Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 63. 9 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lDUN 1899. — 2
-K, >
æfi&œ
iÂ
r&Wà*
àm-W
.am f
1STakm&ßte*#*jjfr■:*$?■
£ g*’ Ä5
>il-»UUÉl
âBifeiàr «*■■•*>. AâV
rss-^j?’
££f"’i
OSH»! I®
•*%^-
PÊPWmil*
têgm
■atrfiä&r.rv-.
Mm
k%5*1g2;
i
i<f
svala fjärdarna, för att inte tala om skogen . . .
skogen med sin grönska och friskhet . . .
Ja, hvad Stockholmsluftens renhet angår,
måste den naturligtvis tappa på en jämförelse
med landsbygdens eller hafskustens, men den
är i alla händelser långt bättre än sitt rykte ;
som de svala fjärdarnes surrogat har Stock-
holm den evigt brusande strömmen och som
ersättning för skogen slutligen — sina parker,
Linné höjer sig på sin piedestal och leende
betraktar, hur blommorna prunka till hans ära
på kullen nedanför.
Denna kulle är särskildt anmärkningsvärd
därför, att den prydes af den förnämsta bland
blomstergrupper i stadens samtliga planterin-
gar. Där förekommer exempelvis en samling
cactéer och besläktade växter till det respek-
tabla antalet af öfver 15,000 stycken och af
cirka 150 olika arter.
Vidare innesluter
parken en praktfull
grupp pisangpalmer —
ett stycke af tropiker-
na i nordens tempere-
rade klimat.
Utefter den starkt
trafikerade Hamnga-
tans nedre del sträc-
ker sig Berzelii park,
utsökt vacker äfven
den, men på ett helt
annat sätt än Humle-
gården.
Humlegården ståtar
med de stora terrän-
KARL XIIIS TORG MED OPERA-
TERRASSEN.
dessa smakfulla anläggningar, i
hvilka konst och natur på ett för-
träffligt sätt supplera hvarandra,
och i hvilkas hägn hufvudstads-
bon såväl som turisten, finner en
vederkvickande svalka under heta
sommardagar och en aldrig sinande
källa till njutning för sin skön-
hetskänsla.
Parkerna är det, som förläna
hufvudstaden en egendomlig prä-
gel af på en gång stad och träd-
gård, ty dessa grönskande oaser
ligga ej isolerade inom vissa stads-
delar, utan pittoreskt kringströdda,
där man minst väntar dem.
Hur lockande ter sig till exem-
pel icke Kungsträdgården och dess fortsättning
Karl XII:s torg, detta flanörernas Eldorado och
själfva hjärtpunkten för hufvudstadslifvet, om-
gifven af palats samt af två teatrar och äDnu
flere restauranter och kaféer!
Arealen är visserligen ej stor —■ cirka 4
hektar — men de skuggiga alléerna, blomster-
anordningarna kring Karl XIII:s staty, buska-
gerna och de sammetsliknande gräsmattorna
göra det begränsade området till en den an-
genämaste hviloplats.
Bland trädarterna tilldraga sig i synnerhet
de sällsynt vackra exemplaren af tårpilar
(Salix elegantissima) kring Molins fontän upp-
märksamhet. På gräsmattorna där bredvid
höja sig under försommaren ett par ofantliga
blomsterkullar af Bhododendron.
Är Kungsträdgården på grund af sitt cen-
trala läge Stockholms mest besökta park, så
har Humlegården däremot företrädet såsom den
största, den omväxlingsrikaste och den, där
den verkliga parknaturen gör sig starkast gäl-
lande.
Där kan vandraren höra fågelsång i björ-
karna och granarna på sluttningen af Floras
kulle ; endast dämpadt når stadsbullret in på
det åt hvila och kontemplation vigda området,
där Schéele grubblar öfver sin degel och där
RHODODENDRONGRUPPEN VID MOLINS
FONTÄN.
gerna och de väldiga
perspektiven, hvaremot
Berzelii park är karak-
täristisk genom sitt mi-
niatyrartade omfång,
där allt har en prägel
af intimitet, som om
det vore ett privat om-
råde.
Parken är anlagd
på 1850-talet af den
bekante trädgårdsarki-
tekten Knut Forsberg.
Statyn af Sveriges
store kemist Berzelius,
som gifvit parken dess
namn, omgifves af färg-
rika blomsteranlägg-
ningar, hvartill kommer
Bland öfriga Stockholms miniatyrparker må
nämnas anläggningen omkring Nationalmu-
seum, prydd med vackra skulpturgrupper, Järn-
vägsparken med Nils Ericsson-statyn samt den
år 1895 anlagda »squaren» framför Akademien
för de fria konsterna.
Högt uppe å Norrmalm, på en höjd, där
väderkvarnar fordom svängde sina vingar, lig-
ger Tegnérlunden, anlagd åren 1891—93 och
nu en lifligt frekventerad park, på samma
gång den utgör en omtyckt lekplats för »det
unga Stockholm» från de folkrika Vasastads-
kvarteren.
Kostnaderna för denna parkanläggning hafva
varit betydliga, enär omfattande sprängnings-
arbeten måste utföras, innan terrängen blef
lämplig för trädplanteringar.
Södermalm, hvars utveckling af många or-
saker ej håller jämna steg med det öfriga
Stockholm, erhöll först år 1876 i Adolf Fredriks
torg en parkanläggning, fullt jämförlig med de
förnämsta parkerna å Norrmalm. Hvad som
ännu fattas denna plats är en vacker staty
— en brist, som dock inom kort blir afhjälpt,
enär en af vår hufvudstads konstvänner och
mæcenater, direktör C. B. Lamm, erbjudit som
gåfva till Stockholms stad en af-
gjutning af P. Hasselbergs »Snö-
klockan» att uppställas i nämnda
park.
Blomsteranläggningarna med sin
doft och fägring äro emellertid
våra hufvudstadsparkers a och- o
— ett outtömligt tjusningsmateriel
för botanikern såväl som för lek-
mannen
I regeln utplanteras denna Flo-
ras skiftande och förnäma societet
i 2 à 3 olika afdelningar.
På våren, efter att blomster-
lökarne (tulpaner, hyacinter och
crocus m. fl. arter) blommat ut,
intagas deras platser af diverse
tidigt blommande växter; Viola,
Blomberg: foto.
BLOMSTERGRUPPEN KRING KARL XIILS STATY.
en på gräsmattan
framför Berns’ saloDger anordnad särdeles de-
korativ blomsterkorg af hängande fuchsior.
En vacker sommardag gör den lilla parken
ett idylliskt intryck med sina skuggiga alléer
och sin frusande vattenkonst, men fagrast ter
den sig dock en sensommarkväll, när Berns’ sa-
longers ljusbestrålade fasad glittrar som ett sago-
palats genom löfverket och oräkneliga smålågor
ringla sig i gräset och mellan blomsterklasarne.
Bellis perennis, Bhododendron hybridum med
flere.
Sedan dessa växters blomningstid är till-
ändalupen, börjar den egentliga sommarplan-
teringen, till hvilken användes ett stort antal
olika växter, såsom begonier i många färger,
pelargonier och fuchsior, de senare ömsom
låga och i stamform.
Af öfriga arter må bland andra nämnas:
Hydrangea hortensis, Campanula medium,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
