Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 42. 27 maj 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 42 (617). LÖRDAGEN DEN 27 MAJ 1899. 12:te Arg.
ÏLLÔSTRERAD WflDN ING
CH • MËnnET’I
FÖR • KVINNAN
PRENUMERATIONSPRIS PR
IdüN ............................................... KR.
Iddns Modetidn.med plan-
scher OCH HANDARB. »
Iddns Modetidn. utan pl. »
år: UTGIFNINGSDAGAR : REDAKTÖR OCH UTGIFVARE : BYRÅ OCH EXPEDITION:
5: — HVARJE FRITHIOF HELLBERG KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
5: —
3: —
ONSDAG OCH LÖRDAG.
träffas säkrast kl. 2—3.
ÖPPNA KL. 10—5.
LÖSNDMMERPRIS : 8 ÖRE. Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646.
KOMMISSIONÄRER
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR.
Stockholm,
Iddns Kdngl. Hofboktryckeri.
HANNA THEORELL.
UST NÄR den unga våren gjorde sitt
inträde hos oss, kastande sitt ljusa
täcke öfver de grå kullarne på Solna
gamla kyrkogård, reddes därute bland liljor
och rosor en ny bädd åt en ädel, varmhjärtad
kvinna, som efter en lång och plågsam sjuk-
dom vid 66 års ålder skattat åt förgängelsen.
Några blad ur hennes lefnadssaga skola helt
visst läsas med deltagande af hennes inånga
vänner.
Hanna Margareta Hultman föddes den 12
sept. 1833 i en anspåkslös prästgård i Väster-
götland. Fadern var komminister i Rångdala
och omnämnes i Skara stifts Herdaminnen
såsom »en aktningsvärd man, med goda pre-
dikogåfvor, död 1834.» Modern, född Kjellén,
härstammade från en gammal prästsläkt, men
blef redan vid 23 år änka, med tre späda
barn. Hanna var då endast 1 år. I det enkla
modershemmet lades emellertid grunden till
den hjärtats och karaktärens bildning, som lif-
vet igenom utmärkte henne. För att vid mog-
nare år själf kunna bryta sig en bana i lifvet,
skickades hon längre fram till en god upp-
fostringsanstalt, hvarifrån hon utgick för att
mottaga plats som lärarinna i professor Malm-
stens hus i hufvudstaden, hvilken plats hon
bibehöll under tio år.
I detta hem hade den unga sympatiska
lärarinnan tillfälle att bland de många, som
där gingo in och ut, göra åtskilliga särdeles
värderika bekantskaper, som utöfvade stort
inflytande på hennes intellektuela utveckling.
Bland dessa må i främsta rummet nämnas
hennes blifvande make, den unge akademie
docenten Axel Gabriel Theorell, son af justitie-
ombudsmannen S. L. Theorell och dennes
maka 8. V. Schwerin. Hans djupt anlagda
karaktär fann genklang hos Hanna Hultman,
och hans tillbakadragna, något melankoliska
natur fann i hennes blida och öppna väsen
den lyckliga jämnvikt han kände sig behöfva.
»Hans lycka,» säger en hans minnestecknare,
»nådde ock sin zenit, då han sommaren 1874
såsom sin brud hemförde den älskliga lärarin-
nan i Malmstenska hemmet och med henne
genomlefde den sista vinter, som blef honom
beskärd, på Drottningholm, dit han flyttade
från Upsala, vid hvars universitet han dock
fortfarande stod kvar såsom docent.»
Utrustade med en mer än vanligt omfat-
tande allmänbildning, förstodo de unga ma-
hne att förläna åt hemmet en doft af säll-
spordt behag, som gjorde, att hvar och en måste
känna sig väl hos dem. Theorell samtalade
gärna inom trängre kretsar i ämnen af all-
mänt intresse, i synnerhet utgjorde national-
ekonomiska frågor, då dessa på något sätt
syntes beroende af mekaniska uppfinningar,
föremål för hans lifligaste deltagande.
Denna hemmets lycka blef emellertid af
kort varaktighet, ty redan efter mindre än ett
år bortkallades den lofvande vetenskapsman-
nen af döden, efter en tärande sjukdom, hvars
följder han icke kunde öfvervinna.
Ehuru med stora förtjänster såsom mate-
matisk lärare, var det icke i främsta rum-
met såsom sådan, Theorell blifvit berömd
inom Sverige och vida utom hemlandets grän-
ser. Under den tid han i följd af sitt ned-
stämda lynne ansåg, att de djupsinniga, rent
matematiska arbetena allt för mycket an-
strängde hans tankeverksamhet, ägnade han
sig åt uppfinning af ändamålsenliga konstruk-
tioner af åtskilliga fysikaliska och astrono-
miska instrument och visade sig för sådana
arbeten äga en alldeles eminent begåfning,
som med ens gjorde hans namn kändt och
aktadt af alla samtida fackmän. Härvid må
vi i första rummet nämna hans konstruktion af
den själfregistrerande meteorograf, hvilken höge-
ligen underlättar meteorologiska iakttagelser.
Han uppfann äfven en högst sinnrik vindmä-
tare och inrättade de bästa, medels elektrici-
tet reglerade astronomiska ur. Theorell var
tillförordnad professor i fysik vid Teknologiska
institutet. De meteorologiska anstalterna i
Upsala, Köpenhamn och Wien äro alla för-
sedda med theorellska apparater och äfven i
Amerika har vetenskapen gjort sig dem till
godo.
Själf har han vid åtskilliga tillfällen genom
tryckta uppsatser och afhandlingar beskrifvit
sina apparater och deras användning. Yid
sina muntliga föredrag framställde han sina
tankar klart och koncist, ådagaläggande, att
han var en man, som tänkte två gånger, innan
han talade. Äfven å hjärtats vägnar var
Theorell en sällsynt begåfvad man, och det
upphöjda sinnelaget framlyste äfven, då hans
lynne ej var i fullkomlig jämnvikt.
Att skiljsmässan från en sådan man skulle
lämna ett ofantligt tomrum efter sig för ma-
kan, som i ovanligt hög grad stått sympati-
serande vid hans sida, är lätt att förstå. Hen-
nes starka karaktär dukade dock icke under
för det hårda slaget. I stället för att hängifva
sig åt en dådlös overksamhet, sökte hon hjälp
i arbetet, redo till hvarje uppoffring, då det
gällde att gagna andra. Hvarhelst det var
henne möjligt att med ord eller handling
hjälpa en nödställd nästa, var hon af fullaste
hjärta beredvillig därtill. På samma gång
ägde hon ett vaket intresse för mänsklighetens
stora frågor i allt, som kunde befordra’ kärle-
kens anda på jorden.
Snart nog öppnade sig för henne ett sär-
skildt arbetsfält, då hennes bror, den allmänt
kände och värderade lektor F. W. Hultman
vid högre lärarinneseminariet i Stockholm ti-
digt afled jämte sin maka, lämnande fyra min-
deråriga barn föräldralösa. För dessa blef nn
fastern den ömmaste mor och uppfostrarinna,
och löntes af dem tillbaka med den mest hän-
gifna barnsliga kärlek, så att systrarna på
Sofiahemmet, där hon vårdades under sina
sista dagar, icke utan rörelse kunde tala därom.
I det mera offentliga lifvet har professor-
skan Theorell verkat bland annat för stiftandet
af arbetsstugor för fattiga barn i Upsala, och
dessa arbetsstugor såväl i Upsala som i Stock-
holm ha år från år vunnit allt mera erkän-
nande såsom ett kraftigt medel till de fattiga
barnens så väl " moraliska som sedliga upp-
fostran. Efter sin flyttning till hufvudstaden
har hon varit en verksam skolrådsmedlem
inom Adolf Fredriks församling samt ända
intill det sista tagit liflig del i fredsarbetet.
Enkel och anspråkslös, verkade hon helst i det
tysta, utan att låta vänstra handen veta hvad
den högra gjorde, men dock till välsignelse
för många, hvilka också med tacksamhet be-
vara hennes minne.
Till sin lifsåskådning var professorskan Theo-
rell utpräglad idealist och hade svårt att finna
sig vid 80-talets litterära pessimism. Ovan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
