Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 76. 23 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 76 (651). LÖRDAGEN DEN 23 SEPTEMBER 1899. 12:te Arg.
fjLLÖSTREPÄD TIDNING
FÖR ■ KVINNAN OCH HEnriET
m • J
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR:
Idun .................-............................ kr. 5: —
Iduns Modetidn.med plan-
scher OCH HANDARB. ... » 5: —
Iduns Modetid. utan pl. » 3: —
UTGIFNINGSDAGAR :
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE :
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
BYRÅ OCH EXPEDITION:
KLAÜLA S. KYRKOGATA 16, 1 TR.
ÖPPNA KL. 10—5.
KOMMISSIONÄRER
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR.
LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.
Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 1646.
Stockholm,
Iduns Kungl. Hofhoktryckeri.
f i \ék
ÉSälf.
«a* «s
»
RDEN
KATHERINE TINGLEY OCH DET
»UNIVERSELLA BRODERSKAPET».
KATHERINE A. TINGLEY.
TEOSOFI och världsbroderskap
ha nyligen fängslat allmänhetens
uppmärksamhet vid dagspressens re-
dogörelser om »Universella broder-
skapets kongress», som i dessa dagar afhållits
i Stockholm.
Detta universella broderskap har ställt sig
ett stort mål före. Dess syfte gäller nämligen
ingenting mindre än att omdana hela jorden
till en idealstat, alltså detsamma, hvartill ädla
och 8torsinnade människor i alla tider sträfvat,
utan att vårt släkte ännu har hunnit att nämn-
värdt minska afståndet mellan sig och det
fjärran skymtande Kanaan.
Universella broderskapets medlemmar be-
känna i regeln de teosofiska lärorna, men det
är därför ej nödvändigt att vara teosof för
att tillhöra förbundet, som tvärtom sträfvar
att med sig förena alla religioner och alla
folk.
Man må hysa hvilka åsikter som helst om
det realiserbara i förbundets program, ett är
emellertid oomtvistligt: att detta »universella
broderskap» är en märklig tidsyttring i vårt
på starka andliga rörelser rika sekelslut.
Och ej minst märklig synes, att döma af
kongressens förhandlingar och därmed sam-
manhängande redogörelser, den kvinna vara,
som är förbundets ledare och öfverhufvud,
mrs Katherine A. Tingley, hvilken under kon-
gressdagarne gästat Stockholm.
Mrs Tingley var den, som efter teosofen
William Q. Judge’s död år 1896 blef den teo-
sofiska rörelsens verkliga ledare. Att hon var
väl förberedd och att hon genomgått just den
utveckling, som var nödvändig för den svåra
och maktpåliggande posten, därom bära alla
hennes handlingar vittne. Redan som barn
framträdde hennes stora människokärlek på
ett i ögonen fallande sätt. Fadern, som var
officer i den amerikanska armén och deltog i
kriget för slafvarnas frigörande, låg med sitt
regemente i en liten stad i Virginia. Då den
stora armén efter en sju dagars drabbning
återvände till staden, och de utmattade, halft
ihjälhungrade soldaterna lågo kringströdda på
gatorna, fann man barnet, följdt af en svart
tjänstflicka, midt i natten gå omkring och
taga omsorg om de sårade. Hon var då om-
kring tio år gammal.
Hennes ungdomserfarenheter voro för öfrigt
af den art, att de satte henne i tillfälle att
lära känna lifvet från så godt som alla sidor,
och ömsom vandrande midt i rikedomens
yppiga värld, ömsom stående öga mot öga
med den djupaste nöd, men städse besjälad
af varmt deltagande för de lidande, har hon
aldrig tröttats i kampen för sina hufvudsyften :
sanniugssökandet och människornas lycklig-
görande, andligt och materiellt.
Kär W. Q. Judge och Katherine Tingley
möttes, var den förres lifslåga nästan utbrun-
nen. Hon fick emeller-
tid del af hans vidt-
gående planer, dem hon
efter hans död satte i
verket.
Det gällde först och
främst att åter leda den
teosofiska rörelsen i den
ursprungligen tänkta
strömfåran, ej blott i
Amerika,utan öfverhela
jorden. Den schism,
som 1894 delade teo-
sofiens anhängare i två
skilda läger, hade in-
nerst sin orsak i stri-
den - mellan intellektua-
lismen å ena sidan
och krafvet att prak-
tiskt verka för mänsklighetens förbrödring
å den andra. I Amerika, där Judge med
energi verkat som den sammanhållande kraf-
ten, arbetade samfundet och dess medlemmar
i den senare riktningen, men icke så i de
andra världsdelarne, hvarest flertalet höll sig
undan från den mera oansenliga och besvär-
liga uppgiften att förverkliga ett sant broder-
skap. För att ej hela rörelsen skulle gå under,
måste kraftiga medel tillgripas. Och mrs
Tingley var ej den, som tvekade. Redan
några få månader efter sitt öfvertagande af
ledareskapet organiserade hon och satte i ver-
ket ett s. k. korståg rundt jorden.
På denna enastående resa, som utgick från
New-York den 13 juni 1896, åtföljdes mrs
Tingley af sju framstående amerikanska teo-
sofer, hvilka alla förbundit sig att obetingadt
ställa sig under hennes ledning. Färden gick
öfver England, Irland, Frankrike, Tyskland,
Österrike, Italien, Grekland, Egypten, Indien
och Australien och tillbaka till utgångspunk-
ten, som nåddes den 6 april 1897.
I alla de länder och orter, där uppehåll
gjordes, besöktes loger och bildades nya så-
dana. Öfverallt höllos offentliga möten, till
hvilka medlemmarne hade att bereda sig i
järnvägskupéerna. I de stora städerna hop-
samlades de fattigaste af befolkningen till
»broderskapsmåltider», hvarvid i enkla ord
talades om lifvets betydelse och ideela mål,
och stort intresse väckte det hos hög som låg
att se och höra de långväga, fint bildade
främlingarne tala till den skiftande menighe-
ten på ett sätt, som gick till allas hjärtan.
Redan innan detta »korståg» anträddes, hade
mrs Tingley planlagt en annan märklig institu-
tion, som benämnes Skolan för återupplifvande af
antikens förlorade mysterier, till hvilken grund-
stenen lades den 23 februari 1897, då kors-
» DANSANDE SOLSTRÅLAR» UR FESTSPELET »REGNBÅGEN».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
