Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 81. 11 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLÖSTRERAD HTIDNING
FOR • KVINNAN OCH ■ HEmET
a®-
N:r 81 (656).
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR:
Iddn .................. ................. . kr. 5: -
Iddns Modetidn. med plan-
scher OCH HANDARB. _ » 5: -
Iddns Modetid. dtan pl. > 3: -
ONSDAGEN DEN 11 OKTOBER 1899. 12:te Årg.
UTGIFNINGSDAGAR :
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE:
FRITHIOF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
BYRÅ OCH expedition:
KLARA S. KYRKOGATA 16, lTR.
ÖPPEN KL. 10—5.
lösndmmerpris : 8 öre/ RedaktionsseKr.: JOHAN NORDLING. ALLM. TEL. 61 47. RIKS 16 46
//
KOMMISSIONÄRER
antagas öfver hela landet PÂ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL. VILLKOR.
Stockholm,
Iddns Kdngl. Hofboktryckeri.
ANNA WAHLENBERG VID SITT SKRIFBORD.
EFTER FÖR IDDN TAGEN FOTOGRAFI AF A. BLOMBERG.
. -M
’■
ANNA WAHLENBERG I HVARDAGSLAG.
TILL DET YTTRE och inre briljant dam sade, då hon
ifvit utsatt för det förhastade och ofördelaktiga omdömet
en främmande ung flicka:
»Hon har nog rätt! Det är icke vännernas ögon, som
se sanningen.»
Om förlåtelse, där misstog hon sig dock. Lika litet, som ett
helt folk kan få sitt rättvisa betyg af den turist, hvilken hastigt re-
ser genom dess land, lika litet kan en människa fattas och upp-
skattas annat än af den, som känner henne nära, och ett flackt be-
röm väcker åtminstone hos mig vida mindre lockelse än ett glö-
dande tadel.
Om jag inte förrän på senare tider haft tillfälle att umgås med
Anna Wahlenberg, kan jag trovärdigt försäkra, att hvad mig angår,
hela bekantskapen blifvit ogjord. Ty det allmänna omdömet om
henne är och förblir i alla möjliga röstarter, från fryntligaste gubb-
bas ända upp till allra gällaste ung-flick-diskant:
»Hvad hon är söt! Så vackra ögon hon har! Så ung hon måtte
vara! Gud, hvad hon ser mild ut!»
Och offret för dessa enahanda fraser går på grund af sin närsynt-
het verkligen ganska troskyldigt kring, både på gator och i salonger,
utau en aning om den förtjusning hon väcker.
Vi ha allt många gånger, hon och jag, skrattat åt, att hon
alltid får stora A af all världens beskedliga folk. Men jag säger för
visso, att vore det inte något mera med henne, än att hon är »söt»
et cetera, skulle jag verkligen inte skrifva till hennes porträtt.
Men i mitt tycke har hon sättet emot sig. Just detta sätt, som
låter hvilken storståtlig och tilltagsen hvardagsfru som helst behandla
henne som en liten skolflicka, och som bjuder en despotisk söm-
merska att tufsa om med henne och väcker maktens lidelser i hvarje
själfmedveten kokerskas bröst, just detta sätt, hvilket naturen gifvit
henne som skyddande likhet till värn och försvar mot genomsnitts-
människan, hvilken för sin död inte kan tåla några afvikelser —
just detta sätt duperar hon folk med.
Ja, nu är det sagdt, och är det inte förfärligt?
Ty, kära vänner, när Anna Wahlenberg sitter midt emot er
med sin litet hopsjunkna kroppsställning och talar stilla med sin
lågmälda, något otydliga stämma, småler och böjer halsen, så att ni
nästan får lust att klappa det vackra hufvudet med den mörka hår-
knuten, och tittar på er med ett par stora gråblå barnaögon, vet ni,
hvad hon då gör?
Jo, hon tittar rakt igenom er och ser alla era små roliga fel
och svagheter, sådana som ni måhända inte själf vet om och som ni
icke alltför gärna ville ha uppenbarade. Ja, jag misstänker verk-
ligen, att hon först af allt ser dessa fel, ty hon är ganska kritiskt
anlagd. Hon är alldeles motsatsen till dem, hvilka lätt bli betagna
och — lätt affalla, men har hon ändtligen och sent omsider blifvit
vunnen, är och förblir hon trofast intill det sista.
Då jag säger, att hon först ser felen, så är detta ändå icke så
farligt, som det låter. Ty, och här är det viktigaste råmärket mellan
henne och genomsnittsmänniskan, det kan icke falla henne in att
döma för småsaker. Och småsaker är för henne allt, som icke går
heder och sanning för nära.
Nyss har jag sett hennes porträtt, som jag skall skrifva till.
Hon sitter där så rar och ordentlig vid sitt äfvenledes ordentliga
skrifbord. Herre Gud, hvad det är typiskt för henne! Just så ser
hon ut i hvardagslag. Precis så där är hon, alltid flitig, plikttrogen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
