Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 79. 4 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 6 — IDUN 1899.
-
mägL
i: ■■
II? vv
IvJfcUtvv-,-’«<k.>^
»MÖNSTERRUMMET» I ARBETARINSTITUTET.
Lifmedikus Westfelt, hvilken åtnjöt anseende
som en synnerligen skicklig läkare, var en ifrig
motståndare till rusdryckerna, dem han bekämpade
såväl i tal som skrift. Jämte sin läkareverksamhet
skötte han äfven åtskilliga allmänna förtroende-
uppdrag, bland hvilka förekommo ledamotskap i
direktionerna för flere af hufvudstadens skolor och
välgörenhetsinrättningar.
W., hvilken som enskild person var en synner-
ligen fin, älskvärd och nobel personlighet, afled
ogift och sörjes närmast af syster samt syskonbarn.
•
DET LILLA IDYLLISKA SÖDERTELJE har nu-
mera ryckt upp i ledet bland de stora bador-
terna och är särskildt, som bekant, en tillflyktsort
för rekreationssökande hufvudstadsbor.
De flesta stockholmare känna tvifvelsutan det
täcka stadssamhället, där det speglar sina vackra
villakomplexer i den förbiglidande kanalen eller
dväljes inom de röda, af lönn och lind beskuggade
trähusen, hvarest de ryktbara kringlorna blifva till ;
men vi förmoda, att det allra nyaste draget i sta-
dens fysionomi — det i dagarna färdigblifna bad-
hotellet — ännu är tämligen okändt för dess flesta
sommargäster, hvadan vi i detta nummer meddela
en afbildning af detsamma.
Det nya hotellet, hvars arkitektur företer något
slags amerikaniserad villastil, är bekvämt och tids-
enligt inrättadt med 40 rum för resande, flere rym-
liga verandor och balkonger åt parksidan samt bu-
tiker i bottenvåningen.
C
TAET KRIGSHOTADE TRANSVAAL utgör ett af
-L’ de mera uppmärksammade kapitlen i den poli-
tiska dagskrönikan.
Som våra läsarinnor säkerligen ha sig bekant,
vill England undertrycka den lilla sydafrikanska
republikens själfständighet, hvilken dess president
Paul Krüger eller, som han därnere af boerna med
ett smeknamn benämnes, »onkel Paul», af all kraft
söker häfda.
Han fordrar ihärdigt, att boerna, som sedan länge
tillbaka varit transvaal republikens staminvånare,
skola få blifva i okvald besittning af sina politiska
rättigheter, något som England söker vägra dem till
förmån för sig själft och för uitlanders, hvilken be-
folkning först långt senare vunnit fast fot därnere.
Huruvida konflikten skall lösas på fredlig väg eller
genom blodsutgjutelse är ännu oafgjordt. Englands
koloniälminister, J. Chamberlain, söker af alla kraf-
ter locka den engelska regeringen att gripa till
offensiven, men han motverkas af drottning Viktoria,
som icke vill se sin lefnadsafton förmörkad af ännu
en sammandrabbning mellan det mäktiga öriket
och den lilla republiken — en batalj, vid hvilken
England nog skulle få segern, men ej rätten på
sin sida.
Vi meddela i vårt dagsnummer en karaktäristisk
porträttgrupp af Transvaals-republikens ledande män:
presidenten Krüger, omgifven af medlemmar af folk-
rådet.
Det vore synd att säga, att den gamle presidén-
ten företer någon hofmannatyp, groflemmad som
han är och med grofhuggna anletsdrag, inramade i
en krans af hvitt skägg. Men så som han ser ut
är han en favorit hos de rättframma och kraftiga
boerna — en urbild af seghet och gammaldags rätt-
skaffenshet.
Olga Olsson foto.
SÖDERTELJE NYA BADHOTELL.
MEDELTIDSBILDER. FÖR IDUN
AF A. L.
ii.
BORTOM HAFVET.
V
ILD, OBÄNDIG, full af hänsynslös kraft dra-
ger nordanstormen öfver stad och land. Höga
furor böja sig i stoftet för den mäktige, stolta
böljor skria i vanmäktigt raseri för hans gisselslag,
och mörka moln jaga hvarandra i skoningslöst krets-
lopp. Endast ett förmår luftens höga majestät ej
störa i dess lugna ro, ej väcka ur dess hundraåriga
sömn. Detta ena är ett fängelse, ett fängelse för
tanke och känsla, vilja och gärning. Tunna blod-
lösa skuggor vandra omkring därinne; slafveriets
ok har böjt deras skuldror; men det har ej förmått
utsläcka elden i onaturligt glänsande ögon. Frivilligt
ha de låtit fjättra sig, därför vilja de ej känna, att
bojorna tynga. De ha lärt, att jordelifvet bör vara
en vandring på törnen och en ökenfärd, och de ha
dragit in genom de höga fängelseportarna af fruk-
tan att därutanför träffa rosor bland törnena, sprin-
gande källor i sanden.
Säg dem ej, att detta är oförnuftigt. Väktarne,
som förde dem öfver den dystra boningens mask-
stungna trösklar, förstodo att dessförinnan blända
det klarseende ögat med ett ljus, fladdrande och
förrädiskt som irrblosset i det bottenlösa träsket.
Bed hellre en tyst bön för de arma, en bön om
att deras ögon måtte öppnas och om att de måtte
få kraft att befria sig från fjättrarna för att lefva
lifvet fullt och helt. Ja, bed, att de måtte föras
från skuggornas värld till verklighetens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
