Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 29 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899.
De största salarna äro beräknade för tolf barn och
åtta ammor. De mindre salarna äro af växlande
utrymme.
Koltbarnsbyggnaden, hvilken är betydligt mindre
och innehåller blott trettiotre rum, ordnade efter
samma system, men på tre afdelningar. Den öf-
versta af dessa, är beräknad för de egentliga kolt-
barnen — de, hvilka innehafva åldern ett till sex
år, benämnas så. Den andra är för flickor på sex
till fjorton år och den tredje för äldre gossar. Alla
afdelningarna innehålla naturligtvis dessutom sof-
och dagligrum, sköterskerum, tekök o. s. v.
Ekonomibyggnaden innehåller det särdeles prak-
tiskt ordnade och trefliga köket med tre stora pan-
nor midt på golfvet för ångkokning samt vid den
ena långväggen en rymlig spis för bränsle och af-
sedd för sådan mat, hvilken ej lämpar sig att laga
med ånga. Denna byggnad innehåller äfven sär-
skilda matsalar för inrättningens talrika tjänste-
personal och för de äldre barnen samt badrum.
Köksförestånderskans våning är belägen där en
trappa upp.
En särskild tvättstuga med torkinrättning o. s. v.
Sjukhuset med två stora salar, beräknade för tolf
sängar i hvarje samt elfva mindre rum och för
öfrigt inneslutande allt hvad vår tid inom området
kräfver. Det är afsedt för fyrtiofem barn.
Byggnaden för smittosamma sjukdomar inne-
hållande sex rum med aderton bäddar.
I alla lokalerna samt i de enskilda våningarna
begagnas elektriskt ljus.
Vi rikta nu först våra steg till de allra
minsta, men som alla såväl salar som bäddar
äro hvarandra fullkomligt lika, nöja vi oss
med att endast beskrifva en af dem. Tolf
sängar om en meters längd med knubbiga
småttingar om cirka tre månaders ålder. På
vår afbildning synes, huru sängarne stå på
hvar sin sida om salen med gaflarna vända
utåt golfvet och ammorna i sina rödrutiga
klädningar med hvita förkläden emellan hvarje
säng. Hvita äro filtarna och fint krusade örn-
gåttsvaren och öfverlakanen i bäddarna, där
de små hvila, så välvårdade och så välfödda,
att det är en fröjd att se dem. Men så få
de också en skötsel efter alla konstens reglor,
medan de vistas inom inrättningen. Ytterst
älskvärda äro de nu och låta ej sina röster
ljuda, men när de alla stämma-upp, är sä-
kert konserten .fulltonig. Mest gossar funnos
där för närvarande; det är i regeln svårare
att få hem åt dem än åt flickorna, när de,
efter sin korta vistelse på Allmänna barnhuset,
skola ut i världen att pröfva lifvets olika lotter
Hvarje afdelning har sin särskilda sköterska,
som öfvervakar barnens skötsel, och biträden,
hvilka af barnen benämnas »mostrar».
Nu till »kolten», afdelningen för små mun-
tra fyrar från ett till sex år, hvilka af en
eller annan anledning tills vidare få stanna
på barnhuset, ännu ovetande om lifvets tör-
nen och färdiga att rida ranka eller slå boll,
med ett ord till hvilken lek som helst. Den
stund vi voro där »körde de häst», och små
fotter trippade med full fart genom den långa
korridoren, och glada barnaröster ropade sitt
»hopp, hopp» af hjärtans lust. De rörde sig
också inom ett område, där deras lungor
kunde få andas fritt ut i sund luft med högt
till tak och god ventilation. På mjölk att
släcka törsten med var heller ingen brist :
hvarje rum hade åtskilliga tillbringare till sitt
förfogande, och med barns kända förmåga att
inmundiga anlitades de ofta.
På »sjuken» (ej den för smittosamma sjuk-
domar) funnos barn af olika åldrar och sjuk-
domsarter. Många, hvilkas rosiga kinder och
lifliga rörelser ej vittna om det sjukdomsfrö,
som doldes bakom ytan, andra, som för sin
kortare eller längre lefnad voro bundna med
hårda band af sjukdom eller lamhet. Till
»sjuken» hör en stor veranda, försedd med
markiser, och på denna få de barn, som äro
bundna vid sina bäddar, sin del af sommar-
dagars sol och varma vindar.
I skola och slöjd sitta hvarje dag de barn,
som äro mellan sex och fjorton år, om nu
någon andlig eller lekamlig krankhet håller
dem inom barnhusets hägnande murar. Genom
fru Carlesons och pastor Dehlgrens gemen-
samma omsorger få de där så mycken insikt
i läsning och skrifning, som deras svaga fysiker
tåla vid. Slöjden förestås af fröken Fliesberg,
och barnens snideriarbeten voro särdeles vackra.
Vi öfvervoro en stund slöjdlektionen och åsågo,
huru små fingrar voro i fart med att sticka
strumpor och vantar, pojkar så väl som flickor.
Årligen vid juletid äger en liten försäljning af
barnens arbeten rum, och de penningar, som
därför inflyta, insättas i deras sparbanksböcker.
Gudstjänst äger rum hvarje söndag i skol-
salen.
A. Blomberg foto.
■
Ii*
;■;«
mm-.
ALLM. BARNHUSET: EN AF AMSALARNE.
Nere i det stora köket, ett riktigt ideal för
kök, fritt från dam och rök, ljust, luftigt och
glänsande, se vi fru Wahlöf, omgifven af sin
stab. Sedan folkkökets och utställningskökets
tid är fru Wahlöf nog så väl bekant för åt-
skilliga såväl Stockholms- som landsortsboar.
Med sitt jämna goda lynne och sin stora för-
måga att sköta ett vidlyftigt hushåll — det
omfattar för närvarande ej mindre än 482
personer —- med dess mångahanda ansvar och
bestyr är hon särdeles passande och omtyckt
på sin plats. Sitt trefliga hem har hon en
trappa upp i samma byggnad som köket.
I tvättstugan tvättas dagligen ända till 950
kilogram kläder. Allt är där medels maski-
ner, hissar och mekaniska manglar ytterst
sinnrikt ordnadt. En större tvätt kan, om
så påfordras, inom fyra timmar bli från sin
första början fullständigt inskött och färdig
att inläggas på de breda hyllorna i linneför-
rådsrummet. Förestånderska för denna afdel-
ning är fröken Nordström. Det väl inrättade
badhuset med sin bassäng med klart vatten,
bastu och varmbad är ock särdeles inbjudande.
Under lugna varma sommardagar är den
stora gårdsplanen en hel barnkammare, alla
de små i sina bäddar bäras då dit ned och
få sofva ute i det fria. Gymnastikapparelj
och sandhögar finnas på gården till fröjd och
gamman för de mera försigkomna.
När julen kommer, stråla ett trettiotal jul-
granar i kapp med tindrande barnaögon och
vackra julklappar delas ut till de många bar-
nen. Alla de smås faderlige vän professor
Medin och inrättningen själf bestå en del, och
äfven firman Leja plägar välvilligt komma
ihåg barnhusbarnen. Men året är långt, och
barns förmåga att förgöra leksaker är här
lika stor som annorstädes, så af den varan
blir ojnsättningen rask. Godsaker vankas na-
turligtvis också vid julen. Till ett par andra
fester, hvilka regelbundet årligen återkomma,
har en källarmästare Furman donerat en viss
summa och därmed förskaffat sig generatio-
ners tacksamhet. Den ena af dessa benäm-
nes majfest, den andra bärfest, och illustreras
dessa högtidligheter till och med af musik
till små och storas fröjd. Barnen hafva äfven
midsommarstång, till hvars smyckande de
själfva förfärdiga små prydnader.
Vid omkring fyra à fem månaders ålder
lämna de friska barnen Allmänna barnhuset
och emottagas af fosterföräldrar i skilda delar
af landet. Sköterskorna med sitt ansträn-
gande och tålamodspröfvande arbete tyckas
trifvas väl och åtskilliga af dem räkna öfver
ett tjugutal år i tjänsten. Stor enighet tyckes
råda inom hela den vidtomfattande anstalten
och »hvar och en göre sin plikt» är regeln
som genomgår det hela.
Adelaide Nauckhoff.
»UTOPIER». OCKSÅ EN »LÄKAR-
FRÅGA» AF HELMY RINDERS.
M
ottagningsrummet stod öde, vänt-
rummet likaså. Allt var tyst, endast
solstrålarna dansade lekande in mellan pal-
mens gröna blad, hoppade öfver de höga bok-
hyllorna och stannade till sist dröjande kvar
i portièrens mjuka veck–––– –—
Doktor Erik Boy satt lutad mot skrifbordet,
mekaniskt sysslade han med pappersknifven,
skar på måfå upp sida efter sida i den sist
anlända medicinska tidskriften, ögnade här
och där på öfverskrifterna, men kunde ej fästa
uppmärksamheten vid något bestämdt. Litet
emellan riktades hans ögon mot den lilla pen-
dylen, som lät höra sitt klara och jämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
