
(Forts.)
VÅRA ILLUSTRATIONER.
HUR FRIHERRINNAN PATTI-CEDERSTRÖM
SKÄR UPP BRÖLLOPSTÅRTAN har en när-
varande engelsk artist, hr T. H. Thomas, afbildat på
den illustration, Idun i dag återgifver. Det försig-
gick vid den mycket omskrifna bröllopsfrukosten
på järnvägståget mellan Brecon och London, och,
som våra läsarinnor finna, står den nygifte äkte
mannen troget bi vid den viktiga förrättningen.
Ty det är en mycket högtidlig och viktig förrätt-
ning, denna, att stycka ut »the Wedding Cake» vid
ett engelskt bröllop! Bröllopstårtan är den kulina-
riska hufvudpjäsen vid högtidsmåltiden och utstyres
af verkliga konstnärer inom sockerbagarområdet på
det praktfullaste och dyrbaraste, med sirater, blom-
mor, ja, till och med juveler. En sådan bröllops-
tårta kan representera ett värde upp till ett par
hundra pund — tre, fyra tusen kronor svenskt
mera aldrig besvär med att taga i något slags be-
traktande, huruvida det fanns fog i fruns anmärk-
ningar, utan allt dömdes öfver en bank: »omöjlig-
heten att göra frun till lags».
Unga fru Hall hade aldrig haft något begrepp
om hushållsbestyr förrän i och med detsamma hon
öfvertog sin matmoderliga roll, och hon var just
inte praktisk. Men hon hade inhämtat en hel del
hushållsteorier, och, hvad som brast i praktiskhet,
ersatte hon i nit och god vilja. Men genom sin
ömtålighet i den husmoderliga myndigheten och
genom de otaliga och minutiösa föreskrifter samt
de icke alltid så välbetänkta som detaljerade an-
visningarna för arbetssättet, hvilket en mera för-
ståndig och erfaren husmor skulle öfverlämnat åt
den individuella arbetsmetoden eller handlaget,
tröttade hon sina tjänare och förlamade mången
gång deras arbetsförmåga.
I herrns rum stodo Kerstin och hjälpgumman
och polerade fönstren.
»Det var då bra, att frun kom med vadden, för
vi äro färdiga att sätta in fönstren när som helst,
och här måste, förstås, nödvändigt bli i ordning, tills
herrn kommer.»
»Ja, jag skall själf
lägga vadden i fönst-
ret,» svarade frun. »Men
hvad är det här?» ’Frun
pekade på en knäckt
ruta.
»Ja-a, vet frun, fön-
stret stod spräckt på
vinden, när vi skulle
bära ner det,» svarade
Kerstin.
»Ja, naturligtvis,»
svarade frun, »allting
går, förstås, sönder af
sig själft.»
»jaha, det skall jag
säga frun, att jag gör
mig inte till ljugare
för en fattig glasrutas
skull».
»Jag sade ju alls in-
te, att Kerstin gjort det,
friherrinnan PATTi-cEDER- Men det är i alla fall
ströms bröllopstårta. märkvärdigt, att saker
m
SSi
gå sönder så där alldeles
af sig själft.»
»Ja, efter fönstret min-
ner mig om det,» sade
Betty, som inkommit i
rummet, »så vet väl frun,
att det är en stor spricka
på den ena stora kristall-
skålen?»
»Å bevars, hvad säger
Betty!» utbrast frun, med
skäl ledsen öfver sin dyr-
bara kristallekål. »Men
hur kan detta ha gått till?»
»Ja, inte vet jag,» sva-
rade Betty lakoniskt. Frun
sade intet, utan gick ut
i matsalen och öppnade
buffeten för att med egna
ögon taga olyckan i be-
traktande. »Ja, men detta
är då alldeles oförklarligt,»
sade hon. »Naturligtvis
går inte en sådan sak sön-
der af sig själf, och det
minsta man kan göra, då
man slår sönder något, är
väl dock att tala om det.
Skålen begagnades i förra
veckan, så det måste väl
skett vid diskningen, Ker-
stin.»
Kerstin såg först på
sin fru, som om hon för-
smådde att svara. Men
hon tyckte dock vid när-
mare eftersinnande, att
saken föreföll besynnerlig
och fordrade ett utredan-
de, och sade därför fogligt
nog:
»Nej, det skall jag säga
frun, att hel var skålen,
då jag satte in den; men
det är besynnerligt, hur
detta kunnat ske, då så
godt som ingen går i det
skåpet.» FRIHERRINNAN PATTI-CEDERSTRÖM SKÄR UPP BRÖLLOPSTARTAN.
mm -
hiwwis»–1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1899/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free