Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 73. 13 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 4
’t-» 1
ärifiii•fe
iiSÉssis
~-V~2,
»pUr:
EFTERSOMMAR
SKISS AF DAG-
MAR NORD.
FORTS. FR. FÖREG. N:R.
.... V.JS
RISEBERGA KVINNLIGA TRÄDGÅRDSSKOLA.
Ve. JAG SATT i
eftermiddag ensam på
verandan och sydde
styng på styng i oaf-
bruten följd. Så lyfte
jag slutligen upp huf-
vudet och spratt för-
skräckt till, ty ute på
gräsplanen stod en
främmande herre och
såg på mig med en
upprörd, forskande
blick. Jag reste mig
hastigt. Då kom han
fram till mig, tog af
sig mössan och sade
lågt, förvirradt:
»Förlåt mig, — men
likheten var så stor,
att — att —»
Yar han galen? Jag
hlef nästan rädd och
frågade kort:
»Hvem söks?»
Då återvann han
hastigt fattningen och
sade lugnt:
»Jag undrar, om brukspatron Dahn är
hemma?»
»Var god och sitt ned, så skall jag se efter.»
Och jag tog mitt arbete, glad att få komma
undan. Jag fick syn på farbror ute på går-
den, ropade in honom och gick sedan upp på
mitt rum. När jag kom ned till supén, var
den främmande kvar och presenterades som
jägmästare Birke. Jaså, det var han! Då
visste jag genast hans historia. Han hade
varit gift med en systerdotter till farbror, men
blifvit änkling för ett par år sedan. I våras
hade han flyttat till våra trakter, och farbror
väntade då i fiere veckor, att han skulle göra
besök, men nu först
kom han. Och nu för-
stod jagl Det var den
döda jag var lik!
2S/e. Det har rådt
en ihållande torka i
veckor, det är, som
om det ej kunde reg-
na mer. Marken är
också förbränd, gräs-
mattorna bruna, och
många träd gula som
om hösten. Det är
särskildt några unga
askar, som jag ser här-
ifrån mitt fönster,
som jag följt dag för
dag hur de vissnat
ner, och det har gjort
mig så ondt om dem
— att stå och torka
bort i sin hästa tid,
i högsommarens prakt,
af hrist på näriDg.
Och jag har tyckt, att
det var min egen hi-
storia jag såg. Men
så i går, när jag var
ute och ströfvade, hvad
fick jag se? Jo, flere
af de gula träden ha
fällt sina blad, och i
deras ställe skjuta
nya fram, späda, outvecklade ännu, men det
var ändå nya blad. Men trädens historia är
icke längre min.
V?. Jägmästare Birke kommer ofta hit nu-
mera, och farbror och han tyckas ha mycket
att prata om. Mia tycker, att han är tråkig,
»han gör ju ingenting annat än talar om sin
ÉÈfÆHl
m m
MJO/bm I ’
-
mm
F. E. Arvidsson foto.
FRÅN DE KÜNGL. HARJAKTERNA PÅ HVEN : GRUPP AF JAKTSÄLLSKAPET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
