Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. 17 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iÛUN 1899.
a» s** -■
Tli. WahlDerg foio.
FRÅN NUNNEKRIGETS SLAGFÄLT: KÖKET.
T*’ ’’"’T’.
k**’*
_____ i
den tredje återger interiören af en mot de
farliga larvernas angrepp färdigpreparerad skog.
Den fjärde bilden framställer ett af köken,
där limkokningen försiggår, och den femte
vyn slutligen ett par af barackerna, i hvilka
trupperna söka hvila efter fälttågens strapatser.
SILHUETTER. UR GEORG AMEENS
EFTERLÄMNADEANTECKNINGAR.
TRE SAMTIDA FÖRFATTARINNOR.
II.
SOPHIE VON KNORRING.
R
EDAN ETT PAR ÅR innan jag första gån-
gen sammanträffade med Fredrika Bremer,
hade jag haft nöjet göra personlig bekantskap
med »Kusinernas» frejdade författarinna, fri-
herrinnan Sophie von Knorring, född Zelow. Det
var sommaren 1839, då hon besökte Karls-
krona och där gästade släktingar, med hvilka
äfven jag var nära bekant. Jag var hos dem
tillsammans med henne nästan en hel dag.
Hon var till hela sin apparition, sätt och
väsende en motsats till Fredrika Bremer. Hon
var Dune femme de quarante ans», hade redan
varit gift i tjugu år och hade en vuxen dot-
ter vid sin sida, men förlorade ingenting där-
på. Hon var en väl bibehållen, fullmogen,
yppig skönhet .och väl medveten däraf, med
pikanta, af kvickhet och spirituel liflighet spe-
lande drag samt en motsvarande konversation.
Under dessa många timmar jag var till-
sammans med henne, bemötte hon mig med
den mest naturliga, lätta, lediga och välvilliga
älskvärdhet. Hon var och hade allt från ung-
domen varit en fulländad världsdam. Dotter
af hofmarskalken von Zelow, en förmögen gods-
ägare i Västergötland, och hans maka, född
Gripenstedt, ådagalade hon tidigt ovanliga an-
lag och frön till stora snillegåfvor, hvilka ut-
vecklades genom den sorgfälligaste uppfostran,
som hufvudsakligast gjordes hos hennes mor-
bror och hans fru, född grefvinna Posse, på
Gräfsnäs, där hon uppväxte tillsammans med
en ungefär jämnårig kusin, sedermera gift
med baron Saint Cyr.
Som ett bevis på, hur man i alla möjliga
riktningar sökte utbilda hennes rika anlag, er-
inrar jag mig, att, då jag som mycket ung
informator ett par år i slutet af 1820-talet vi-
stades i Västergötland, man skämtsamt talade
om hennes »tjugufem talanger», medan hennes
yngre systrar endast hunnit till aderton och
sexton.
Då de båda lika sköna som flnbildade, lif-
liga, kvicka, spirituella kusinerna, liknande
tvänne skimrande tvillingstjärnor, gjorde sin
debut i Stockholms elegantaste societet, var
den icke mindre lysande och väckte ej ringare
uppseende än ett par andra »Kusiners» senare
debut i den litterära världen.
Flere af friherrinnan Knorrings romaner äga
många pikanta drag, många fina skisser, hem-
Th. Wahlberg foto.
FRÅN NUNNEKRIGETS
tade från detta societetslif vid en tidpunkt —
strax före och efter Carl Johans tronbestig-
ning — den mest lysande Sverige i den vägen
haft, sedan Anckarströms lönnmördarekula lik-
som jagade det högre sällskapslifvets gracer
på flykten och tvingade snillet att söka sig
härberge annorstädes än i salongerna.
Om en så beskaffad och så firad ung flickas
lilla hjärna icke skulle vara stark nog att mot-
stå alla frestelser till litet fåfänga, öfvermod
och själfbelåtenhet med det egna jaget, hvar-
af man senare velat finna spår hos författa-
rinnan, så vore det väl förlåtligt och åtminstone
icke att undra öfver.
Men redan tidigt, 1820, vid 23 års ålder,
inträdde Sophie von Zelow i äktenskap med
sedermera chefen för Skaraborgs regemente
S. von Knorring, och blef, såsom en biograf
sagt, »i detta andra skifte af sin lefnad nu
den milda makan, den vänsälla värdinnan,
så som hon tillförne varit den alla fördunk-
lande stjärnan på sällskapslifvets firmament.»
När och hur hon egentligen hörjade att
skrifva och författa, och hvilka speciella för-
hållanden, som möjligen föranledde henne att,
efter närmare femton år, tillbragta i detta andra
lifsskede, inträda i ett tredje, är mig ej när-
mare bekant och tillhör ej heller det » silhuett»-
porträtt, jag tecknat mig till minnes efter det
första personliga sammanträffandet.
»Detta tredje skifte», säger samme biograf,
inträffade, då hon, därtill drifven af denna
snillets inre, oafvisliga maning, som endast
lämnar valet fritt mellan att gifva skapare-
kraften luft eller blifva dess egen martyr,
trädde fram som författarinna med dessa bil-
der ur lifvet, i hvilka snillets inspiration gick
hand i hand med en iakttagelseförmåga, för
hvilken ingen af verklighetens dolda vinklar
blef förborgad».
Det arbete, hvarmed friherrinnan Knorring
först debuterade, Kusinerna, väckte med skäl
stor uppmärksamhet.
Detta arbete utkom 1834, således flere år se-
nare än Fredrika Bremers förstlingar, och det
är icke osannolikt, att dessa i någon mån kunnat
ytterligare egga ccb uppmuntra friherrinnan
Knorring att också uppträda, liksom det ej
heller är osannolikt, att hvarje nytt arbete af
den förra bidrog att sporra den senare till en
SLAGFÄLT : BARACKERNA.
i
SSga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
