Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. 10 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 4
’•iiiÀ t.
g®
fem
..... %Ëà&
’•:’•••
v». ^
’Mlj
A. uiomDerg toto.
SKANSENS VÅRFEST: MARKNADSPLATSEN.
af dem, som äro för kära fruns räkning. Känslan
för goda kamrater t. ex. från en oförgätlig studietid.
Om en sådan känsla lägger beslag på honom under
några korta kvällstimmar en och annan gång under lif-
vet, så skall en förståndig fru endast finna detta
vara helt naturligt, men en egennyttig, nyckfull
och oförsonlig fru, sådan som »Signe», hon är ange-
lägen att ställa om så, att denna händelse blir in-
körsporten till en huslig misstämning, som skall
vara hela lifvet ut Ändå är en sådans natur så
upphöjd och säreget ädel, att det aldrig kän blifva
tanke på att taga första steget till förklaring för
att komma till förståelse igen, ändock hon vet, att
mannen älskar henne, och hon älskar mannen.
Claes var enligt min mening en öm äkta man,
god, uppoffrande och förståndig, fast möjligen en
smula för beskedlig. Signes största fel torde varit
lynnesfel, blandadt med en falsk föreställning om
finkänslighet. Hennes beteende företedde brist på
de egenskaper, som bäst kläda och bäst gagna en
ung maka. #
Denna kritik är ett snabbt nedskrifvet intryck,
som skissen kvarlämnade hos mig. Uti en skiss
har_ man ju rätt att fantisera så där tämligen
ohäjdadt; händelserna, som tecknas, äro ju där af
underordnad betydelse, men inflickar man en hän-
delse, så bör den vara ett klart uttryck för för-
fattarens mening. Så är det ej uti här kritiserade
berättelse, ty jag är öfvertygad om, att författarin-
nan ej afsåg att klandra den äkta mannen och göra
den unga kvinnan till en missförstådd och oskyl-
digt lidande martyr. Så uppfattas likväl saken af
en mindre försigkommen läsekrets. En ung läsa-
rinna ser ett föredöme, som ej är vare sig godt,
nyttigt eller riktigt. Herm. Claeson.
KVINNLIGA
ÄRESTODER.
U
NDER DENNA
RUBRIK hade
Idun år 1894 i sina
spalter en uppsats,
hvari framhölls, huru
den svenska nationen
medvarm fosterländsk
ifver ärar minnena af
sina store män genom
att i brons föreviga
deras gestalter och
ställa dem som ma-
nande och upplyftan-
de exempel för samtid
och eftervärld, och
huru, med anledning
däraf, tiden äfven
borde vara inne för
det kvinnliga Sverige
att på liknande sätt
hugfästa minnena af
märkliga svenska kvin-
nor, hvilkas handlin-
ej mindre grad än
Sankt Birgitta och drottningarna Filippa och
Ulrika Eleonora, såsom äfven varande för-
tjänta att ihågkommas.
Våra för den vackra tanken intresserade
läsarinnor hafva tvifvelsutan åtskilliga andra
att föreslå; exempelvis finnas inom konstens
och litteraturens områden namnen Jenny Lind,
Anna Maria Lenngren och Fredrika Bremer.
Som frågan emellertid till sin art synes oss
vara af den betydelse och omfattning, att den
förtjänar att närmare diskuteras, äro våra
läsarinnor hjärtligt välkomna i Iduns spalter
med inlägg och förslag, som kunna gagna
sakens utredning och eventuella realiserande.
n. .onjiuuersr toto.
SKANSENS VÅRFEST: PÅ DANSBANAN.
gar och personligheter _ o
männens spridt glans öfver fäderneslandet.
Emellertidvannden
då framkastade idén
ingen egentlig tillslut-
ning från Iduns läse-
krets — och saken
föll i glömska.
I dessa dagar har
dock en ärad insän-
dare i ett till Sveriges
kvinnor riktadt upp-
rop, som vi af utrym-
messkäl endast kunna
fragmentariskt med-
dela, tagit till orda för
planens realiserande.
»Mer och mer,» sä-
ger bl. a. uppropets
författare, »börjar man
uppmärksamma våra
stora minnen och de
store män, som djupt
och ärofullt ingripit i A. Bloniberg foto.
vårt folks öden. Man
har älskat att i bron-
sen föreviga dessa fosterlandets söner, hvilka
på det ena eller andra området gjort insatser,
som spåras genom tiderna. Men ännu äger
Sverige ingen bildstod
af någon märklig kvin-
na. Ha vi då inga
högsinta och ädla kvin-
nor att hedra? Jo, för
visso. Från historiens
blad träder oss bilden
af den hugstora och
hjältemodiga Kristina
Gyllenstierna till möte.
Utan tvifvel är min-
net af henne bland
dem, som främst böra
upplifvas.
Svenska kvinnor af
alla åldrar och stånd!
Förenens alltså i en-
dräkt och kraftigt ar-
bete för att resa Stu-
rens maka en bild-
stod! »
Så långt uppro-
pets författare, hvil-
ken dessutom nämner
RRÖD EFTER VIKT.
H
ÄROMDAGEN, då jag kom gående upp-
för Humlegårdsgatan, mötte jag just
utanför Bergs konditori min väninna, frn B .. .
Alltid charmant och älskvärd, nu iförd en
splitter ny, elegant vårkappa.
Min artigaste hälsning, det förbindligaste
svar, en fin, behaDdskad hand sträcktes fram,
och jag bugade mig öfver densamma. En invit
att följa med, jag vände om och gick tillbaka.
»Åh, hvilka tider vi lefvai...!» började
bekymradt min interlokutris.
SKANSENS VÅRFEST: RYTTARTRUPP I FESTTÅGET.
»Ja, ett väder, som ...»
»Nej, jag menade inte vädret nu; enfaldiga
människa, tror ni, jag talar om slikt lappri;
nej, jag menar för räntestegringens skull.»
Jag såg nog mycket förvånad ut. I fru
B:s salong fick aldrig talas om affärer, hvad
kunde nu...
Hon fortsatte litet otåligt: »Förstår ni inte,
att jag är bekymrad för mitt hushåll; brödet
är så dyrt. »
Jag kastade en kanske hånfull blick på den
dyrbara vårkappan och tänkte, att brödet
torde inte vara den drygaste utgiftsposten för
hennes herre och man. Hon såg min min
och förstod den.
»Seså, låt nu bli de där funderingarna och
var snäll och hjälp mig en smula.»
Jag lofvade beredvilligt, men förstod inte
riktigt. . .
»Ni skrifver ju i ’Idun’, hr Hennings?»
Jag bejakade frågan; nu började jag förstå,
hvart samtalet syftade.
»Ja, ser ni, nu är det så, att för hvar pro-
cent, som räntorna stiga, så minska bagarne
brödet. . . eller också sätta de upp priset, eller
också göra de bägge delarna. Att sätta upp
priset det går inte så lätt, i synnerhet på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
