Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 40. 20 maj 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLC1STRERAD UTI DN ING
FOR • KVINNAN OCH ■ HEnriET
* -’W*“ ;
N:r 40 (615). LÖRDAGEN DEN 20 MAJ 1899. 12:te Arg.
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR:
Iddn ............... .......................... kr. 5: -
Iduns Modetidn. med plan-
scher OCH HANDARB. ... > 5: —
Iduns Modetidn. utan pl. » 3: —
UTGIFNINGSDAGAR :
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE :
FRITHIOF HELLBERG
träffas säkrast kl. 2—3.
BYRÅ OCH EXPEDITION:
KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
ÖPPNA KL. 10—5.
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646.
KOMMISSIONÄRER
GAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR.
Stockholm,
Iduns Kungl. Hofboktryckeri.
EMILIA BROOMÉ, FÖDD LOTHI-
GIUS.
■
Å EN KRAFTIG FOLKVILJA mot
kriget och för freden är villkoret
för fredssträfvandets framgång, lig-
ger det i öppen dag, att kvinnans inflytande
för fredsrörelsen är af högsta vikt, ja, rent af
oumbärligt. ’Folkviljans första daning sker på
mödrarnas knän’, och om kvinnorna med hela
makten af sitt inflytande såsom mödrar stödja
fredens sak, är dess seger därför viss. Med
sin medfödda afsky för våldsdåd, sin natur-
liga medkänsla för allt, som lider, är också
kvinnan framför mannen skickad att väcka,
vårda och värna fredstanken hos folken. Hon
skulle därigenom ock på det värdigaste sätt
fullfölja den kulturuppgift, som specielt är
hennes, den att göra mildhet, godhet och kär-
lek till ledande makter inom mänskligheten.»
Med dessa ord inledde fru Emilia Broomé
kapitlet om hvad kvinnorna kunna göra för
fredssaken i det af pressen återgifna upprop,
genom hvilket hon på våren 1897, under in-
stämmande från ett femtiotal kvinnliga me-
ningsfränder — de flesta framstående repre-
sentanter för ideella sträfvanden — varmt och
vältaligt manade Sveriges kvinnor att göra
sin insats i det internationella fredsarbetet.
Uppropet, som förvandlade så många förut
i frågan likgiltiga eller kalla till varma freds-
vänner, verkade på andra håll som brandpilar.
En tidningspolemik uppflammade, under hvilken
såväl redaktioner som föreningar och enskilde
uttalade sig för eller emot fredssaken. Genom
striden klargjordes med önskvärd tydlighet å
ena sidan försvars-, å den andra fredsvänner-
nas syften, eller med andra ord den vid fäderne-
torfvan och det närvarande fjättrade försvars-
tanken samt de, jämte fosterlandet och nuet,
framtiden och all världen famnande freds-
idéerna.
I januari 1898 höll fru Broomé i Stock-
holmsföreningen »Studenter och arbetare» in-
ledningsföredraget till en diskussion om »Kvin-
nan och fredssaken». I öfverensstämmelse
med de under meningsutbytet häfdade åsik-
terna, att fredsarbetet kräfver kvinnohjälp och
att de svenska kvinnorna alltför länge dröjt
att lägga hand vid fredsverket, grundades få
dagar efter diskussionen på fru Broomés initia-
tiv Sveriges kvinnliga fredsförening.
Denna förening, som står öppen för hvarje
oförvitlig kvinna och består af dels aktiva,
dels passiva medlemmar — de förra i fråga
om sin verksamhet hänvisade till någon af
föreningens fyra sektioner: den pedagogiska
och den skönlitterära samt press- och ekono-
misektionerna — afser att »främja en inter-
nationell folkopinion mot krig och fredlig lös-
ning af mellanfolkliga konflikter». Lämnande
andra samhällsfrågor å sido, vill föreningen
sålunda i sin mån »bidraga till det stora in-
ternationella kulturarbete, som har till mål att
befria mänskligheten från en af dess mest
fruktansvärda hemsökelser och en af dess mest
tryckande bördor — kriget och den beväp-
nade freden». Att föreningen emellertid inga-
lunda intager någon »försvarsnihilistisk» stånd-
punkt, framgår af den punkt i föreningens
program, där det heter: »Intill dess sträfvan-
det efter ett framtida varaktigt fredstillstånd
nått sitt syfte, ser föreningen i ett ändamåls-
enligt försvar ett skydd för den närvarande
freden och ett yttersta värn för frihet och själf-
ständighet. »
Genom att samverka med fredsbyrån i Bern
har Sveriges kvinnliga fredsförening, som under
sin korta tillvaro visat sig synnerligen lifs-
kraftig, fått säte och stämma i de årliga världs-
fredskongresserna. Såsom medlem af »Sven-
ska kvinnornas nationalförbund» — en gren
af »The international council of women» —
äger föreningen att låta sig representeras vid
den kongress, som af nämnda internationella
kvinnoförbund instundande sommar anordnas
i London och som har skiljedomsfrågan främst
på sitt program. På uppmaning af sin franska
allierade, »Ligue des femmes pour le désar-
mement international», satte sig föreningen,
som kändt, i spetsen för en insamling af
namnunderskrifter å den svenska adressen till
nationernas representanter vid fredskonferen-
sen — en insamling, som, bedrifven på det
mest praktiska, energiska och oförtrutna sätt,
uppvisar det vackra resultatet af närmare
228,000 namn, insamlade på den korta tiden
af två månader. Erinras må äfven om den
af föreningens pedagogiska sektion i november
månad förlidet år anordnade, talrikt besökta,
lifliga och sakrika diskussionen öfver ämnet
»Hvilka principer böra ligga till grund för en
modern historieundervisning på skolans sta-
dium?», under hvilken diskussion framstående
pedagoger enade sig i yrkandet på en — för
fredssträfvandena gynnsam — reform i kultur-
historisk riktning af de historiska läroböckerna
och den på dessa baserade undervisningen.
Af den serie broschyrer i fredsfrågan, som
föreningen beslutit utgifva, hafva de tre första
häftena — »Fredssaken och kvinnan» af
Emilia Broomé, »Fredstanken» af Ellen Key
och »Fredsutopier» af Frédéric Passy — under
varens lopp utkommit på Albert Bonniers
förlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>