Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24. 25 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 4 —
A. Blomberg foto.
■“frt ) likål’.vi.
i i m
■ fc–.
fiaPi—"
DET INRE AF SYNAGOGAN.
brödet under läsning af berättelsen om Israels
befrielse ur Egypten.
I hvarje judiskt hem, där påskfesten så-
lunda firas, ocb där under påskens sju dagar
endast osyradt bröd och osyrad föda förtäras,
undergår allt i huset dagarna före påsk en den
allra grundligaste rengöring. Inga under påsk-
veckan förbjudna matvaror få då finnas i hu-
set, ej heller den minsta lilla smula syradt
bröd. Den servis och de kokkärl, som dagli-
gen begagnas, undanställas och påskservisen,
på hvilken man äter endast under påsken,
framtages. Allt i huset får en prägel af ren-
het och helg, och då bordet dukas för påsk-
måltiden, smyckas det med de vackraste pryd-
nader huset äger och upplyses festligt.
Högtidsklädda samlas familjens medlemmar
till Sedern. Först iskänkes en bägare vin,
(s. k. russinvin), hvilken välsignas af husfa-
dern och hvarur enligt en gammal tradition
en hvar af de närvarande skall dricka. Där-
efter skall sonen i huset på hebreiska ställa
till sin fader följande frågor: »Hvad betyder
denna fest? Hvarför är denna kväll så olik
andra kvällar? Hvarför få vi de andra kvällar-
na äta både syradt och osyradt, men i kväll
endast osyradt? »Fadrens svar är långt, det
A. Blomberg foto.
RABBINEN PROFESSOR G. KLEIN.
EFTER ETT OLJEFÄRGSPORTRÄTT AF PROF. G. SALOMAN.
består i uppläsandet
af den del af Mose
böcker, som handlar
om den första på-
sken samt utvandrin-
gen ur Egypten. Det
läses ur en bok, som
kallas Haggadah. Da-
vids psalmer 113—
118, de s. k. Stora
Halleluja-psalmerna,
läsas eller sjungas,
välsignelsen uttalas
öfver det osyrade
brödet och det stekta
lammet, hvilket för-
täres jämte vin och
bittra örter.
»Detta skall på-
minna oss om det
eländets bröd, våra
fäder åto» — säger
husfadern, då han
välsignar brödet. De
bittra örterna skola
vara en symbol af slafveriets bitterhet.
Denna numera hos de flesta icke ortodoxa
judar bortlagda husandakt var fordom årets
förnämsta högtidlighet, som motsågs med glad
förväntan. Ännu hålles Sedern med glädje och
andakt hos många judiska familjer och påsk-
veckan är en glädjens och tacksamhetens tid,
då Herrens utvalda folk, släkte efter släkte,
skall lofva och prisa honom för den nåd han
bevisat deras fäder.
Såsom sabbatsdagar med offentlig guds-
tjänst och hvila från arbetet högtidlighållas
endast de två första och den sista af påskens
sju dagar. Inför församlingen föreläses då
ur Thoran (= läran) om festens betydelse;
föröfrigt försiggår gudstjänsten olika inom olika
församlingar.
I Stockholms vid Wahrendorffsgatan belägna,
år 1870 efter ritning af professor Fredrik Scho-
lander uppförda synagoga hålles en stor del
af gudstjänsten på hebreiska språket, men rab-
binens predikan, psalmerna och många af bö-
nerna äro på svenska. Bygdt i orientalisk
stil, gör det lilla templet med sin praktfulla
dekorering ett varmt och mäktigt intryck.
Liksom alla synagogor är det bygdt så, att dess
öfre del, där Tabernaklet har sin plats, vetter
åt det håll, där Jérusalem ligger. Längs båda
långsidorna och den nedre kortsidan löpa läk-
tare, på hvilka kvinnorna sitta under guds-
tjänsten, medan männen efter orientaliskt bruk
sitta för sig på bänkarna nere i synagogan.
Ett par trappsteg föra till den s. k. Almemorn,
en estrad, hvarest föresångaren har sin plats,
då han leder gudstjänsten. Ännu ett par
trappsteg leda till »Det allra heligaste», Ta-
bernaklet, där i Jerusalems tempel förbunds-
arken med lagens taflor förvarades och där
vår tids judiska församlingar förvara sina
Thora-rullar, d. v. s. de pergamentsrullar, på
hvilka deras Thora (Mose 5 böcker) är skrifven.
I Stockholms synagoga hänger framför Ta-
bernaklet ett praktfullt, rödt sammetsdraperi.
Ofvanför »Det allra heligaste» brinner dag
och natt den eviga lampan, sinnebilden af
Guds eviga bestånd och religionens ljus. Vid
hvarje gudstjänst föreläses ett stycke ur Thoran.
När man på en tid af tre år hunnit genom-
läsa hela Thoran, firas en högtid, som kallas
Thorafesten, en särdeles egendomlig och an-
slående fest, då man tackar och prisar Gud,
som skänkt lagen åt Israel och mänsklighe-
ten. Alla Thora-rullarna framtagas då ur
»Det allra heligaste» och uppvisas för försam-
lingen under afsjungandet af bland annat den
vackra psalmen:
>Det segertecken visa opp,
O, Judafolk med äral
Det är ditt minne, är ditt hopp,
Ditt ljus, din fröjd, din lära.»
Framför Tabernaklet ett stycke fram på
Almemorn är predikstolen, hvarifrån rabbinen
håller sin predikan. Församlingens nuvarande
rabbin är professor D:r Gottlieb Klein, en
framstående predikant, känd såväl utom som
inom sin församling såsom en lika sympatisk
som lärd man. Han har innehaft sin befatt-
ning sedan 1883.
Den Mosaiska församlingen i Stockholm räk-
nar omkring 1200 medlemmar, hvilka i syn-
nerhet vid de stora helgdagarna, Nyårs-, För-
sonings- och Påskfesterna, talrikt samlas till
gudstjänsterna i synagogan. Påskfesten in-
faller i år — efter den israelitiska tidräkningen
det 5660-onde året — den 26 mars, börjar
alltså den 25:e mars på aftonen.
Gerda Meyerson.
rrrr
_
_ LiåJ
ra?
A. Blomberg; foto.
TABERNAKLET I SYNAGOGAN.
VÅRA ILLUSTRATIONER.
UN MÄRKELIG KVINNA var den i dagawie i Pa-
ris aflidna m:me Coralie Cahen, öfver hvilken
hennes landsmän med rätta kunde vara stolta. M:me
Oahen, som var född i Nancy 1832, hade varit gift
med en läkare. Kort före kriget 1870 förlorade hon
sin man och sitt enda barn, en dotter. Vid krigets
utbrott fick hon då den vackra tanken att upprätta
en ambulans, som uteslutande skulle vara afsedd
för underofficerare och menige man. Vid de första
kanonskotten var m:me Cahen redo och sysslade
själf med de första sårade på slagfältet vid Borny.
Under hela Metz’ belägring stannade hon på sin
post och räddade hvarje dag otaliga människolif.
Efter att ba varit i breschen under ett halft år, först
i Metz, sedan i Vendôme, beslöt m:me Cahen att
begifva sig till de tyska fästningarna för att upp-
söka franska fångar och återvända, först när hon
skaffat dem alla friheten. De flesta andra skulle
helt säkert ha misslyc-
kats under denna svåra
mission, men hennes
rykte hade ilat i förväg.
Kejsarinnan Augusta
mottog henne med öpp-
na armar och ’ underlät-
tade hennes värf. Till i
slutet af april 1872 hade
m:me Cahen besökt 66
fästningar, och det fanns
ej en enda fransk fånge
kvar i Tyskland.
M:me Coralie Cahen,
som för sina utomordent-
liga fosterländska förtjän-
ster dekorerades med den
hederslegion, hon å vårt
porträtt synes bära, hade
CORALIE CAHEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
