Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 60. 29 juli 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. 4 —
Cuvr**;;Senç v
aSr-ar**
S£L ’.
: h Tî
æsBs
.
-
ÅNGAREN »GUSTAFSBERG VIS» BRAND VID GUSTAFSBERG. TECKNING FÖR IDUN AF TYCHO ÖDBERG.
VÅRA ILLUSTRATIONER.
SIEGFRIED SALOMAN, den bekante tonsättaren,
afled härstädes i lördags i den höga åldern af
83 år.
Det var ingalunda något musikaliskt snille af
hög rang, som med honom gick ur tiden, men han
var en ärligt sträfvande
konstnär, hvilken med
den begränsning, hvaraf
hans talang var bunden,
gaf det bästa han för-
mådde.
Saloman var en myc-
ket produktiv kompo-
nist ; bland hans ton-
verk må särskildt fram-
hållas operorna »Hjer-
tet paa Pröve», »Karpa-
ternas ros> (uppförd i
Moskwa och Stockholm)
»Diamantkorset« (upp-
förd i Köpenhamn, Ber-
lin, Stockholm m. fl.
städer) samt »I Bretag-
siEGFRiED saloman. ne», den sistnämnda en-
dast spelad i Stockholm.
Af samtliga operor rönte »Diamantkorset» den
största framgången, såväl i Stockholm som i ut-
landet. A vår operascen kreerades hufvudrollerna
i densamma af tvänne sådana artister som fröken
Vendela Andersson (numera fru Sörensen) samt
Pelle Janzon, och vår operapublik bevarar säkert
ännu i kärt minne den sällsynt fina konstnjutning,
de båda artisterna skänkte i dessa prestationer.
Saloman var gift med den framstående svenska
sångerskan Henriette Nissen, hvilken afled för åt-
skilliga år sedan.
Han sörjes närmast af sin broder, målaren, pro-
fessor G. Saloman.
HN ÅNGFARTYGSBRAND ägde, som bekant, ny-
ligen rum i Stockholms skärgård, då ångaren
Gustafsberg V härom natten blef lågornas rof, un-
der det den låg förtöjd invid Gustafsbergs kaj.
att på den plats, där minnesmärket nu reser sig,
falla offer för hunger och köld.
Invigningen af det i all sin enkelhet vackra mo-
numentet, af hvilket vi i vårt dagsnummer meddela
en bild, försiggick under stor tillslutning af de när-
gränsande luftkurorternas gäster samt för öfrigt
af stambefolkningen från kringliggande nejder.
Jämtlands regementes skolkompani var uppställdt
som hedersvakt kring minnesstenen. Tal höllos af
landshöfding Sparre, lektor S. J. Kårdell och magi-
ster Polon från Wasa, hvilken sistnämnde talade å
finska koloniens vägnar.
Själfva aftäckningen beledsagades med dubbla
gevärssalvor, hvartill kom en dof åska, som sam-
tidigt lät sitt mäktiga eko rulla mellan fjällen.
Minnesvården, som omgifves af 8 sammanlän-
kade kanoner, består af ett fyra meter högt block
af röd granit med två finhuggna fält för inskrip-
tion. I öfre fältet läses:
Här hvila tappre karoliner, döde 1719.
I det nedre:
Svenska män och kvinnor
RESTE STENEN 1899.
KAROLINERGRAF-
VEN I FJÄLLEN.
För några dagar sedan
invigdes i Norrland nära
Ånns station på byn
Wallans mark en min-
nessten öfver de sven-
ske och finske krigare,
som den 3 januari 1719
under öfvermänskliga
ansträngningar och li-
danden släpat sig fram
öfver fjällvidderna för
Vi bjuda i detta nummer vår läsekrets en af
artisten T. Ödberg för Iduns räkning utförd teck-
ning af den brinnande ångaren.
Det var naturligen en både storslagen och hemsk
syn, då lågornas eldtungor trängde sig ut genom
ångarens ventiler och dörröppningar, afspeglande
sig i den lugna viken och kastande bjärta, dallrande
reflexer på villorna och bland träden, som nyss
förut varit svepta i dunkel skymning.
Ångaren nedbrann till vattenlinien ; endast järn-
stommen och ångpannan återstodo, hvilket frain-
ställes å den mindre teckningen i ena hörnet af vår
illustration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
