Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 27. 5 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 6 —
ansiktet lick därunder lif och uttryck, leenden och
tårar omväxlade, de darrande händerna gestikule-
rade ifrigt; ögonen höll hon dock för det mesta
slutna. Det var som, fruktade Kon, att något af
det närvarande skulle komma och blanda sig in i
hennes minnes skatter. Emellan förr och nu upp-
ställde hon ock därunder ofta jämförelser — natur-
ligtvis till föga fromma för det sistnämnda.
Nutidens jungfrur t. ex., dem begrep sig gumman
Janson »rakt inte på», fast annars hade hon aldrig
haft svårt att fatta i sin dar. Och hon kunde
aldrig bli mer förargad, än när bon fick höra, att en
jungfru i något af hennes »hus» tänkte flytta, för
att hon hade »för mycket att göra».
»Vet frun, hva’ de ä för fel?» frågade hon en
dag på tal därom, medan hon blåste på och lång-
samt njöt’af det på fatet uthällda kaffet. »För lite
göra ha de nu för tiden, de ä alltihop de.» På så
sätt själf besvarande frågan fortfor gumman ifrig
och i tagen: »De vet jag bäst, för jag bar också
tjänt i min dar, och då va de andra ordningar, må
tro; de ä — ge mej si — öfver 60 år se’n de’nu. De
sista åren, innan jag blef gift, tjänte jag hos ett
mycke snällt å galant bondfolk i Faringe i Uppland,
och på den tiden kunde en nog ha talt på, att det
var för mycke’ att göra, men en gjorde’t allri, vet
frun, vi visste inte af annat än arbete, å vi va’ så
upptagna me’ sysslor jämt å samt, så vi hade allri
tid att sätta oss ner å grubbla å harmas öfver, huru
bundna vi voro •— som di tala så mycke’ om nu för
tiden. Tu, tri om mårnarne skulle en opp å ner i
brygghuset å bränna. Hvart hushåll brände sitt
brännvin själf då si, och kvinnfolken skötte om det.
Eller också skulle en ut till mältan, både till brän-
ning å brygd skulle det mältas, förstår frun — å
de’ var ett ansvar, ska’ jag säja att sköta om mäl-
tan : hvarken för mycket eller för litet grodd fick
den vara. Men jag ska’ tala om för frun ett rik-
tigt bra prof.» Gumman steg upp från sin stol och
på ett förtroligt halfhviskande sätt meddelade hon
mig hemligheten af att få ett riktigt godt malt, när
jag härnäst skulle mälta:
»Jo — om man tar en näfve af mältan och 15
korn däraf äro riktigt utgrodda, då är maltet färdigt
att torka på ba’stu’lafven. Ba’stu’n eldas opp förstås
å maltet bredes ut på lafven, där det får ligga från
ottan till sent på kvällen, då det är färdigt, men det
ska’ röras om oupphörligt under tiden, så att allt-
sammans blir lagom torrt å inte somt brändt å somt
vått, inte. Sköts de’ på de’ viset, blir de’ ett så’nt
godt och sött malt, så det kan frun inte tro, å frun
ska få si så god vörten blir. Men man får lof att
vara två om att torka maltet. Det är så hett uppe
på lafven, si, man kan kola af rätt som en går där
å rör, därför får man byta af hvarann alltemellanåt,
å svetten behöfver en torka åf sej tidt å tätt, för
den skvalar åf en.» Jag tackade nu naturligtvis
gumman för undervisningen och nändes ej taga
henne ur den tillfredsställande föreställningen att
hafva gifvit en god och nyttig lärdom med påmin-
nelsen om, att en nutidsfru troligen aldrig kom i
tillfälle att tillämpa den. Och madam Janson, be-
låten med att »frun gaf sig tid att höra på» och
själf helt uppgående i sina minnen, fortsatte:
»När vi inte hade bränning å mälta att sköta,
var det att ändå gå opp i otta om vintermornarne
å ställa sej i ladan ihop med kararne å tröska.
Sonen å dottern — Per å Anna Karin, som di hette
— å drängen å jag stodo där till långt fram på vin-
tern å slogo ur hvart enda sädeskorn med slaga.
— — Så takt de fick en lära sej. Och nog kunde
axlarne värka å handlederna svullna, men de exti-
mera en inte, å inte ville vi kvinnfolk heller, att
pojkarne. skulle få veta’t å få något att grina åt.
Ja, så hade vi ladugården å kreaturen att sköta
förstås, det fanns minsann inga kogubbar, som skötte
grofsysslorna den tiden inte, utan kvinnfolken gjorde
allt själfva. Vatten bar vi från brunnen till la’gàln
med så eller ämbar, och i snödrifvorna klef vi om
vintrarne, så att vi va’ våta till knäs, eller till dess
kjolarne styfva å skarpa af is stodo som tunnband
kring benen på oss.
Jag har nog hört talas om från landet, att när
en piga nu tar tjänst, ä’ hennes första fråga, om
hon »behöfver mjölka å gå på utarbete».––– Be
a så en kan bli sjuk till höra’t. Och ändå begär hon
100 å 150 kronor i lön. Men för en sådan stor lön
vill hon göra så litet och så lätt arbete som möj-
ligt. Jag skulle inte säja något om deras stora lö-
ner, om di däraf sparde ihop för framtiden mer, än
hva’ jag och mina gelikar kunde, men det är just
detta, de inte göra. De lära sej bara misshushålla å
ödsla bort pengar på en hop onödiga grannlåter.
Det är inte underligt, att det är så hårda tider
för landtbrukaren. Di skyller på mycket annat, men
jag skyller mest på att ingen vill tjäna bönder mer
— å att di som ska låssas göra’t, ä dyrlegda å lata
å uppstudsiga. Bondens egna söner å döttrar, som
väl ä’ närmast til! att hjälpa far och mor med den
jord, som de själfva en gång ska’ få ärfva, de upp-
fostras som herrar å fröknar å tycka sej vara för
fina å »bildade» att föra en trästock eller ett härf-
skaft — men si virkskaftet det kan de fina »frök-
narne» föra. — — Det är rakt på tok, frun, när en
tänker på’t.
I min ungdom hade då inte en son eller dotter
en smul bättre eller lättare än tjänaren. De fingo
hålla ut bitti och sent, precis på samma sätt som
en ann. Jag tyckte till och med, många gånger, att
jag hade det för min del bättre än dottern. Jag
hade åtminstone min lön, som jag fick använda,
som jag ville, men hvarken Per eller Anna Karin
hade en vitten för egen del. Kläder väfdes och
syddes ju hemma af alla slag, både åt karlar och
kvinnor, och något annat än mat och kläder be-
höfdes inte. Det enda jag kan minnas att de fick
var hvarsin tolfskilling, som bond’ spendera på dem,
när de liksom annan ungdom reste in Vaksala-
lörda’n på distingen.
(Forts.)
SidenBastrobe
kr. 12: 30 till kr. 58: 80
för tyg till hel klädning Tussors och Shantungs
Bal-Siden............. fr. 65 öre—16,45
Siden-Grenadin_ » 90 öre— 8,65
Siden-Bengalin... » kr. 1,75— 8,35
äfvensom svart, hvitt och kulört Henneberg-Siden från 65 öre till
kr. 16: 45 pr meter — slät, randig, rutig, fasonerad, damast m. m.
(cirka 240 olika kvalitéer och 2,000 olika färger, mönster m. m.).
Siden-Damast................. fr. SO öre—16,45
Siden-Bastklädn. pr robe > kr. 1 2,30—58,80
Siden-Foulard, tryckt, » 85 öre— 3,85
pr mtr. Siden-Armüres, Monopols, Cristalliques, Moire antique.
Duchesse, Princesse, Moscovite, Marcelllnes, siden till täcken och
flaggor m. m. porto- och tullfritt till hemmet. Profver och kata-
log omgående. — Dubbelt porto till Schweitz.
Si. !H©zm©bergs Bid©n»Fabrik9 Zürich..
(K. & K. Hofleverantör.)
Tandläkare TOM von HÄLL.
— 15 Stureplan 15. —
Hvard. 10—2, 5—6. Helgd. 10—12.
Allm. Telefon 58 48.
Kurs i
Sj ukgy mnastik
och Massage
gifves af medicine kandidat A. Kjell-
berg1, legit, sjukgymn. Prospekt på begä-
ran. Adress: Stockholm, Mästersamuelsg.
54. Allm. tel. 667. (S. T. A. 58291)
»ybehörs
Specialitet
kladnmgar kappor
Santalmissionens
U| 1 Broken Orange
Pekoe à 6:40 pr kg.
B ^ Nästan omedelbart
■ ’ färdigt för servering.
H J Drygast.
^ s» Märk! Vi sälja
denna prima sort oblandad 3 ä 4 kr. billi-
gare pr kilo än vissa andra firmor.
Pekoe à 5; 60 pr kg.
Mindre aromrikt. Utmärkt hvardagste.
Insänd 40 öre i frimärken, så erbålles prof
af önskad sort.
Santalmissionens Tedepot,
Trievaldgränd 2, Stockholm.
Banyuls Trilles.
Ett aptitgifvande, magstärkande
vin, afsedt för konvalescenter
och svaga personer i allmänhet.
Rekommenderadt af många hrr
läkare.
Pris pr butelj kr. 3,50 hos
Högstedt & C:o,
Stockholm, 32 ’
Regeringsgatan.
Mos all» bokhandlare:
Minnesord till mina nattvardsbarn, “Lu s™’’1:50,
Minne från konfirmationsdayen, ?rfed£,p 3 Emanueison Häftad 50
Häft.
band 2:50.
Laache. Häft.
klotb. 1: 25.
Stilla stunder före den Heliga nattvarden, îfgo.’hSff?.®“
Vårt jordiska arbete i Herrens tjänst,
Villkoren för ett lyckligt äktenskap,
A l/fpSICÎ/Q not en for trolofvade, äkta makar och föräldrar af dr
MfVICBIdftClIJCl, Martin Luther m. fl. Häft. 1: 25, kart. 1: 50, klotb. 2: 25.
Ett kristligt fcimiij6lif7 af G. Everard.. Häft. 60 öre, kart. 85 öre, klotb. 1: 50.
Inflytandets makt. Häft. 50 öre, kart. 75 öre.
flan fni* rlan Råd med afseende på hvardagslifvets förhållanden af G. Everard.
udg lur uag. Häft 1 kr klotb 2 kr
Under korsst betraktelser till tröst för dem som lida. Häft. 1 kr., klotb.
Solstrålar från himmelen |\™andaÄum’ Häft. i: so, karton. i: 75,
Fosterlandsstiftelsens förlagsexp.,
Stockholm.
Söderköpings brunn och bad.
Säsong 1 juni—1 september.
Intendent: d:r SVEN° WALLGREN, till 1 juni adress Stockholm.
Prospekter erhållas från Brunnskontoret på begäran.
Prenumerera på “Kamraten!“
Via postlinien SÄSSNITZ-TRELLEBORG
förmedlas den snabbaste förbindelsen till kontinenten medelst de stora, elegant och be-
kvämt inredda hjulångarne Svea och Germania samt propellerångarne Rex och
Imperator. OBS.! Endast en tullbebandling ! Vidare genom von Essen & Frick, Malmö,
Kontinentkontoret, Trelleborg, och Stockholms Resebureau, Stockholm, genom bvilken se-
nare biljetter för resor öfver hela världen tillhandahållas. Svenska rundresebiljetter ut-
lämnas genast utan tillägg af provision.
^ MUSIK-INSTRUMENT
af alla slag köpas fördelaktigast bos
Bengt Bahlgnens Aktiebolag,
Arsenalsgatau 1, Stockholm.
Nyutkommen priskurant för 1899, med färglagda planscher, er-
holtes konstnadsfritt på begäran.
Stort nyinkommet lager af
svarta och lsLULlc>rt^
SIDENTYGER,
tryckta
Foularder, «lapons ocli Shanghais
i säsongens alla nyheter.
J&8BIs*— OBS.! Nyheter inkomma dagligen.
Profver franko på begäran.-— –––––-
K. M. LUNDBERG,
_____................. -STUREPLAN........= =_____
$1 d’TJTJxru-’iriJTJTLrTinurxjTj’iJiJT-nLrijnjxjnjTJ^mjrxjTJXJTJiJu-ijarTjriJTJTJTJ^xjTJÜ2
^ hergesfelU in der
au de CoIogneÄParFumerie-fabn
MULHEN^
•PdBHIKS-AÜRKÊ
N5r4711-
BhhnVeilchen
(RhPM-ViOLUTTU)
ÅTERGER NATURTROGET VIOLBLOMMANS DOFT.
Försäljes af alla välsorterade parfym-
handlande à kr.2,25,3.-och 4,50 per flaska.
Genpra/c/fenf /Svp/fge /örPdrfe/mewW/Nö/n
fm/’/ßoslröm,Norrknc/sfiPf.SiorÅho/m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
