Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 11 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 6 —
SKRIDSKOBANAN I IDROTTSPARKEN.
mynt. Också skola alla brudparets^släktingar, vän-
ner och bekanta ha sin lilla bit med af tårtan, och
till de icke närvarande sändas deras andelar länga
vägar pr post. Själfva toppen, krönet pä den prakt-
fulla pjäsen, förvaras af bruden själf till döddagar
SKRIDSKOSEGLING PÅ BAGGENSFJÄRDEN.
till ett minne af denna viktiga märkesdag i hennes
lif. En liten fotografi af den Patti-Cederströmska
bröllopstårtan, sådan den tedde sig i orubbadt skick
före utskiftningen, ger våra läsarinnor ett ytterligare
begrepp om dess »rang, heder och värdighet».
T)E BRUTALA UTVISNINGAR, för hvilka dan-
skarne i Nordschleswig i dessa senaste tider
varit utsatta, ha helt
naturligt hos de skan-
dinaviska brödrafolken
väckt allmän medkäns-
la. Som upphofsman-
nen till och själen i den-
na tyska våldspolitik
har den nuvarande öf-
verpresidenten för
Schleswig-Holstein, f.
d. preussiske inrikes-
ministern von Köller å-
dragit sig en stor, om
ock ej smickrande upp-
märksamhet. Den an-
sedda tyska tidning, ur
hvilken vi i dag skyn-
da att meddela hans
ERNST v. köller porträtt, »Ulustrirte
Zeitung», betecknar ho-
nom själf som en »von
den bestgehassten Leuten» (»en af de mest hatade
människor»). »Han är en modern kraftmänniska af
Bismarcks prägel,» säger vidare den nämnda tid-
ningen, »en impulsiv natur med stor rättframhet
och energi, hvilken hans anhängare finna lika be-
römvärd som hans motståndare tadelvärd.» Ja, ty
hvarje sak har ju två sidor — nog till och med de
nordschleswigska utvisningarna !
URNOTISBOKEM
gg&egBMB
ÖLOTTSBALEN lär komma att gå af stapeln den
^ 18 dennes, och det uppgifves att konungen äm-
nar infinna sig på densamma.
T) O. SJÖCRONA f. Efter ett långvarigt lidande
afled härstädese den 3 d:s vid nära 63 års ålder
fru Bertha Cecilia Sjöcrona, född Elliot, maka till
landshöfdingen i Skaraborgs län fil. d:r Cornelius
Sjöcrona.
Som Idun i fjol i sin serie »Våra landshöfdings-
fruar» meddelade fru Sjöcronas porträtt, inskränka
vi oss nu till detta korta meddelande.
Närmast sörjes den bortgångna af make, son
samt tre döttrar, hvaraf en är gift med statens
landtbruksingeniör i Kronobergs län C. A. Roos, en
med assessorn i Svea hofrätt A. H. Roos och en
med assessorn i nämnda hofrätt H. E. Améen.
QVENSK SJUKSKÖTERSKA FÖRLOFVAD I SYD-
^ AFRIKA. Förlofning har i Johannisburg i Trans-
vaal ingåtts emellan en engelsk läkare, d:rBensusan,
och en stockholmska, fröken C. L. Claeson, som
under senaste stridigheterna med boers tjänstgjort
som sjuksköterska.
OVERIGES KVINNLIGA FREDSFÖRENING hade
^ häromdagen årsmöte i Hushållskolons lokal, Ja-
kobsbergsgatan 15. Därvid förekom val af styrelse
och revisorer, hvilket utföll sålunda, att till med-
lemmar i styrelsen återvaldes fruarna E. Broomé,
F. Petterson och H. Thorell samt fröken A. Lind-
hagen och nyvaldes fröken A. Bergstrand; till revi-
sorer valdes fröken J. Bonnier och fru L. Frænckel.
Af årsberättelsen framgick, att medlemmarnes an-
tal vid 1899 års början var 90. Föreningens inkom-
ster hade under året uppgått till 394 kr., däraf vid
årets slut återstod en behållning af 109 kr. 39 öre.
Bland viktigare åtgärder under året må nämnas:
upprättandet af ett bibliotek för fredslitteratur med
lokal hos fröken Maria Larsén, Oxtorgsgatan 8, där
böcker kostnadsfritt utlånas till personer inom och
utom föreningen ; anordnandet af en större diskussion
angående historieundervisningen ; samt föranstal-
tandet af den bekanta namninsamlingen å en adress
till den blifvande stora fredskongressen. De insam-
lade namnens antal öfverstiger nu ansenligt 100,000.
Många listor ha emellertid ännu ej återsändts.
TÖRÖKEN GRÜNBERGS SÅNGUNDERVISNING.
Till de rader, med hvilka vi beledsagade fröken
Grünbergs porträtt i förra lördagsnumret, vilja vi
i dag tillägga att — enligt hväd man upplyst oss om
— fröken G., före fru Jakobssons ledning, under
närmare sex års tid, 1889—1895, åtnjutit sångunder-
visning af den kända sånglärarinnan fru Zulamith
Svaneskog, född Wellander.
TBater fJoi AVUSIK..
“DRAMATISKA TEATERN bjöd i lördags på en
synnerligen intressant och lyckad première, då
»Kung Kristian II», skådespel i fem akter, afdelade
i tablåer, af Adolf Paul för första gången härstädes
uppfördes. Detta den begåfvade unge finnens hi-
storiska drama gick redan förliden vinter i Helsing-
fors öfver scenen och rönte där stor framgång.
Det är också ett arbete af verklig förtjänst. Hand-
lingens dramatiska sammanhang är visserligen icke
särdeles starkt; den bildar snarare en serie fristå-
ende taflor ur »tyrannens» historia. Men tidsfärgen
och karaktärsteckningen äro goda och flere af sce-
nerna synnerligen verkningsfulla. Den historiska
troheten är ock i det hela väl respekterad. Konung
Kristians egen gestalt med dess skarpa karaktärs-
motsättningar af brutal hänsynslöshet ända till grym-
het och öm känsla för de smås rätt, af envis egen-
mäktighet och vek vankelmodighet står fram i ypper-
lig relief. En särdeles originell figur är narrens,
konungens oskiljaktiga skugga, som ur gyckelkåpans
veck låter ljuda hans eget sjuka samvetes ständigt
kritiska röst.
Med kraft tecknad är konungens förtrogna, den
härsklystna borgarkvinnan Sigbrit, och öfver hennes
fagra dotter Dyveke, som med sina blonda flätor
bundit kungahjärtat, hvilar äkta kvinnligt behag.
KÄLKBACKEN I IDROTTSPARKEN.
Godt äro ock bifigurerna modellerade, den frimodigt
lättsinnige chevaliern Torben Oxe, den skurkaktige
Didrik Slaghök m. fl. Som sagdt, det hela är ett
erkännansvärdt och delvis mycket lyckadt försök i
den stora stil, på hvilken tyvärr numera våra yngre
dramatiska författare så sällan våga inlåta sig.
Uppsättningen och utförandet på Dramatiska tea-
tern voro fullt värdiga. I Kristians roll har hr
Skåiiberg otvifvelaktigt funnit sin hittills bäst genom-
förda större uppgift; det var kraft och färg öfver
hans framställning allt från den första scenens stolta
härskartrotsighet intill den brutne gubbens ruelse i
fängelsedjupet i den epilogartade 5:te akten. I nar-
rens kräfvande roll ådagalade hr Personne sina bästa
egenskaper af ett smidigt och intelligent spel. Fru
Dorsch som Sigbrit hade äfven en utmärkt afton;
den grofkorniga kvinnan af folket med härskardä-
monen inom sig fick i hennes händer lefvande lif.
Fröken Jansons fagra Dyveke gjorde sig likaledes
ypperligt, i medfödd kvinnlig höghet, i älskande vek-
het. Flere kunde ännu förtjäna att nämnas, såsom
fru Byströms drottning Elisabeth, hr Hanssons Tor-
ben Oxe, hrr Örtengren och Johanson som Didrik
och marsk Mogens — men vi få ej bli för långa,
utan vilja endast tillägga, att hr Grabows nya de-
korationer voro stilfulla och dräkterna på samma
gång smakfulla och lysande.
Den vackra framgången, som utom i en väldig
D. Nyblin foto.
ADOLF PAUL. »KRISTIAN ILS» FÖRFATTARE,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
