Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 64. 12 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 64 (639;. LÖRDAGEN DEN 12 AUGUSTI 1899. 12:te Årg
ILIXISTRERAD faTIDN ING
OCH MEnriET
FOR * KVINNAN
Hi
II»
PRENUMERATIONSPRIS PR ÂR:
Idun .......... ............................... -............. kr. 5:^
Iduns Modetidn.mbd plan-
scher OCH HANDARB. ... » 5: —■
Idons Modetid, utan pl. » 3: —
UTGIFNINGSDAGARI
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE :
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
BYRÅ och expedition:
KLARA S. KYRKOGATA 16,1 TR.
ÖPPNA KL. 10—5.
KOMMISSIONÄRER
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL. VILLKOR.
LÖSNUMEMRPRIS : 8 ÖRE. Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646.
Stockholm,
Iduns . Kongl. Hofboktryckeri.
EUGENIE CLAËSON.
EN GREN af musikalisk konst, för
hvilken fröken Eugenie Claëson står
såsom en fullödig representant, är,
såsom konst betraktad, bär i Sverige
af jämförelsevis ungt datum. Den tid ligger
ej många decennier tillbaka, då den viktiga
del af musik-exekverande, som är pianoackom-
pagnementet, var skäligen vanvårdad ocb af
publiken ringaktad. Att den svåra ocb makt-
påliggande uppgift, som är ackompagnatörens,
nu tages med djupt allvar, af kritiken betrak-
tas ocb bedömes ur rent konstnärlig synpunkt
ocb af publiken förstås och respekteras, till
detta vunna mål har fröken Claösons framstå-
ende talang, hennes sanna förstående af mu-
siken ocb varma intresse för saken i väsent-
lig mån bidragit. Fröken Claëson bar också
en mer än vanligt rik arbetstid bakom sig.
Eugenie Claëson föddes i Stockholm d. 28 juli
1841. Vid 8 års ålder fader- och moderlös,
omhändertogs bon af sin moster och sin kusin,
nu professor Julius Günther. Då, kanske mer
än nu, ingick i en flickas uppfostran piano-
studiet som en gifven del, och i A. F. Lind-
blads pianoskola, vårt då mest ansedda privat-
läroverk i denna riktning, fick Eugenie Claë-
sons musikaliska utbildning sin egentliga grund,
G. Florman foto.
ocb att den grunden var god, visar hennes
vidare utveckling. Fröken Claëson bar berät-
tat, bur det i familjerådet beslöts, att bon
skulle blifva guvernant, en uppgift, till hvilken
bon själf kände sig mindre lifligt kallad, och
ett försök, som under vintern 1859—60 gjor-
des bos en synnerligen älskvärd familj på lan-
det, visade tydligt, att hennes egen uppfatt-
ning var den rätta. Ej lång tid därefter ådaga-
lade några med framgång aflagda ackompag-
nementsprof, att hon inom detta område
antagligen skulle finna ett mera lämpligt
verksamhetsfält än såsom guvernant, ocb nu
fortsattes musikstudierna med lif ocb lust för
bl. a. Ludvig Norman. Snart var första mil-
stolpen på vägen hunnen, då den unga adep-
ten fick öfvertaga ackompagnementet vid fler-
talet af prof. Günthers såväl privata som kon-
servatorielektioner. Våren 1867 aflade fröken
Claëson organistexamen vid konservatoriet, och
alltjämt fortsattes pianostudierna oförtrutet,
nu under prof. v. Booms ledning. Det dröjde
ej länge, innan fröken Claësons ständigt väx-
ande talang trädde fram för offentligheten,
ocb väl en gång där, förstod snart Stockholms
musiklif att taga den i anspråk. Vid de vo-
kala musiksoaréer, som från 1872 till 1878
gåfvos af »Nya Harmoniska Sällskapet», tjänst-
gjorde fröken Claëson som ackompagnatör ocb
erhöll af kritiken de amplaste loford för sitt
charmanta utförande af pianostämman.
År 1875 vald till ledamot af kongl. musikali-
ska akademien, anställdes hon 1878 som kon-
servatoriets ackompagnatör, och då 1882 en
särskild ackompagnementsklass blifvit inrättad,
utnämndes fröken Claëson till lärare i ämnet
och till biträdande lärare i pianospelning.
Bland privata förtroendeuppdrag, med hvilka
fröken Claëson hedrats, stå i främsta rummet
ackompagnementsbestyret vid flere af vår ko-
nungs musiksoaréer samt ledningen af h. k. h.
kronprinsessans pianostudier under de första
åren af hennes vistelse i Sverige, och hon räk-
nar dessa uppdrag till sina käraste och ange-
nämaste minnen.
Det är ett snart 40-årigt arbete i konserva-
toriets tjänst, som fröken Claëson kan se till-
baka på, och att hon år från år tagit detta
tröttsamma arbete med samma glada allvar
och aldrig sviktande intresse, därom vittna
kanske bäst den kärlek och beundran, hvar-
med hon omfattats af generationer ungdom,
som hafva haft den oskattbara förmånen att
gå i hennes skola eller hafva hennes trygga
stöd vid sina sånglektioner. För ej många år
sedan stod den, som skrifver detta, redo att,
darrande af ängslan, inför musikkonservatoriets
stränga herrar aflägga sitt första sångprof, och
hon minnes ännu med tacksamhet den vänliga
tryckningen af en varm stadig hand och det
uppmuntrande glada leende, som på ett för-
underligt sätt stärkte modet i ett stackars
uppskrämdt flickhjärta. När sedan det mjuka,
men kraftiga anslaget ljöd från flygeln, öfver-
lämnade man sig med trygghet åt en ledning,
som alltid säkert behärskar den vacklande och
ovane, utan att någonsin kännas tyngande.
Och med detta lifvande och bärande intresse,
som väcker allt det. bästa af ambition hos
eleven till lif, följer sedan fröken Claëson dem,
hvilkas musikaliska utveckling helt eller delvis
hvilar på henne, och blir för dem äfven utom
arbetet en vän i ordets bästa bemärkelse.
Fröken Claëson är kanhända ingen piano-
virtuos, åtminstone anser hon själf sig ej som
sådan, men hon behärskar med öfverlägsen
säkerhet sitt instrument och, hvad långt mera
är, hon ser i hvarje det enklaste ackompagne-
ment uttrycket för en tanke, som hon med
snabb förståelse gör till sin egen.
Och så följer hennes smidiga natur kompo-
sitionens skiftande dagrar, ger färg och form
åt dess innebörd och vinner med enkla medel
sanna och träffande uttryck för hvad hon kän-
ner. Och att med eller trots en sådan själf-
ständig uppfattning kunna underordna sitt eget
jag, att vara fast, men ej oböjlig, att vara
böjlig, men ej svag, det är pianoackompagne-
mentets svåra konst, och den konsten är i
högsta måtto fröken Eugenie Claësons.
G. F.
VAKTPARADEN.
F
RÅN STELA promenaden
min tanke ofta far
till käcka vaktparaden
i svunna ungdomsdar,
då fegt ej blygsel höljde
enfaldighet i håg,
men eldad, värm jag följde
musikens glada tåg.
Den tiden gafs ej hinder
och intet lömskt försåt.
Med glöd på unga kinder
jag sprängde trygg framåt.
I led bakom musiken
så djärft mitt hjärta slog,
och in i drömmens riken
som segerdrott jag drog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
