Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 25 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16 (591).________________LÖRDAGEN DEN 25 FEBRUARI 1899. 12;Te Årg.
! LLCISTRERAD UTI DN ING
FOR • KVINNANMoCH HEriPIET
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR:
Idun ........... .......................................... Kr. 5:
Iduns Modetidn. med plan-
scher OCH HANDARB. ... » 5: —
Iduns Modetidn. utan pl. > 3: —
UTGIFNINGSDAGAR :
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE :
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
BYRÅ OCH EXPEDITION:
KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
ÖPPNA KL. 10—5.
KOMMISSIONÄRER
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR.
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646.
Stockholm,
Iduns Kungl. Hofboktryckeri.
I BORGERSKAPETS ÄNKEHUS.
A. Edlund foto.
FRU FANNY LINDBOHM.
FÖRESTÅNDARINNA FÖR BORGERSKAPETS ÄNKEHUS.
D
Å JAG EN GÅNG i omnibus for förbi
huset n:r 45 på Norrtullsgatan, i hvars
fönster dagen om åldriga kvinnohufvuden sy-
nas lutade öfver blommorna eller sömmen, hörde
jag en liten flicka fråga en i sällskap med
henne varande dam: »Hvad är det där för
gamla fruar, som sitta där inne?» — »Det är
änkor,» ljöd svaret. »Deras män äro döda,
och nu sitta de där inne i lugn och ro, tills
de själfva en gång dö.» — »O, att de inte
hellre gifta om sig!» suckade naivt den lilla.
Hon visste inte, hon, hur bra »de gamla
fruarna» ha det där inne, och det visste inte
heller jag den tiden. Men nu, då jag fått en
inblick i deras ställningar och förhållanden,
tyckas de mig verkligen ha skäl att af inner-
sta hjärta intyga: »Här är oss godt att vara!»
Borgerskapets änkehus upprättades år 1724.
Första anledningen till dess stiftande liksom
grundplåten till institutionen gaf grosshand-
laren Abraham Grill, ättling af den på Gu-
staf II Adolfs tid till Sverige inflyttade guld-
smeden A. Grill från Amsterdam. På fyra
stora minnestaflor i änkehusets matsal finnas
angifna donatorernas namn och storleken af
de till stiftelsen skänkta donationerna.’ Bland
gifvarna märkas hedervärda sadelmakare-, sej-
lare-, slaktare-, snickare- och bokbindareål-
dermän samt karduansmakare och demoiseller
— bärare af svunna tiders titlar — vidare
grosshandlare — starkt representerade —, kom-
merseråd, kofferdikaptener, brukspatroner, hof-
predikanter, sidenfabrikörer, trädgårdsmästare,
viktualie- och kryddkramhandlare, hattmakare,
hyrkuskar, änkefruar och fröknar samt slutli-
gen korporationer, fonder och föreningar, så-
som Stockholms borgerskap, bagareämbetet,
skomakareföreningen samt grosshandels-, läder-
handels- och lärftskramhandelssocietetern a. Do-
nationer hafva gifvits hvart år från änkehu-
sets grundande. Störst inom de respektive
myntsorterna äro Stockholms borgerskaps do-
nation af 174,000 daler kopparmynt, demoi-
selle S. M. Sundins pensionsfonds af 204,300
riksdaler och grosshandlaren C. A. A. Wenn-
bergs af 60,000 kronor.
Konung Adolf Fredrik säges hafva skänkt
änkehuset den centralt belägna tomt, Hamn-
gatan 18 A, där det residerade ända till 1879,
da det drog sig tillbaka ur världsvimlet och
nedslog sina bopålar på sitt nuvarande frid-
lysta område. En fördel hade det gamla läget
framför det nya: den musik, som om vår- och
sommaraftnarna genom de vidöppna fönstren
strömmade in från Kungsträdgården, var en
fägnad för gamla öron och hjärtan. Men
bland pensionärerna finns det numera endast
en, den 101-åriga fru Ahlbom, som varit med
under nämnda klang-
och jubelperiod och
som åt minnet af den-
samma stundom offrar
en suck af vemodsfull
saknad.
I alla andra afse-
enden är Norrtullsga-
tan, med hvilken änke-
huset till hösten kan
fira sitt tjuguårsjubi-
leum, att föredraga.
För de skådelystna och
efter morgonsol träng-
tande pensionärerna
lämpa sig bäst rum-
men åt gatan, hvil-
ken senare, alltid gan-
ska lifligt trafikerad,
om söndagarna, som
bekant, från morgon
till kväll är fylld med
en ström af promene-
rande till fots och i
vagn med Hagapar-
ken och Nya kyrko-
gården till mål; för de mera kontemplativa
och idylliskt anlagda naturerna passa rum-
men åt den vackra, i engelsk stil hållna par-
ken, som bjuder på aftonsol och där man utom
gräsmattor, alléer och två små rosiga mandel-
träd, af pensionärerna kallade »pingstbrudar-
na», finner lummiga bersåer, liksom enkom
skapade samt äfven flitigt anlitade för kaffe-
rep.
Efter hvad en i salen anslagen tacksägelse-
skrift upplyser, är den å hufvudfasaden med
torn, tornur samt stora, af småkolonner de-
lade midtfönster prydda, ansenliga byggnaden
med ospard möda samt utan ersättning för
offrad tid uppförd af styrelseledamoten bygg-
mästaren Axel Gotthard Jansson. Längs ige-
nom de tre våningarna löpa breda, höga och
ljusa korridorer, upplysta med gas, uppvärmda
genom kaminer samt garnerade med solida
skåp — pensionärernas garderober — mellan
dörrarna till de olika lokalerna. På nedre
bottnen äro jämte en del pensionärrum in-
rymda pastorsexpeditionen, mottagningsrum-
met samt föreståndarinnans, sofiasysterns och
vaktmästarens bostäder; en trappa upp ligga
samlingsrummet och kyrkan.
I sammanhang härmed må nämnas, att Bor-
gerskapets änkehus utgör en egen församling,
änkehusförsamlingen. Dess själasörjare f. n.
pastor Axel Mörner, förrättar gudstjänsten i
den prydliga kyrkan, jordfäster de inom stif-
telsen aflidna därstädes eller i grafkoret ute
i parken, håller bibelförklaring i pastorsexpe-
A. Blomberg’ foto.
KYRKAN I BORGERSKAPETS ÄNKEHUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
