- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1899 /
1

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 62. 5 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V
i:w
i i
✓Cc 4-
! LLCJSTREfRAD NTIDNING
MEPiriET
OCH
FOR • KVINNAN
N:r 62 (637). LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI 1899. 12:te Årg.
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR:
Idun ....................... .................. kr. 5: —
Iduns Modetidn. med plan
SCHER OCH HANDARB. ... » 5: —
Iduns Modetid, utan pl. » 3: —
ÜTGIFNINGSDAGAR *.
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE :
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
BYRÅ OCH EXPEDITION:
KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
ÖPPNA KL. 10—5.
KOMMISSIONÄRER
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL-
DELES SÄRSKILDT förmänl. VILLKOR.
LÖSNUMEMRPRIS : 8 ÖRE. Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646.
Stockholm,
Iduns Kungl. Hofboktryckeri.
LOUISE RUDIN, FÖDD MAULE.

* - »* „J

y-y-f-’
LAND DE MÄNGA, öfver hvilka det
betydelsefulla korset under inneva-
rande år ristats, är-också den kvinna,
hvars bild här möter oss, den allmänt
kände teologie professorn i Upsala, W. Eudins
högt värderade maka. Redan det, att hon
under en lång följd af år stått som en trogen
hjälp vid sidan af en man, som gjort en så
stor insats i vår tids andliga utveckling, har
gjort henne till en bekant personlighet, hvar-
till sedan kommit de egenskaper, som satt
henne i stånd att vara det.
Familjen Maule härstammar från Normandie,
där en liten stad med detta namn ännu finnes.
En skotsk lord bär ännu namnet Maule. I
en äldre årgång af svenska adelskalendern
läses: »Släkten Maule härstammar från en
urgammal skotsk förnämlig ätt, ursprungligen
från Frankrike, introducerad på svenska Rid-
darhuset 1782». Traditionen omnämner till
och med Vilhelm Eröfraren såsom en länk i
familjekedjan, som har ännu Here medlemmar
i Danmark. Louise Maules farfar var svensk
sjökapten, och i familjens ägo finnas ännu
flere dyrbarheter, som han hemfört från sina
resor i östern. Dennes son, James Maule, bör-
jade sin bana i utrikesdepartementet under
Carl Johans tid, hvarunder han äfven deltog
i en beskickning till Berlin, då han gjorde be-
kantskap med en ung tyska, Charlotte Holle,
med hvilken han ingick äktenskap. Genom
något missnöje från konungens sida afbröts
emellertid snart nog den unge Maules stats-
mannabana, till ersättning för hvilken han,
efter tidens sed, hugnades med en postmästa-
rebefattning, först i Köping, sedermera i Ar-
boga. Här tillbragte han nu, i kretsen af en
uppväxande familj, sitt återstående lif, för sitt
vänsälla väsen värderad och aktad af alla, som
kommo i beröring med .honom. Det var ock
här, som den lilla Louise, tredje dottern i hem-
met, först såg dagens ljus den 2 juli 1828.
De unga döttrarna erhöllo, jämte en bror, en
efter tidens fordringar god uppfostran, som i
framtiden skulle sätta dem i stånd att som
lärarinnor utgå i lifvet.
Såsom sådana begynte ock de flesta af dem
tidigt ett själfständigt arbete i olika hem, men
alltjämt förenade i den innerligaste syskon-
kärlek. Louise, som från de första ungdoms-
åren utmärkte sig för ett stilla, inåtvändt
sinne med djupa, allvarliga tankar på tingen,
hade flere platser, bland annat en hos en
gammal familj Cederborgh på Wedevåg fl Väst-
manland, och slutligen i syssloman Kallermans
hus vid Upsala hospital, där hon var glad att
hafva kommit i närheten af sin äldsta syster,
gift med dåvarande teologie docenten, vice
pastorn vid domkyrkan, numera biskop Rund-
gren i Karlstad. I detta hem öppnades för
henne ett värderikt umgängeslif. Men äfven
utom detsamma fann Louise en umgänges-
krets af ett för henne alldeles nytt slag.
En andlig väckelse gick vid denna tid öfver
studentlifvet i den uppsvenska universitets-
staden, och många af de män, som sedermera
utgått såsom framstående församlingslärare
eller verksamma ledare af ett nyvaknadt kyrk-
ligt lif inom olika samhällsklasser, ha räknats
såsom mogna frukter häraf. Äfven flere kvin-
nor af den bildade klassen berördes af samma
lifsfläkt.
Behofvet af sammanslutning till gemensam
uppbyggelse gjorde sig snart gällande inom
denna krets och föranledde de på sin tid
mycket omtalta sammankomsterna i den s. k.
»Henschenska salen» och andra privata hus.
Louisé kom nu i beröring med denna krets,
och där möttes det andliga behof, som redan
rörde sig inom henne, af en näring, som åt-
minstone tillfredsställde hennes dåvarande
ställning. Hon upptog med begärlighet de
sanningar, som där förkunnades, och de slogo
allt fastare rot i hennes hjärta, där de, likt
ett groende utsäde i beredd jord, uppspirade
i det nya lif, som från denna tid utvecklade
sig i hela hennes lifsriktning. Denna befästa-
des alltmer genom hennes kort därefter in-
träffade förlofning med den unge, rikt begåf-
vade studenten af Östgöta nation, Waldemar
Budin.
Medan denne fullbordade sina akademiska
studier och äfven vistades ett år vid univer-
sitetet i Aberdeen, på inbjudning af den s. k.
»svenske professorn» i Skotland, James Lums-
den, fortsatte hans trolofvade sin verksamhet,
dels någon tid vid diakonissanstalten, under
dess organisationsår, medan denna ännu var
förlagd vid sin första station å Pilgatan på
Kungsholmen i Stockholm, och dels såsom
lärarinna i prosten Sundblads hus i Fröjereds
prästgård i Skara stift, ett hem, som hon allt-
jämt med kärlek och tacksamhet erinrade sig.
Ändtligen hösten 1859 inträffade den tid,
då de unga kunde fullborda sin förbindelse
och tänka på att åt sig grunda ett eget hem,
anspråkslöst och enkelt, sådant vår tid sällan
har att uppvisa. Båda hade lärt sig att för-
saka och visste, att den husliga lyckan icke
består i dyrbara möbler och husgeråd eller
i ett lefnadssätt efter denna världens fåfäng-
liga väsen. Därför vågade de, äfven med
ringa tillgångar, medan Rudin skötte förestån-
dareplatsenvidFosterlandsstiftelsens expedition,
bilda det lilla hemmet vid en af hufvudsta-
dens aflägsna gator. En lyxartikel i deras
hem var dock ett nytt, vackert piano, som
vänners välvilja satte dem i stånd att skaffa
sig. Här framlefde de ock i kärlek och för-
nöjsamhet några lyckliga år. Och Louise fick
hjälpa sin man, som denna tid af hälsoskäl
måste afhålla sig från offentligt predikande,
att i ett hus, i samma gård där de bodde,
anordna några enkla andaktsstunder för de
ringaste bland de talrika hyresgästerna, och
den man, som snart skulle såsom en eftersökt
predikant för myllrande skaror uppträda i huf-
vudstadens största kyrkor, åtnöjde sig här att
med samma lefvande förkunnelse om söndags-
aftnarne frambära frälsningens ord till några
fattiga gummor eller några grändernas barn.
Tanken på hednamissionen hade emellertid
slagit allt djupare rot icke blott inom Foster-
landsstiftelsen, utan ock hos Sveriges missions-
vänner i allmänhet, och kraftiga rop om in-
rättande af ett eget missionsinstitut förnum-
mos från skilda delar af landet. Man beslöt
ock efterhand att lyssna härtill, och sålunda
öppnades redan 1862, i hyrd lokal, det första
missionsinstitutet med Rudin till förestån-
dare.
Med glada förhoppningar om ett framgångs-
rikt arbete på detta fält emottog han den
nya kallelsen efter att ett par gånger hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1899/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free