Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 29 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Warnt!h
N:r 25 (600). ONSDAGEN DEN 29 MARS 1899. 12:te Årg.
I LLtlSTREPAD HTIDNING
FOR • KVINNAN MEnnET
PR ÅR: UTGIFNINGSDAGAR : REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: BYRÅ OCH EXPEDITION:
KR. 5: —
> 5: —
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
ÖPPEN KL. 10—5.
» 3: -
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE. Redaktionssekr.: JOHAN NORDLING. ALLM. TEL, 61 47. RIKS 16 46.
Iddn ..................................................
IdüNS MoDETIDN. MED PLAN-
SCHER OCH HANDARB. ...
Iduns Modetid. DTAN PL.
KOMMISSIONARER
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL. VILLKOR.
Stockholm,
Iddns Kdngl. Hofboktryckeri.
PÅ ALLMÄNNA BARNHUSET.
G. Florman foto.
FRU HULDA GEFWERT.
ALLM. BARNHUSETS FÖRESTÅNDARINNA.
ÄR UPPE på Norrtullsgatan ligga midt
emot hvarandra på hvar sin sida om
gatan Änkehuset och Allmänna barn-
huset. På den ena sidan bladet som
är färdigt att falla för höstlig vind, och på
den andra knoppen, knappast framsprungen
ur sin hylsa. Lifvets afton och dess morgon,
och emellan dem båda går den stora allfars-
vägen, hvilken åt den ena sidan mynnar ut
i det brusande storstadslifvet och åt den an-
dra bär till kyrkogården, den stora örtagården,
som gömmer sida vid sida och under samma
torfva det vissnade bladet och knoppen. Män-
skolifvets hela, stora saga ligger där likt en
uppslagen bok framför oss. På dess sista sida
lät Idun sina läsare blicka för en tid sedan,
vi vilja nu bläddra tillbaka och se på dess
första.
Som Barnhuset räknar sina första dagar
ända från vår stora konung Gustaf II Adolfs
tid — då i förening med »hospital för orkes-
lösa, barnhus för fattiga barn, som saknade
omvårdnad, samt tukthus för lösdrifvare» —
skulle det blifva allt för vidlyftigt att skrifva
dess historia, utan är det endast Iduns me-
ning att låta sina läsare få kasta en hastig
blick på det nuvarande, hvilket förskrifver sig
från 1885, och hvilket, tack vare professor
Medins energiska omsorger, nått den höga
ståndpunkt det nu innehar som ett mönster-
hem, hvilket väcker till och med besökande
utländingars beundran.
Stort och väldigt är palatset, som hyser de
många barnen, och rikt och fullt strömma luft
och ljus emot oss, när vi öppna porten och
träda dit in. Att på egen hand och på vinst
och förlust gå trappa upp och ned, ur sal och
i sal, vore dock ganska svårt och dessutom
af mindre intresse. Yi vända därför genast
våra steg till husmoderns, fru Hulda Gefwert,
bostad, belägen en trappa upp i Admini-
strationsbyggnaden, hvars fasad vetter utåt
Norrtullsgatau. Med förekommande vänlig-
het och den fint bildade kvinnans intagande
enkelhet hälsar fru Gefwert oss välkomna,
färdig att genast ställa sin person och sin
dyrbara tid till vår disposition. Solig, ljus
och hemvarm är den lilla våning, där hon,
efter dagens ansträngningar drager sig till-
baka för att i musik och läsning hämta veder-
kvickelse och krafter att åter börja en arbets-
dag. Af denna hemtrefnad njuta vi nu en
stund, innan vi börja vår vandring. Man
märker genast, hvilken rik personlig insats fru
Gefwert gjort på det område, hvaråt hon nu
ägnat sitt arbete under fjorton år. Men så
har hon också, kan man säga, passerat gra-
derna inom hemmet och var först under flere
år förestånderska på afdelningen för de spä-
daste barnens inom
inrättningen vård, in-
nan det mera vidt-
omfattande och an-
svarsfulla kallet af
husmoder lades på
hennes axlar.
I Sörmlands fagra
bygder var hennes
barndomshem belä-
get, men stormen
gick tidigt däröfver,
och Hulda Hartman
fick snart göra be-
kantskap med lifvets
allvar. Sin undervis-
ning erhöll hon som
helpensionär i fru
Lidmans skola i Sö-
dertelje. Vid unga
år blef hon gift, men
hennes make dog ef-
ter ett kort äkten-
skap, efterlämnande
åt moderns omsorger
deras späde son. Sedan blef hon omgift med
bruksförvaltaren Gefwert, och Tammersfors
bruk i Finland blef då hennes hem. Men
döden inträdde äfven här: utan någon den
ringaste förberedelse rycktes bruksförvaltare
Gefwert bort. Det ville fru Gefwerts förtrö-
stansfulla och energiska sinne till för att ej
duka under för alla dessa förnyade pröfningar.
Efter olika öden blef Allmänna barnhuset i
Stockholm nu hennes hem och den plats, där
hennes ovanligt stora praktiska förmåga kom
till sin fulla rätt. Med sin samvetsgrannhet
och sitt humana väsende lämpar fru Gefwert
sig särdeles väl för den ömtåliga och ansvars-
fulla post hon där bekläder.
Vid början af vår vandring inom barnhusets
vidlyftiga område kanske det nog »går en
smula rundt» för oss: alla salar och korridorer
äro hvarandra så lika till färg och inredning,
och de små sängarna med sina hvita täcken
och sin stol bredvid sig stå där rad vid rad,
men efter en stund börja vi orientera oss, och
intresset håller snart tankar och nerver spända.
Se här först de yttre konturerna till den
stora inrättningen! Den rymliga, nästan fyr-
kantiga gårdsplanen inneslutes af:
Administrationsbyggnaden, innefattande expedi-
tionsrum, intendentens, husmoderns och läkarnes
bostäder, portvakts- och förrådsrum samt för poli-
klinik afsedda rum, där mottagning af sjuka barn,
vaccination och ambesiktning försiggå.
Amsalshuset, som är det största till omfånget och
beräknadt för 242 barn och 153 ammor, med 88
rum fördelade i tvänne våningar och så ordnade,
att fyra från hvarandra skilda afdelningar uppstå.
3-B «L 31HII
A. Blomberg foto.
se» ‘ . !
si*-« "ca* . .
3 ’k* ’ j
nu munin m
cir tj
Ifjjj ,j - • •; -
flEHS
RPh
ii-
ALLM. BARNHUSET FRÅN NORRTULLSGATAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
