Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 70. 2 september 1899
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TTUa^ ckiXCL^ d <r < s , J 7 2 fy: t
N:r 70 (645). LÖRDAGEN DEN 2 SEPTEMBER 1899. 12:te Årg.
ILLCISTREPAD feTIDN
?FOR • KVINNAN OCH » HENNET
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: UTGIFNINGSDAGAR : REDAKTÖR OCH UTGIFVARE : BYRÅ OCH EXPEDITION: KOMMISSIONÄRER
Idon ................................................ kr. 5:
Idons Modetidn.med plan-
scher OCH HANDARB. ... » 5: —
Idons Modetid. otan -pl. » 3:—
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
ÖPPNA KL. 10—5.
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL. VILLKOR.
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646.
Stockholm,
Idons Kongl. Hofboktryckeri.
AUGUSTA PIPPING.
ÄII1I
. iffiiv
1
isFsjH’
NDA8T STEGVIS föras nya idéer
framåt, till följd af konservatismens
sega motstånd. Men ett framåtskri-
dande, om ock i smått, är — i brist
på bättre — dock ett framåtskridande, och
får en god idé en gång slå fast rot, är dess
framgång betryggad, huru än motståndarne
skria sitt: korsfäst 1 Och den kan skåda hän
mot det i fjärran vinkande målet med för-
tröstan och tillförsikt om att vinna anhängare
och försvarare, ju mer fördomarnas bräck-
liga band af nödvändigheten tvingas att
brista.
Huru länge har t. ex. ej kvinnans sträfvan
efter ett högre mått af bildning och vetande,
hennes fordran på de förmåner inom samhället,
henne såsom ett sundt tänkande väsen-och
såsom medborgarinna rättvisligen böra till-
komma, stämplats som utopier. Det har for-
drats några behjärtade kvinnors mod, för att
det slentrianmässiga enväldet från mannens
sida ej skulle förblifva beståndande också
under tider, då upplysningen vill behärska
världen.
Men det är ej uteslutande kvinnosaken, som
rönt motstånd, exempelvis hos oss här i Fin-
land — liksom ju så mångenstädes också i
utlandet; jämväl andra moderna sträfvanden,
om vi så få nämna arbetet för utveckling och
framåtskridande, hafva utsatts för motgångar,
hvilka hos sundare tänkande framkallat både
sorg och löje. Bland dessa må här främst
framhållas samskoleidén, såsom en af hvars
banbrytare hos oss fröken Augusta Pipping
helt visst intager främsta platsen.
Dock —- fördomarnas för oöfverstigliga an-
sedda skyddsmurar falla så småningom till
grus, och ljusets och sanningens fläktar få
obehindradt ila fram öfver land och sjö, brin-
gande svalka och ny lifskraft till kamp framåt
åt försoffade sinnen.
*
Vi nämnde här ofvan, att fröken Augusta
Pippings namn är olösligt förbundet med sam-
3koleidéns insteg och framgång i Finland. Det
var år 1883, den första skolan af detta slag
efter många motigheter här öppnade sina dör-
rar på vid gafvel för kunskapstörstande unga
af b‘åda könen med fröken P. såsom förestån-
darinna. Motståndet mot samskolan grundade
sig på gamla, inrotade fördomar, utmynnande
i framhållandet af de vådor för pedagogisk
grundlighet, sedlighet, kvinnlighet, manlighet
o. s. v., ett dylikt uppfostringssystem komme
att medföra. Allt farhågor, de där sedermera
på det grundligaste jäfvats, alldenstund erfa-
renheten ådagalagt, att samskolan vunnit elever
i mängd, föräldrars odelade förtroende och
levererat till vårt universitet krafter, hvilka,
lika väl som de enbart manliga och kvinnliga
skolornas, komma att gagna fäderneslandet och
utgöra en prydnad för detsamma.
En aktad kvinnlig biograf yttrar om fröken
Pipping i en uppsats i anledning af hennes
70:de födelsedag i år följande, som vi med
nöje anföra:
»Efter en lång pedagogisk verksamhet hade
Augusta Pipping dock fast öfvertygat sig om
de båda könens intellektuella likställighet och
likaså erhållit fast tro på renhet och sedlig
kraft hos ungdomen, ledd efter kloka och mo-
raliska principer. Hon fick dock, efter en kort
erfarenhet i den samskola, hon nu förestod,
klart för sig, att det system, som här följdes,
icke fullt motsvarade hennes ideal, och ärlig,
allvarlig och samvetsgrann såsom få, fann
hon därför sin plikt vara att lämna sin plats
här. Men ett förverkligande af sin idé låg
henne så varmt om hjärtat, att hon ensam
och med egna medel organiserade en ny sam-
skola och antog till densamma klassförestån-
darinnor, som närvoro vid hvarje lektion och
sedan öfvervakade barnens lekar under kvar-
terna ute i det fria. Naturligtvis förökade
detta skolans utgifter, men den omständig-
heten inverkade ej det minsta på fröken Pip-
ping. Utan tvekan offrade hon hela sitt ärfda
och förvärfda kapital på det Lyceum för gossar
och flickor, som genom ett stort elevantal nu
i tretton år varit bevis för, att det tillvunnit
sig föräldrars och målsmäns förtroende, i syn-
nerhet sedan det under åratal redan dimitte-
rat till universitetet elever med de mest he-
drande betyg. Det förtjänar äfven påpekas,
att fröken P. — -trots det envisaste motstånd
af vissa maktägande — var den första, som
kom i åtnjutande af statsunderstöd för sam-
• skola, och vi äro i tillfälle att med säkerhet
intyga, att aktning för fröken Pippings per-
sonlighet mycket bidrog till det goda resul-
tatet af hennes ansökan. Och sedan isen en
gång var bruten, kommo äldre och nyinrättade
samskolor i günstig åtanke hos våra finans-
chefer. »
Den afhållna åldringen blef på sin heders-
dag den 17 januari i år föremål för den upp-
märksammaste och hjärtligaste hyllning såväl
från elever som medarbetare och medarbeta-
rinnor på det fält, hvaråt hon ägnat sin vackra
lifsgärning. Men också andra, hvilka i henne
funnit den om sin saks framgång förvissade
kämpen, ville då framlägga uttrycken af sin
tacksamhet och erkänsla. Sålunda framräckte
forna och nuvarande elever till henne en
adress, och ett album med fotografier af alla
de lärare, lärarinnor och klassföreståndarinnor,
med hvilka fröken P. samarbetat under en
lång följd af år, öfverbragtes med blomster-
hyllning, varma tal och verser till den högt
aktade åldringen.
Nu till några data. Fröken Augusta Pipping
föddes den 17 januari 1829 i Helsingfors, dit
hennes föräldrar, professorn vid Åbo uni-
versitet F. W. Pipping och dennes maka
Engla Kristina, född Florin, flyttat efter Åbo
brand, som förstörde deras gård och all deras
lösegendom. Vi taga oss åter friheten att
citera: »Åfven det förutan torde det ej ha
fallit sig lätt med dåvarande professorslön,
betydligt mindre än i vår tid, att uppfostra
och underhålla en så stor familj. Men an-
språken voro små, och förnöjsamheten stor.
De många barnen uppväxte vid sträng spar-
samhet i hemmet, där de kände sig lyckliga
och trifdes under vården af en mor, som
aldrig lämnade dem utan eftersyn i legda
händer. Själf lärde hon dem arbeta och läsa,
och detta kunde Augusta redan vid fem års
ålder. Men ännu en liten systers födelse, som
efterföljdes af moderns längre sjuklighet, afbröt
hennes verksamhet, och den lilla femåringen
började känna en öfvergifYenhet och en leds-
nad, som verkade hos henne begäret att sluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1899/0561.html
