Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 63. 9 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i IDUN 1899.
’ -‘r ’ r ■
wmß\
SSf.jR
k&ïr
wm%&
f’■
i
.y- ’-J-,
&3sæ&isææ
Montbretia m. m. samt åtskilliga blad- och
slingerväxter.
På eftersommaren planteras diverse senblom-
mande växter: Margaretnejlikor, Aster chinen-
sis, Chrysanthemum o. s. v.
Såsom paradörer och fristående exemplar
användas diverse palmer och andra dekorativa
växter.
I Stockholms utkanter ligga de stora ny-
anlagda folkparkerna; på söder: Tantolunden
och Hvita bergen, på norr: Vanadislunden och
på Kungsholmen: Kronobergsparken.
Tantolunden, som ligger i Maria församling
och har en areal af öfver 10 hektar, anlades
år 1885 och omfattar en vacker, starkt kupe-
rad terräng med särdeles måleriska bergspar-
tier och med utsikt öfver Årstaviken.
I Katarina församlings östra utkant befinna
sig Hvita bergen med pittoreskt läge bland
små träkojor och tobaksland och med en för-
tjusande utsikt öfver Hammarbysjön och Salt-
sjön.
Vanadislunden å norr utmärker sig genom
gigantiska, med gräsmattor och träd klädda
bergssluttningar, hvarifrån man i söder kan
se öfver en stor del af det tätt bebyggda norr-
malm, medan i norr de af Bell-
mans sångmö förevigade Haga-
parken och Brunnsviken öppna
fägringsrika perspektiv af grön-
ska och vatten.
Å Kungsholmen utbrederKro-
nobergsparken sina gräsmattor,
där allmänheten, liksom i de
öfriga folkparkerna,har tillåtelse
att slå sig ned med sina mat-
korgar.
V Också äro dessa platser sär-
deles omtyckta af befolkningen,
ochunder sommarsöndagarnaut-
vecklar sig därstädes ett vim-
lande folklif med lekar och dans.
hvilka i endast några få europeiska storstäder
äga motstycken, beror gifvetvis till stor del
på våra kommunala myndigheters frikostig-
het i fråga om penninganslag till dessa par-
ker. Men föga skulle därvidlag, trots de
pekuniära hjälpmedlen, kunna uträttas, såvida
Stockholm icke i sin stadsträdgårdsmästare hr
A. . Medin, ägde en örtagårdsman, som i för-
ening med intresse och energi förfogar öfver
den djupaste insikt i
hortikulturens många
hemligheter.
År 1869 öfvertog
Medin skötandet af
hufvudstadens ofient-
liga planteringar, hvil-
kas antal då endast
uppgick till 6. I år
fyllerhans verksamhet
i parkanläggningens
tjänst alltså 30 år och
Idun har på den grund
ansett, att det skullein-
tressera ej endast huf-
vudstadsborna, utan
äfven provinsernas be-
Årliga underhållskostnaden för parkanlägg-
ningarna uppgår för närvarande till 60,000
kronor, däraf bidrag från statsverket för Kungs-
trädgården 5,000 kronor och för statens del
af planteringen vid Nationalmuseum 500’kronor.
Till förberedande arbeten för nya anlägg-
ningar finnes slutligen ett årligt, dock ej fast
anslag af 10,000 kronor.
Detta är siffror, som tala.
PALMGRUPPEN I HUMLEGARDEN.
Stockholms sommartoalett är dyr-
bar, som det höfves »Mälar-drottnin-
gen», och nya flikar isättas så godt
som årligen och kräfva nya kost-
nader.
Men därför är också Stockholm
den nordiska sommarstaden par pré-
férance, strålande af friskhet och fäg-
ring som en nordisk ungmö.
Ernst Högman.
KAKTUSGRUPPEN I HUMLEGÅRDEN.
A. Blomberg1 foto.
BLOMSTERGRUPPEN KRING LINNÉSTODEN.
En plats, som ännu befinner sig i tillkom-
stens skede och som därför saknas bland våra
illustrationer, men hvilken dock bör nämnas i
sammanhang med de öfriga anläggningarna, är
den 1898 påbörjade Sabbatsbergsparken, som,
en gång färdig, lofvar att bli en af de vack-
raste i hufvudstadens utkanter.
På området finnes en mycket stor gräsbe-
lagd idrottsplan, den första i sitt slag i Stock-
holms parker.
Att en hufvudstad som Stockholm förfogar
öfver ett så stort antal mönstergillt hållna och
sig oafbrmet utvecklande parkanläggningar,
folkning att i en bild-
serie af Stockholms
parker få ett begrepp
om, till hvilken hög nu-
merär och nivå Medin
under de gångna de-
cennierna bragt dessa
anläggningar.
Utom sysslandetmed
parkerna har M. äfven
åstadkommit alléplan-
teringarna å våra ny-
anlagda avenyer: Val-
hallavägen, Strandvä-
gen, Narvavägen, Kar-
lavägen och Birger-
Jarlsgatan m. fl., hvil-
ka dels kanta, dels genomskära de moderna
stadskvarteren till en sammanlagd längd af
öfver 6 km.
Hvilken stor apparat som erfordras för att
hålla allt detta vid stånd är lätt att inse.
Personalen vid stadens planteringar har de
två senaste åren uppgått till lägst 65, högst
220 man.
För vattning af gräsplaner och grupper äro
närmare 100 stycken spolposter nedlagda, och
i samtliga stadens planteringar stå utställda
nära 1,000 trädgårdssoffor för allmänhetens
räkning.
ETT SOMMARHEM.
F
RUNTIMMERSBRYGGAN» kallas på
skämt en af de många bryggor, som an-
löpas af ångfartygen »Lidingön» och »Kyrk-
viken», och namnet är nog inte så oäfvet, ty
snart sagdt vid hvar enda tur är där försam-
lad en klunga fruntimmer af alla möjliga åldrar.
Det är inackorderingarna vid K. F. U. K:s
»sommarhem», som äro nere för att välkomna
några nyanlända eller »vifta af» några af-
resande medlemmar. I senare fallet kan till
och med hända, att passagerarna till sin öfver-
raskning få höra de unga flickorna uppstämma
en sång till den bortdragandes ära. ’
Strax uppe i backen syns den tornprydda
villan, så vackert belägen mellan mörka tallar
och ljusa löfträd, omsusad af saltsjövågor och
saltsjövindar samt fri och öppen utsikt öfver
stora segelleden. Här är en hviloplats, ett
verkligt hem, beredt för trötta, arbetande kvin-
nor af alla åldrar och olika samhällsklasser,
men äfven äldre gifta damer med sina döttrar
mottagas. Ett i visst afseende litet demokra-
tiskt samhälle, där bankfröknar och fabriks-
flickor, sömmerskor och telefonister, trikå-
stickerskor, fina familjeflickor och butiksflickor
från både små och stora etablissement vistas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
